Skapa konto
Logga in
Pris: 495:-
Inkl. moms
Spara 4 000 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 - 15 min.
I uppskattad tid
Vem som ärver styrs av en lag som heter ärvdabalken. Den bestämmer bland annat att arvet efter en avliden person i första hand ska gå till eventuella barn eller barnbarn, följt av föräldrar och syskon. I juridisk mening kallas detta för den legala arvsordningen, och den kan påverkas av två saker – testamente och äktenskap.
Gifta par ärver varandra i första hand. Gemensamma barn får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har gått bort. Detta kallas för efterarv, och det är en av de största skillnaderna mellan giftermål och samboskap. Men hur fungerar det?
När du som är gift (och endast har barn inom äktenskapet) avlider, övergår din egendom till din efterlevande make, som ärver egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att efterlevande make får använda och förbruka egendomen, utan att äga den fullt ut.
Exempelvis får egendomen inte testamenteras bort. När ni båda har gått bort ska din egendom nämligen gå vidare till dina andra arvingar, så kallade efterarvingar. Det kan vara dina barn, ett syskon, föräldrar eller liknande. Detta arv kallas för efterarv.
För att förhindra en efterlevande make från att förbruka all egendom på ett sätt som är ofördelaktigt för arvingar till den först avlidne, finns det vissa skyddsregler. En efterlevande make kan inte göra vad hen vill med den ärvda egendomen eftersom hen endast har fri förfoganderätt över den. Hen kan till exempel inte testamentera bort egendomen eller ge bort den som gåva.
Låter det klurigt? Såhär går det till i praktiken:
Lena och Rikard är gifta och barnlösa. De har giftorättsgods till ett värde av 2 000 000 kronor, alltså en miljon kronor per make. Lena har enskild egendom – ett sommarhus värt 1 000 000 kronor. Rikard har ingen enskild egendom.
När Lena går bort ärver Rikard hennes förmögenhet med fri förfoganderätt; både 1 000 000 kronor i giftorättsgods från bodelningen och sommarhuset värt 1 000 000 kronor. Nu har han egendom till ett värde av 3 000 000 kronor. 2/3 är hans, med fri förfoganderätt och 1/3 har han full äganderätt till.
När Rikard går bort ärver Lenas efterarvingar, hennes två systrar, andelen av Rikards totala förmögenhet som kom från Lena. Systrarna får alltså tillsammans 2/3 av Rikards totala förmögenhet. Den återstående andelen, 1/3, tillfaller Rikards brorson som är den enda arvingen till Rikard.
Som nämnts ovan ärver makar varandra i första hand, och gemensamma barn ärver först när båda föräldrarna har gått bort. Dessa regler gäller inte för särkullbarn. Särkullbarn kallas de barn som makarna inte har gemensamt – det vill säga barn till en av makarna från tidigare förhållanden.
Enligt lag skiljer sig särkullbarns arvsrätt från arvsrätten för barn du har tillsammans med din nuvarande make eller maka. Särkullbarn har nämligen rätt att få ut sitt arv direkt, medan barn inom ett äktenskap behöver vänta tills båda föräldrar har avlidit.
Att särkullbarn tar ut sitt arv direkt kan försätta den efterlevande maken i en besvärlig sits. Den efterlevande maken kan exempelvis behöva sälja eller överlåta tillgångar som makarna ägde gemensamt (såsom bostad, fordon och eventuella fritidshus) för att göra arvet möjligt.
Genom att upprätta ett testamente kan du inkludera ett önskemål riktat till särkullbarn. Önskemålet är vanligtvis en vädjan till särkullbarn om att vänta med att begära ut sin andel tills din efterlevande make har avlidit. Om önskemålet följs kan den efterlevande maken leva kvar i den gemensamma bostaden i lugn och ro.
Särkullbarn kommer dock alltid direkt kunna kräva ut det som kallas för laglott, vilket är hälften av det de skulle ha ärvt om inget testamente fanns.
Efterarv kan också uppstå via testamente. Du kan nämligen skriva att din egendom först ska tillfalla en person med fri förfoganderätt, för att sedan tillfalla någon annan. Personer som enligt ett testamente har rätt till efterarv kallas för testamentariska efterarvingar.
Det är särskilt viktigt för dem som har särkullbarn att upprätta ett testamente. Utan ett sådant kan ett gift par med särkullbarn möjligtvis hamna i en ekonomiskt svår situation om särkullbarnet önskar att få ut sin förälders arv omedelbart. 
En del makar vill testamentera bort delar av sin egendom direkt efter deras bortgång, istället för att föra över allt till sin efterlevande partner. Det kan exempelvis röra sig om förhållanden med en stor åldersskillnad, eller att en förälder vill hjälpa sina barn en bit på vägen på bostadsmarknaden. Med Jurios testamente kan du bestämma att ditt arv ska tillfalla dina arvingar direkt.
Reglerna om efterarv finns inte för sambor. Sambor ärver nämligen inte varandra automatiskt, och därför är det vanligt för sambor att upprätta ett testamente för att kunna skydda sin partner. Många skriver ett testamente så att förhållandet i praktiken jämställs med giftermål. Effekten blir att sambornas egendom går i arv som om paret vore gifta.
Eftersom sambor i Sverige inte automatiskt ärver varandra enligt lag behöver ni upprätta ett testamente. Båda kan upprätta ett självständigt testamente, men det går lika bra att upprätta ett inbördes testamente. Det innebär att ni upprättar ett testamente tillsammans där ni bestämmer hur er egendom ska fördelas.
Sambor som skriver ett inbördes testamente bestämmer ofta att egendomen först ska tillfalla den efterlevande partnern, och sedan fördelas till respektive sambos arvingar när båda har gått bort.
Det har aldrig varit enklare att upprätta ett testamente! Jurios smarta formulär hjälper dig att skapa ett testamente som uppfyller alla dina önskemål. Testamentet skapas genom att du svarar på frågor i vårt digitala formulär. Du sparar tusenlappar jämfört med att gå till en traditionell jurist – dessutom håller formuläret koll på alla tråkiga, men viktiga, rättsregler.
