Partiellt arvskifte

Vad är arvskifte?

Med arvskifte menas att den avlidnes tillgångar ska fördelas till de arvsberättigade enligt den legala arvsordningen eller i enlighet med ett testamente. Om endast en del av kvarlåtenskapen ska skiftas ut kan delägarna välja att göra ett så kallat partiellt arvskifte. Men innan vi gör en djupdykning i vad partiellt arvskifte är och innebär ska vi reda ut två centrala begrepp som har med processen att göra, nämligen dödsbo och dödsbodelägare.

Vad är ett dödsbo?

När någon avlider utförs en bouppteckning av alla tillgångar och skulder som den avlidne ägde vid dödstillfället. Bouppteckningen registreras hos Skatteverket när den är färdigställd. Tillgångarna blir i sin tur ett dödsbo, som är en så kallad juridisk person. Det innebär att dödsboet har sina egna rättigheter och skyldigheter men jämställs inte längre med den avlidne, som var en fysisk person. 

Skillnaden mellan ett dödsbo och en fysisk person är att den sistnämnda kan vidta rättshandlingar. Dödsboet kan inte vidta rättshandlingar, vilket innebär att hen behöver en förvaltare som kan handla på dödsboets vägnar. Gällande dödsboets förvaltare, är det dödsbodelägarna som handlar för dess räkning.  

Vilka är dödsbodelägare?

Dödsbodelägarna är de som sköter dödsboet. Vilka är då dödsbodelägare? Efterlevande make eller sambo, universella testamentstagare och arvingar blir dödsbodelägare. Med arvingar menas de som är arvsberättigade enligt arvsordningen, vilket oftast är den avlidnes barn. 

Dödsbodelägarna ska som huvudregel vidta åtgärder åt dödsboet endast vid enighet. I praktiken så kan problem uppstå eftersom det är risk att alla inte är överens. Då kan det vara aktuellt att utse en boutredningsman som övertar dödsbodelägarnas förvaltning. 

Hur går ett vanligt arvskifte till?

När den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas i arv vid en och samma tidpunkt, kallas det för vanligt arvskifte. Fördelningen av arvet kan dock se olika ut lite beroende på hur de enskilda förhållandena ser ut. 

Som utgångspunkt är det testamentet som avgör vad som ska ärvas och av vem. Beroende på hur testamentet är utformat, kan de legala arvsreglerna inträda för en del av arvet. Testamentet kan exempelvis endast avse en del av kvarlåtenskapen, i vilket fall resterande andel skiftas enligt den legala arvsordningen. 

Observera att det egentligen inte finns något “vanligt” arvskifte eftersom varje situation skiljer sig åt. Att den avlidne inte har några arvingar, eller hade större skulder än tillgångar, är faktorer som kan påverka arvsfördelningen. Att den avlidne var gift och den efterlevande maken är vid liv, är ett ytterligare exempel. 

Vad är skillnaden mellan arvskifte och bouppteckning?

Både bouppteckningen och arvskiftet ingår som enskilda steg i processen när arvet ska fördelas till de arvsberättigade. Själva överföringen av den avlidnes tillgångar till de arvsberättigade är arvskiftet och ses som sista steget i processen. 

Bouppteckningen är däremot en skriftlig handling och är inte något man vidtar som sådan. Visserligen ska bouppteckningen färdigställas av dödsbodelägarna, men som tidigare redogjorts, visar den bara vad den avlidne hade för tillgångar och skulder vid dödsdatumet. Det är sedan denna handling man utgår från när fördelningen av arvet ska ske.  

Måste man skifta hela dödsboet på en gång?

Som nämnts kan dödsbodelägarna välja att utdela kvarlåtenskapen i delar och därmed göra ett så kallat partiellt arvskifte. Det finns alltså inga krav på att ett arvskifte av hela kvarlåtenskapen ska ske i ett sammanhang. Det behöver inte heller föreligga någon särskild anledning till varför dödsbodelägarna väljer att delvis fördela arvet. Utgångspunkten är dock att samtliga delägare är överens om ett partiellt arvskifte. 

Oftast sker det när dödsbodelägarna stegvis delar ut arvet och låter dödsboet leva kvar under en längre tid. Detta i jämförelse med att hela arvet ges ut i ett sammanhang eller under en kort tidsperiod. 

Olika typer av partiellt arvskifte

Dödsbodelägare kan besluta om partiellt arvskifte när exempelvis dödsboet har aktier som de vill vänta med att dela ut för bättre vinstfördelning. Det kan även vara så att dödsbodelägarna inte är överens om hela kvarlåtenskapen och endast skiftar den andel som de är ense om. 

För fast egendom som ska bli föremål för partiellt arvskifte måste ett skriftligt avtal undertecknas av samtliga dödsbodelägare och skickas in till Lantmäteriet. Fast egendom är jord, såsom en fastighet, och skiljer sig därigenom från lös egendom. Skillnaden mellan dessa två kan du läsa om här. 

När ska partiellt arvskiftet ske?

Arvskiftet får ske när dödsbodelägarna är överens om tidpunkten, vilken egendom som ska ges till vem, med mera. Det finns däremot ingen begränsning som talar om för när arvskiftet måste göras, vilket innebär att det i princip kan ske närsomhelst efter det att bouppteckningen registrerats hos Skatteverket. 

Observera att ett genomfört arvskifte måste undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Det ska även framgå av arvskifteshandlingen vilken egendom som skiftas.

När får arvskifte inte ske?

Det finns vissa situationer när arvskifte inte får ske. Om den avlidne var gift måste bodelningen ske innan arvskiftet äger rum. Samma sak gäller om en efterlevande sambo har begärt bodelning. 

Om dödsbodelägarna har blivit ersatta av en boutredningsman kan arvskiftet först ske när boutredningsmannen har anmält att utredningen angående den avlidnes tillgångar är klar.

Vad händer med resterande egendom?

Det som blir över efter ett partiellt arvskifte förblir ett dödsbo. Dödsbodelägarna kan i det fallet avtala om att egendomen ska hållas samman som oskiftad. Det betyder att dödsboet finns kvar och att det fortsättningsvis kan åta sig rättigheter och skyldigheter samtidigt som det förvaltas av dödsbodelägarna. 

I det fallet kan man avtala om att dödsboet ska kvarstå under viss tid eller att gemensamt samtycke inte krävs för förvaltning eller liknande. Det är avtalsfrihet som gäller i detta hänseende.

Hur gör man ett partiellt arvskifte?

När dödsbodelägarna är överens om ett partiellt arvskifte, är första steget att skifta den del av kvarlåtenskapen som inte ska förbli oskiftat. Hur det går till beror på den enskilda situationen. Det kan exempelvis finnas ett testamente som föreskriver att viss egendom ska utgå till en viss person, ett så kallat saklegat. Om så är fallet ges först egendomen i arv till testamentstagaren enligt testamentet. 

Den kvarlåtenskap som sedan återstår efter arvskiftet blir resultatet av det partiella arvskiftet och förblir ett dödsbo.