Bodelning vid dödsfall

Vad är bodelning?

En bodelning innebär att du och din partner delar upp egendom mellan er. Bodelning kan göras vid en skilsmässa, när ett samboförhållande upphör, under äktenskapet eller när en av parterna går bort.

Bodelning vid skilsmässa

När ett äktenskap tar slut på grund av att en av makarna avlidit, ska makarnas egendom fördelas i en bodelning. Den egendom som fördelas i bodelningen är makarnas giftorättsgods. En bodelning ska göras både efter skilsmässa och dödsfall, men reglerna för hur bodelningen bör gå till skiljer sig en aning åt.

En bodelning ska i regel alltid göras, men makarna behöver inte bodela om båda makarna endast haft enskild egendom och ingen av dem begär att ta över bostaden eller bohaget från den andra.

Bodelning vid upphörande av samboförhållande

Bodelning är inte ett krav ifall en sambo avlider, men den efterlevande kan begära bodelning enligt sambolagen, förutsatt att sambolagen inte har avtalats bort i ett samboavtal. I sådana fall är det endast samboegendomen som ska delas, det vill säga den gemensamma bostaden och bohaget.

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon

Bodelningsprocessen vid dödsfall

1. Bouppteckningen

Innan bodelningen genomförs måste den avlidnes arvingar upprätta en bouppteckning. Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader efter dödstillfället och bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket senast en månad därefter. I bouppteckningen ska följande framgå: 

• Den avlidnes tillgångar och skulder 
• Tillgångarnas och skuldernas värde 
• Vilka som har rätt till arv

2. Bodelning

Giftorättsgodset ska fördelas lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbodelägare. När bodelning ska ske med anledning av den ena makens död är det dödsbodelägarna – den avlidnes legala arvingar och universella testamentstagare – som utgör den andra parten i bodelningen eftersom de har rätt till den avlidnes andel genom arv eller testamente. Efterarvingar deltar inte i bodelningsförrättningen. Den egendom som inte ska ingå i bodelningen, och därmed inte delas lika, kallas enskild egendom. Om den efterlevande maken är ensam arvinge ska bodelning inte ske. 

​​Det kan vara svårt att hålla isär begreppen – här kan du läsa mer om skillnaden mellan bodelning och bouppteckning.

En begäran om bodelning från en efterlevande sambo ska göras senast vid bouppteckningsförrättningen. En efterlevande sambo har dock ingen lagstadgad arvsrätt – hen kan endast ärva om det finns ett testamente som säger så.

3. Bodelningsavtal och arvskifte

Ett bodelningsavtal bör skrivas i samband med bodelningen för att utgöra ett bevis på att bodelningen har ägt rum. Därefter kan arvskiftet genomföras.

Begäran om att behålla giftorättsgods 

Den efterlevande maken har i vissa fall möjlighet att begära att få behålla sitt giftorättsgods vid bodelningen. Det innebär att fördelningen kommer att ske på ett annat sätt, till skillnad från när båda makarnas giftorättsgods ingår i bodelningen. Den här regeln finns till för att en efterlevande make ska kunna skydda sin egendom, sitt giftorättsgods.

Den efterlevande maken önskar då att behålla sin egendom istället för att låta den tillfalla särkullbarn eller testamentstagare. På så vis kommer inte den efterlevande makens giftorättsgods tilldelas särkullbarnen eller testamentstagare. Istället får den avlidne makens arvingar bara ta del av sådan egendom som tillhörde den avlidne.

Bestämmelsen används vanligtvis när den efterlevande maken har mer tillgångar än den avlidne. 

För att den efterlevande maken ska få behålla sin andel måste en begäran framställas senast vid bouppteckningsförrättningen. Begäran behöver antingen framgå genom anteckning direkt i bouppteckningen, eller genom en bilaga till den.