Arvskifteshandling

Vad är en arvskifteshandling?

När någon avlider omvandlas eventuella tillgångar och skulder som finns kvar till ett dödsbo.

Dödsboet är en juridisk person som ska förvaltas och skötas av dödsbodelägarna, som avser de eller de som har rätt att ärva den avlidne. I Sverige ärver man inte skulder, men eventuella tillgångar ska fördelas mellan de som är arvsberättigade – och denna fördelning går under namnet arvskifte. Det är även i samband med arvskiftet som dödsboet upphör att existera. Dödsbodelägarna kan dock delvis tömma dödsboet innan bouppteckningen i vissa situationer. 

När dödsbodelägarna är överens om arvskiftet ska de tillsammans upprätta en arvskifteshandling. I arvskifteshandlingen ska det framgå hur arvet har fördelats, samt hur upplösningen av dödsboet har gått till. Samtliga dödsbodelägare ska i sin tur underteckna arvskifteshandlingen. I de fall dödsbodelägarna inte är överens kan tvångsskifte ske istället för arvskifte med hjälp av en skiftesman. 

För att kunna besluta om arvskifte måste dödsboets tillgångar och skulder vara fastställda, vilket dödsbodelägarna gör genom att upprätta en formell överblick: en bouppteckning.

Vad är en bouppteckning?

Som tidigare konstaterats blir den avlidnes tillgångar och skulder ett dödsbo. Handlingen som redogör för dessa tillgångar och skulder är bouppteckningen. Utöver dödsboet ska bouppteckningen innehålla uppgifter om huruvida den avlidne var gift, hade skrivit ett äktenskapsförord, testamente eller liknande avtal samt vilka som är dödsbodelägare respektive efterarvingar. 

Hur upprättas en bouppteckning?

En bouppteckning måste upprättas för varje avliden person. Man kan således inte göra en gemensam för flera avlidna. Själva upprättandet kan ske på olika sätt beroende på hur man vill gå tillväga. 

Antingen kan man göra det själv utan någon hjälp, med hjälp av en jurist eller genom onlinetjänster såsom vår. Bouppteckningen är ofta omfattande och kan vara knepig att få ihop på egen hand. Den ska dessutom skickas in och godkännas av Skatteverket, och måste därför vara upprättad på rätt sätt samt innehålla alla aktuella uppgifter om den avlidne.

När ska bouppteckningen göras?

Den färdigställda bouppteckningen måste skickas in till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. Inom de första 3 månaderna måste ni arrangera ett förrättningsmöte. Testamentsexekutor eller boutredningsmannen bestämmer tid och plats för mötet, varav dödsbodelägarna ansvarar för att förvalta egendomen. 

Samtliga dödsbodelägare, efterlevande make eller sambo ska kallas till förrättningsmötet, och det är under detta möte som bouppteckningen förrättas. När bouppteckningen är färdigställd ska den i sin tur skickas in till Skatteverket.

Vad händer om dödsbodelägarna inte kommer överens? 

Som huvudregel krävs det att dödsbodelägarna är överens gällande dödsboets förvaltning och arvskiftet. Om dödsboets delägare inte kommer överens går det att ansöka om en skiftesman eller boutredningsman hos tingsrätten. 

Skiftesmannens uppgift är att få dödsbodelägarna att enas om en lösning. Om dödsboets delägare trots detta inte kommer överens kan skiftesmannen fatta ett eget beslut. Detta kallas för tvångsskifte.

En boutredningsman är den som förvaltar boet samt utreder det inför bouppteckningen när dödsbodelägarna inte kommer överens. Detta om dödsbodelägarna har ansökt om en boutredningsman hos tingsrätten. Boutredningsmannen kan också vara skiftesman på begäran av en dödsbodelägare. 

Hur skriver man en arvskifteshandling? 

Eftersom varje situation och kvarlåtenskap är unik är det svårt att följa en generell mall för hur en arvskifteshandling ska utformas. Det finns inte heller några formkrav som måste iakttas när man skriver en arvskifteshandling. Däremot måste det framgå att samtliga dödsbodelägare har samtyckt till arvskiftet som föreskrivs i handlingen, exempelvis genom att handlingen är signerad. 

Arvskifteshandlingen ser ut på olika sätt beroende på vilka tillgångar som finns i dödsboet. Här följer två enkla exempel på situationer: 

Exempel 1: 

Knut avled den 1 november 2020. Knut har tre bröstarvingar: Bengt, Gösta och Lars. Knuts kvarlåtenskap är värd sammanlagt 300 000 kronor. Arvsfördelningen resulterade efter upprättandet av arvskifteshandlingen i följande uppdelning: 

• Bengt tilldelas ett guldsmycke värt 50 000 kronor och en tavla värd 50 000 kronor. 
• Gösta tilldelas en vigselring värd 20 000 kronor, klädesplagg totalt värda 10 000 kronor och en matta värd 70 000 kronor.
• Lars tilldelas det som finns kvar i Knuts hem, vilket totalt uppgår till 100 000 kronor. 

Exempel 2: 

Marie avled den 1 oktober 2020. I Maries testamente står det att hennes önskan är att sonen Stefan ska ärva hennes bil och att hennes dotter Doris ska ärva hennes värdefulla klocka. Maries totala kvarlåtenskap har ett värde på 500 000 kronor och ska fördelas mellan hennes två bröstarvingar, dottern Doris och sonen Stefan. 

Stefan har precis köpt en ny bil och har inget behov av att ärva sin mors bil, som hans syster i själva verket skulle ha större nytta av. Syskonen undrar om de har rätt att frångå vad som står i testamentet vid arvskiftet.

Så länge samtliga dödsbodelägare, i det här fallet Doris och Stefan, är överens kan de frångå sin mors önskemål i testamentet. En arvsfördelning skulle då kunna resultera i följande uppdelning:

• Doris tilldelas möbler värda sammanlagt 50 000 kronor och bilen värd 200 000 kronor. 
• Eftersom Doris tilldelas bilen tilldelas Stefan istället den värdefulla klockan värd 100 000 kronor samt resten av det som återfinns i Maries hem, som har ett totalt värde på 150 000 kronor.