Vad är fri förfoganderätt?

Egendom kan ärvas med fri förfoganderätt, med full äganderätt, eller både och. Vilken av dessa "arvstyper" du tillhör avgörs i första hand av svensk lag, eller i ett testamente där annat kan ha bestämts. 

Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt framgår ganska tydligt av namnen. Ärver du med full äganderätt blir egendomen helt och hållet din. Om du ärver med fri förfoganderätt kan du använda och disponera egendomen fritt – men du äger inte egendomen fullt ut. Det beror på att det du ärvt ska gå vidare till andra arvtagare efter att du också gått bort. Enligt svensk lag ärver makar varandra med fri förfoganderätt, och för att ändra på detta krävs ett testamente.

Begränsningar av att ärva med fri förfoganderätt

När du ärver egendom med fri förfoganderätt tillkommer följande begränsningar: Du får inte testamentera bort egendomen till någon annan, och du får inte genom gåva skänka bort hela eller en stor del av egendomen.

Begränsningarna medför alltså ett slags skydd för den avlidnes familj, som istället för att ärva direkt, ärver när båda makarna har gått bort. Den grupp av människor som har rätt att ärva egendomen efter att båda har gått bort kallas efterarvingar, eftersom de först får ut sin del av arvet efter att även den efterlevande maken gått bort. Efterarvingar kan vara barn, barnbarn, föräldrar, syskon eller syskonbarn till den först avlidne maken.

Vad är skillnaden gentemot full äganderätt?

Egendom som inte ärvs med fri förfoganderätt ärvs med full äganderätt. Full äganderätt innebär, precis som namnet antyder, att du ärver och äger egendomen fullt ut. Att du äger egendomen fullt ut betyder att du får göra vad du vill med den. Du kan till exempel testamentera eller skänka bort den.

Så går det till

När en gift person avlider görs först en bodelning, sedan fördelas arvet. Värdet av all giftorättsgods samlas och delas lika. Den ena halvan behåller den efterlevande maken med full äganderätt. Den andra halvan ärvs med fri förfoganderätt. Det innebär att en efterlevande make sammantaget kan överta egendom med både fri förfoganderätt och full äganderätt. Det innebär också att man som efterlevande make kan “förlora” äganderätt över sin egen egendom. Det beror på hur makarnas förmögenhet var uppdelad och huruvida ett äktenskapsord fanns på plats.

Exempel

Alma och Boris är gifta och har två barn, Carl och Denise. Boris går bort och arvet efter honom ska fördelas. Först görs en bodelning, där deras giftorättsgods delas på hälften. Deras giftorättsgods uppgår till 1 000 000 kronor och de får 500 000 kronor var efter bodelningen. Almas del i bodelningen innehar hon med full äganderätt. Resterande 500 000 kronor (den avlidne Boris del) kommer också tillfalla Alma, eftersom hon enligt lag ärver före deras gemensamma barn. Dessa 500 000 kronor ärver Alma med fri förfoganderätt. När Alma sedan går bort kommer Carl och Denise dela på det som finns kvar efter Alma, de ärver då med full äganderätt.

Hur påverkar fri förfoganderätt det arv jag lämnar efter mig?

Att ärva med fri förfoganderätt medför vissa begränsningar och efterlevande make kan inte göra precis vad hen vill med egendomen. I vissa fall kan efterarvingar väcka talan, om den efterlevande maken minskat det arv hen förvaltar med fri förfoganderätt, i så pass stor mån att deras arv minskat avsevärt.

Enligt lagen får den egendom som ärvs med fri förfoganderätt inte testamenteras eller ges bort i sådan omfattning att det medför en väsentlig minskning av egendomen. En väsentlig minskning innebär att värdet minskas med en fjärdedel eller mer. Om en så stor minskning görs ska efterarvingarna kompenseras med motsvarande belopp i pengar – och om det inte går, ska gåvan återtas, förutsatt att den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att den påverkat de andra arvingarnas möjlighet till arv negativt. För att en gåva ska återgå behöver efterarvingarna väcka talan inom fem år från gåvotillfället. 

När bör man fundera på fri- eller full äganderätt?

Det är främst när ni ska skriva testamente som det är bra att fundera på hur ni ska ärva. I ett testamente kan egendom testamenteras bort med antingen fri förfoganderätt eller full äganderätt. Om någon testamenterar bort egendom med full äganderätt uppstår inget efterarv till eventuella arvingar. 

Huruvida du vill testamentera bort din egendom med full äganderätt eller med fri förfoganderätt är helt upp till dig. Det finns dock en viktig regel som du som har barn måste komma ihåg. Bröstarvingar (barn och barnbarn) kan inte göras arvslösa. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten motsvarar hälften av bröstarvinges arvslott enligt den svenska arvsordningen.

Upprätta ditt testamente med Jurio

Hos Jurio är det enkelt att upprätta testamente. Genom att svara på frågor i vårt automatiserade formulär formas testamentet efter dina önskemål och behov – vi ser dessutom till att alla lagar och regler beaktas.

Våra avtal är utformade av jurister och du får svara på samma frågor som om du hade gått till en traditionell jurist, med skillnaden att du hos oss kan göra det från soffan, på 10 minuter och till en bråkdel av priset!