Boutredningsman

Att förvalta ett dödsbo

När en person går bort lämnar den inte sällan saker kvar efter sig. Det kan vara allt från tavlor och en bil till pengar på banken och en sommarstuga. Det kanske även ligger kvar obetalda lån. De tillgångar och skulder den avlidne lämnar efter sig bildar i sin tur ett dödsbo. Dödsboet är en juridisk person och det är den avlidnes dödsbodelägare som ansvarar för dödsboet.

Alla tillgångar och skulder som finns kvar efter den avlidne ska i sin tur sammanställas i en bouppteckning. I den ska även mycket annan information finnas med, som uppgifter om den avlidne, vem som ska ärva, om den avlidne var gift, eventuellt testamente och så vidare. 

När bouppteckningen är klar ska den, tillsammans med eventuella bilagor, skickas till Skatteverket. Skatteverket ska ha den färdigställda bouppteckningen inom fyra månader från dödsfallet.

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens

För det fall dödsbodelägarna inte är överens, eller om förvaltningen av dödsboet är för omfattande, finns alternativet att ansöka om en boutredningsman hos tingsrätten. Följande parter kan ansöka om en boutredningsman: 

• Dödsbodelägare
• Legatarie – en person som enligt testamente ska ärva en viss sak 
• Överförmyndare till en dödsbodelägare eller legatarie
• Testamentsexekutor – den som enligt testamentet ska ta hand om dödsboet
• Borgenär – den som dödsboet har en skuld till
• Någon vars rätt är beroende av utredningen

Om någon av dessa parter ansöker om en boutredningsman har resterande dödsbodelägare eller drabbade rätt att yttra sig i rätten. I första hand bör testamentsexekutorn, om en sådan finns, utses som boutredningsman. Dödsbodelägarna har också möjlighet att ansöka om att en specifik person ska utses till boutredningsman. Det är domstolen som ska godkänna förslaget om det anses rimligt. 

Vad gör en boutredningsman?

En boutredningsman företräder dödsboet i olika frågor och kan tala och svara i mål som rör boet. Boutredningsmannens uppgifter är bland annat att:

• Förbereda boet inför att arvet ska fördelas och på begäran av dödsbodelägarna fördela ut arvet
• Företräda boet i eventuella tvister
• Betala skulder i boet med de tillgångar som finns kvar
• Försöka komma överens med borgenärer om det inte finns tillräckligt med tillgångar i boet för att betala skulder
• Ansöka om konkurs, i det fall boet inte kan betala sina skulder och ingen överenskommelse kan nås med borgenärerna

Vid större beslut som att exempelvis sälja fast egendom eller avveckla ett företag krävs samtycke från dödsbodelägarna. 

Förberedelse av boet

En av de åtgärder boutredningsmannen vidtar är förberedelse av boet, boutredningen. Bouppteckningen är en del av boutredningen och kan vara en väldigt omfattande uppgift. Utöver ansökningsavgiften hos tingsrätten tar även boutredningsmannen en timtaxa. Den slutliga kostnaden kan därför variera beroende på hur komplext ärendet är.

Det kan därmed vara smart att begränsa boutredningsmannens uppdrag för att minimera kostnaderna. Om ni är överens om själva bouppteckningen, men inte exempelvis hur förvaltningen av boet ska ske, kan det vara klokt att ha bouppteckningen färdigställd innan en boutredningsman utses. Kostnaderna för boutredningsmannen kan på så vis minimeras!

Boutredning och bouppteckning

Förvaltningen av dödsboet är alltså i första hand dödsbodelägarnas ansvar. Att förvalta dödsboet innebär att delägarna ska gå igenom och hantera den avlidnes tillgångar och skulder. Om det finns flera dödsbodelägare måste alla vara överens om de åtgärder som tas angående dödsboet.

Parallellt med att man tar hand om dödsboets ärenden ska det upprättas en sammanställning över alla tillgångar och skulder. Genomgången av dödsboet kallas boutredning. Sammanställningen av den avlidnes tillgångar och skulder kallas bouppteckning. 

Bouppteckningen

Bouppteckningen ska innehålla uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder. Det ska även anges vilka som är arvsberättigade, om eventuellt testamente finns med mera. Bouppteckningen måste vara färdigställd och inskickad till Skatteverket innan arvet kan fördelas och arvskiftet genomföras.

Ansökan om boutredningsman

Om det finns skäl för det så kan en ansökan om boutredningsman lämnas till tingsrätten. Det finns inget formulär som ska fyllas i, utan du får själv sammanställa informationen i pdf-format. 

Du kan i ansökan även ange förslag på lämplig boutredningsman eller om du vill att rätten utser en boutredningsman. Dokumentet ska signeras av den som ansöker. I dokumentet ska följande information anges:

• Sökandes namn, personnummer, adress, telefonnummer och e-post.
• Namn på den avlidne, dennes personnummer, dödsdatum, adress, dödsort och medborgarskap.
• Samtliga dödsbodelägares namn och adress. 
• Begäran att dödsboet ska förvaltas av en boutredningsman.

Dessa handlingar ska bifogas: 

• Dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket
• Registrerad bouppteckning (om en sådan finns) med bilagor
• Eventuellt en fullmakt från övriga dödsbodelägare
  - Saknas fullmakten kommer tingsrätten kontakta övriga dödsbodelägare så att de får yttra sig
• Om det finns ett testamente ska en kopia medskickas
  - Kopian behöver vara bestyrkt av två oberoende vittnen som skriver “kopian överensstämmer med originalet" med signatur, namnförtydligande samt telefonnummer
  - Om det finns en testamentsexekutor ska dennes namn och adress stå med i ansökan
• Är den avlidne utländsk medborgare ska medborgarbevis bifogas tillsammans med dödsattest, uppgift om var den avlidne hade sin hemvist och om att den avlidne hade egendom i Sverige

Kostnad

Domstolen tar ut en avgift på 900 kr för en ansökan om boutredningsman. Boutredningsmannen tar också ut en kostnad för dennes tjänst, vilket baseras på en timtaxa. Boutredningsmannen betalas med resterande medel från dödsboet och den slutliga kostnaden kan variera beroende på hur omfattande ärendet är. Om dödsboet inte har tillräckligt med tillgångar att betala boutredningsmannen faller kostnaden på den eller de som ansökt om boutredningsman.