11. november 2024
När någon går bort är det mycket att förhålla sig till, utöver att sörja den avlidne. Här försöker vi göra den juridiska biten lite enklare genom att reda ut frågan: Vad menas med dödsbo och varför är bouppteckning en central del av hanteringen?
Ett dödsbo omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet räknas som en egen juridisk person, det vill säga en person som inte är fysisk - men trots det kan äga tillgångar och ha skulder. Dödsboet kan därför såväl ingå avtal som stämmas i domstol.
Ett dödsbo uppstår per automatik när en person avlider, och den eller de som har arvsrätt efter den avlidne blir delägare i dödsboet.
Dödsboet betraktas som juridisk person tills dess att ett arvskifte har ägt rum, vilket i huvudsak avslutar och löser upp dödsboet.
I samband med en persons bortgång ska dödsboet i första hand förvaltas och skötas av alla dödsbodelägare tillsammans, som oftast är den avlidnes efterlevande. Vem som är den avlidnes efterlevande beror på vem den avlidne lämnar efter sig. Vanligtvis är det en make och/eller barn.
Om den avlidne har testamenterat en viss andel av sin egendom till någon annan, exempelvis en god vän, anses denne vara en universell testamentstagare. En universell testamentstagare blir också delägare i dödsboet, antingen istället för eller tillsammans med de efterlevande beroende på vad testamentet säger.
En testamentstagare som enligt den avlidnes testamente har rätt till en specifik sak eller ett bestämt kontantbelopp är en så kallad legatarie. De blir inte delägare i dödsboet.
I det fall det finns flera dödsbodelägare ska dessa gemensamt ta hand om dödsboet. Det betyder att alla måste vara överens om hur boet ska skötas.
Det finns mycket regler kring dödsbon, bland annat om vem som får tillträde till boet, hur dödsboet ska förvaltas och när särskilda dokument ska skickas in. Om det känns krångligt och man istället vill att en enda person ska sköta och företräda dödsboet kan övriga delägare skriva en fullmakt som överlåter ansvaret till den utvalda. Läs mer om fullmakt för förvaltning av dödsbo.
Om dödsbodelägarna är oeniga om hur boet ska skötas kan en boutredningsman utses som sköter förvaltningen av dödsboet åt dödsbodelägarna. Dödsbodelägarna kan ansöka hos tingsrätten om att en specifik person ska bli boutredningsman om de är överens om förslaget. Om de inte är överens utser tingsrätten en lämplig förvaltare, oftast en jurist.
När någon gått bort behöver en bouppteckning upprättas och skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. I bouppteckningen ska de tillgångar och skulder den avlidne ägde vid sin bortgång listas. Om den avlidne var gift ska makens tillgångar och skulder också ingå i bouppteckningen.
När bouppteckningen är klar skickas den in till Skatteverket. Då ska bland annat följande dokument bifogas: