Jobbskatteavdrag

Skattereduktion för arbetsinkomst

I Sverige är det en självklarhet att alla som arbetar bidrar till samhället genom att betala skatt. För att uppmuntra fler folk att delta i arbetskraften och därigenom bidra till samhället finns jobbskatteavdraget, en skattesänkning som infördes 2007.

Jobbskatteavdrag innebär att du betalar mindre skatt på din arbetsinkomst – det är helt enkelt en skattereduktion. Detta avdrag behöver du inte själv ansöka om, då det automatiskt dras och är redan inräknat i Skatteverkets skattetabeller. 

Jobbskatteavdraget får bara räknas mot din kommunala inkomstskatt och inte mot den statliga inkomstskatten, fastighetsskatten eller fastighetsavgiften. Avdraget påverkar inte heller andra avgifter som allmän pensionsavgift, begravningsavgift eller avgift till trossamfund.

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon

Vad räknas som arbetsinkomst?

Det är alltså på arbetsinkomst som jobbskatteavdrag kan göras. Men vad räknas egentligen som arbetsinkomst? Först och främst är det din lön, men även andra inkomster räknas som arbetsinkomst, däribland:

• skattepliktiga förmåner
• arvode
• sjuklön från arbetsgivaren
• avgångsvederlag
• tillfällig förvärvsinkomst av hobbyverksamhet
• inkomster av aktiv näringsverksamhet

Hur stort är jobbskatteavdraget?

Jobbskatteavdragets storlek beror på hur stora dina arbetsinkomster är samt om du är över eller under 66 år vid inkomstårets ingång.

Jobbskatteavdraget ökar för månadsinkomster upp till 39 592 kronor. Tidigare minskade avdraget vid högre inkomster men avtrappningen togs bort 2025. Maximalt kan jobbskatteavdraget innebära en skattesänkning med 3 941 kronor i månaden.

I och med en lagändring som trädde i kraft 1 januari 2025 förstärks det ordinarie jobbskatteavdraget för personer med arbetsinkomster som överstiger cirka 190 500 kronor per år. Det innebär en genomsnittlig skattesänkning på cirka 2 600 kronor per år.

Exempel för personer under 66 år

Hur beräknas jobbskatteavdraget?

Jobbskatteavdraget är inget du behöver beräkna själv eller ansöka om – det ligger automatiskt i skattetabellerna som din arbetsgivare använder sig av. 

Men för att veta vad du har i jobbskatteavdrag behöver du veta din årsinkomst. Där ingår din lön, semesterersättning, övertidstillägg och eventuell bonus. 

Jobbskatteavdraget beräknas utifrån prisbasbeloppet, vilket gör att det varierar mellan åren. Det finns tre andra faktorer som kan påverka jobbskatteavdragets storlek:

• Din ålder: Jobbskatteavdraget blir högre om du fyllt 66 år.
• Din inkomst: Skattereduktionen är som störst vid lägre inkomster.
• Den kommunala inkomstskatten: Den varierar från kommun till kommun.

Inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag

Du kan ha vissa inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag, exempelvis:

• sjukpenning från Försäkringskassan
• föräldrapenning
• ersättning från A-kassa
• aktivitetsstöd
• pension
• egen arbetsskadelivränta

För dig som fyllt 66 år

Om du har fyllt 66 år vid inkomstårets ingång får du ett utökat jobbskatteavdrag. Anledningen till att jobbskatteavdraget ökar efter 66 års ålder är för att få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden i takt med att vi lever längre.

Skillnaden på jobbskatteavdrag och grundavdrag 

Grundavdraget är ett skatteavdrag och den del av inkomsten som man slipper betala skatt på. Skillnaden på grundavdraget och jobbskatteavdraget är att jobbskatteavdrag bara ges till den som har arbetsinkomst. Medan alla som har förvärvsinkomst får sänkt skatt på grund av grundavdraget. Förvärvsinkomst kan vara arbetsinkomst, pension, a-kassa och sjukpenning.