Vad är kvarlåtenskap?

Kvarlåtenskap - egendom som arvingar ärver

Kvarlåtenskap är den egendom som en avliden person efterlämnar, och som arvingarna i sin tur ärver. Med det sagt kan kvarlåtenskap vara allt från pengar på banken till en bil eller möbel. Premiepensionen som den avlidne efterlämnar sig kommer däremot inte ingå i kvarlåtenskapen. 

Innan kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingarna ska den användas för att betala av eventuella skulder som den avlidne hade. Det som blir över fördelas sedan enligt den svenska arvsordningen eller genom ett testamente.

Kvarlåtenskapen redovisas i bouppteckningen

För att veta vad kvarlåtenskapen uppgår till krävs det att tillgångarna och skulderna är väl sammanställda, vilket görs genom en bouppteckning som förrättas innan arvskiftet. 

Vad är en bouppteckning?

I samband med en persons bortgång efterlämnar denne tillgångar och skulder; tillgångar och skulder som kan vara allt från lösöre såsom fordon och möbler till en bostad. 

Det är bouppteckningen som redogör för vilka tillgångar och skulder den avlidne hade vid dödstillfället. Bouppteckningen ska även innehålla uppgifter om eventuellt äktenskapsförord och testamente, samt vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar.

Att förrätta en bouppteckning är ett av de första åtagandena som ska utföras i anknytning till en persons bortgång. Inför arvskiftet är det därför väsentligt att ha klart för sig vad den avlidne hade för tillgångar respektive skulder.

Vem ska upprätta bouppteckningen?

Dödsbodelägarna, det vill säga de personer som innehar rätt att ärva den avlidne, ansvarar för bouppteckningen. Oftast är det efterlevande make eller den avlidnes barn eller barnbarn som står som dödsbodelägarna. 

När ska bouppteckningen vara klar?

Bouppteckningen ska vara färdigställd och inskickad till Skatteverket senast fyra månader från dödsdatumet. Innan detta ska samtliga dödsbodelägare och efterarvingar samlas till ett förrättningsmöte, som ska hållas senast tre månader efter arvlåtarens bortgång.

Utöver dödsbodelägare och efterarvingar ska även den avlidnes efterlevande make eller sambo, eventuella förmyndare eller vårdnadshavare, god man eller förvaltare kallas till mötet.

Observera att alla dödsbodelägare inte behöver närvara på mötet, men måste bli kallade. 

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon

Kvarlåtenskapen fördelas olika

Fördelningen av kvarlåtenskapen, det vill säga arvskiftet, kan först komma till stånd när bouppteckningen är färdigställd och inskickad. Däremot kan dödsbodelägarna tömma dödsboet innan bouppteckningen i vissa situationer. Om den avlidne inte har skrivit ett testamente kommer kvarlåtenskapet att övergå till de efterlevande släktingarna enligt den legala arvsordningen. 

Släktingar delas in i olika grupper, så kallade arvsklasser, och det är arvsklasserna som i sin tur styr vem som har rätt att ärva den avlidne. Kort sagt kan man säga att de närmaste släktingarna ärver den avlidne i en bestämd turordning och att vänner och andra som den avlidne inte är släkt med inte ärver alls. Exempelvis har kusiner ingen arvsrätt enligt arvsordningen.

Om du vill fördela kvarlåtenskapen på egen hand behöver du skriva ett testamente, som till stor del kan kringgå den legala arvsordningen. 

Vem ansvarar för tillgångarna och skulderna?

De tillgångar och skulder som den bortgångne efterlämnar blir automatiskt ett dödsbo, som kortfattat är en juridisk person. Att dödsboet är en juridisk person innebär att det kan åta sig rättigheter och skyldigheter. Med det sagt kan dödsboet ingå avtal, ta på sig skulder med mera. 

Det är i första hand dödsbodelägarna som ansvarar för förvaltningen av dödsboet innan ett arvskifte. Huvudregeln är att dödsbodelägare endast får vidta åtgärder med samtliga dödsbodelägares samtycke, såsom betala räkningar eller liknande.

Om en av dödsbodelägarna ska sköta alla åtgärder som tillkommer dödsboet behöver hen en fullmakt från de resterande delägare för att kunna göra detta.

När dödsbodelägarna inte kommer överens

Om dödsbodelägarna är oeniga om hur dödsboet ska förvaltas eller hur arvskiftet ska gå till kan det vara aktuellt att ansöka om en boutredningsman eller skiftesman hos tingsrätten.

Boutredningsmannen ersätter dödsbodelägarna vid boutredningen samt förvaltningen av dödsboet tills arvskiftet sker. Ansökan kan göras av en ensam dödsbodelägare och behöver inte göras av alla. 

Skiftesmannen är den som sköter arvskiftet när dödsbodelägarna inte är överens. Det kan handla om vem som ska få vad eller liknande. Om dödsboet har haft en boutredningsman kan de även begära att samma person ska vara skiftesman.