Vad är ett testamente?

När någon utan testamente går bort fördelas kvarlåtenskapen enligt den svenska arvsordningen. Enligt denna ordning är det i första hand våra barn och barnbarn som ärver oss när vi gått bort. Om det inte finns några barn eller barnbarn går arvet i stället till föräldrar och/eller syskon.

Du som själv vill bestämma hur din egendom ska fördelas efter din bortgång behöver upprätta ett testamente.

Vad är ett legat?

I ett testamente kan vi göra olika typer av förordnanden. Bland annat kan vi bestämma att en specifik person eller organisation ska ärva ett särskilt föremål (som en tavla eller en bil) eller en viss summa pengar. Testamenten som innehåller den här typen av förordnanden kallas för saklegat och penninglegat. Men ett legat är inte alltid så specifikt. 

Ofta skriver testatorn bara att en utvald person ska få en viss andel av kvarlåtenskapen. Exempelvis kan testatorn ange att två barndomsvänner ska få ärva halva kvarlåtenskapen vardera. Ett sådant legat kallas för universallegat. Ett universallegat är alltså ett testamente där man inte specificerar vad arvingen ska få, utan bara hur stor andel av tillgångarna som ska ärvas.

Universell testamentstagare och legatarie 

Den som får rätt till ett penninglegat eller ett saklegat kallas för legatarie. Den som har rätt till ett universallegat, alltså en viss andel av någons kvarlåtenskap, kallas för universell testamentstagare. 

Universella testamentstagare är dödsbodelägare, och blir alltså dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo på samma sätt som arvingar blir. Det innebär att de tar hand om nödvändiga saker som ska göras efter den avlidnes bortgång, som att kalla till bouppteckning och sköta betalningen av den avlidnes räkningar. 

Legatarier är inte dödsbodelägare. Ibland kan de få ut sitt arv innan arvskiftet. När man räknar ut fördelningen av arvet mellan arvingar och testamentstagare räknar man bort legat. Legatarier får därmed ut sitt arv i första hand, medan universella testamentstagare och arvingar får vänta till efter arvskiftet. 

Ibland händer det att sådant som har testamenterats bort i ett saklegat inte finns kvar vid dödsfallet. Föremålet kanske har försvunnit, eller så har den avlidne sålt eller gett bort det. Då har legatarien inte längre rätt till föremålet och kan inte heller be att få ersättning för dess värde i arvskiftet.

Kan jag testamentera hur jag vill?

Dina bröstarvingar har alltid rätt till delar av ditt arv. Detta står i svensk lag, och alla som har barn bör alltså beakta dessa regler när de upprättar testamente. Bröstarvingar, alltså barn, barnbarn och så vidare, har alltid minst rätt till sin laglott. Det är hälften av bröstarvingens arvslott – vilket är den del av arvet som bröstarvingen skulle fått om de svenska arvsreglerna hade tillämpats för att fördela arvet. I övrigt kan du testamentera bort din egendom hur du vill.

Om ett testamente inte respekterar bröstarvingars arvsrätt kan de begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Jurios testamente är anpassat så att vi automatiskt beaktar dina barns laglotter. Du kan alltså vara säker på att du får ett juridiskt giltigt dokument som inte kränker någons arvsrätt, och du minskar risken att det uppstår oenigheter bland dina närstående efter din bortgång.

Skriv ditt testamente med Jurio

Det har aldrig varit enklare att skriva ett testamente. Jurio hjälper dig skapa ett testamente skräddarsytt efter just dina behov. Avtalet skapas genom att du svarar på frågor i vårt digitala formulär. Formuläret analyserar dina svar och anpassas automatiskt efter de rättsregler som just du behöver förhålla dig till – vare sig du är ensamstående, sambo, eller gift. 

Det tar bara några minuter att skapa ett skräddarsytt testamente med Jurio. Dessutom sparar du tusenlappar jämfört med om du går till en traditionell advokat.