Alla barn har lika rätt till sin andel av en förälders arv, men hur och när detta arv delas ut kan se lite olika ut. För särkullbarn – eller bonusbarn som det heter i folkmun – finns särskilda regler som är viktiga att känna till. Här reder vi ut vad som gäller för särkullbarn och arv.
Bara 495:-
Inkl. moms
Spara 4 000 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 - 15 min.
I uppskattad tid
Testamente
Säkra hur arvet efter dig fördelas
Snabbt och enkelt, online
Skräddarsytt efter dina önskemål
Kvalitetssäkrat av jurist
Gör arvet till enskild egendom
Guidning genom hela processen
100% nöjdhetsgaranti eller pengarna tillbaka
Jurio används av över 275 000 företag, egenföretagare och privatpersoner i Norden!
Bara 495:-
Inkl. moms
Spara 4 000 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 - 15 min.
I uppskattad tid
Testamente
Säkra hur arvet efter dig fördelas
Snabbt och enkelt, online
Skräddarsytt efter dina önskemål
Kvalitetssäkrat av jurist
Gör arvet till enskild egendom
Guidning genom hela processen
100% nöjdhetsgaranti eller pengarna tillbaka
När en förälder går bort uppstår naturligt frågor om arv, särskilt i familjer där det finns barn från tidigare relationer. Särkullbarn – även kallat bonusbarn – är barn som den avlidne har med sin tidigare partner. För särkullbarn gäller särskilda regler vid arv, vilket kan påverka hur och när arvet delas ut.
Hur arvet delas ut baseras på den lagstadgade arvsordningen i frånvaro av testamente. Om du och din make/maka har barn tillsammans, så kommer de barnen inte ärva något förrän ni båda har gått bort. Man kan säga att den efterlevande maken tar hand om arvet för de gemensamma barnen tills hen också går bort. Det kallas för efterarv.
Huvudregeln är att en efterlevande make eller maka har rätt att ärva sin avlidne partners egendom med fri förfoganderätt. Det innebär att barn inom äktenskapet får sin del av arvet först när båda föräldrarna har gått bort, och ärver då med full äganderätt. Men om det finns särkullbarn, har de rätt att ärva sin förälder direkt när den föräldern går bort.
Finns det inget testamente som säger annorlunda, får särkullbarnet ut sin arvslott direkt när deras förälder går bort. Om det finns ett testamente till förmån för den efterlevande maken så kan särkullbarnet få ut sin laglott direkt, och får vänta på resterande del av sitt arv tillsammans med eventuella gemensamma barn. Det kallas också för efterarv.
För att försöka få särkullbarnet att vänta med att begära ut sitt arv kan makarna skriva i ett testamente att särkullbarnet endast har rätt till efterarv om hen inte begär ut sin laglott efter sin förälders bortgång. Särkullbarnet kan därmed välja att avstå från sin laglott och ta ut den när den efterlevande maken avlider, vilket är annorlunda från ett generellt arvsavstående.
Särkullbarn är bröstarvingar precis som gemensamma barn och har enligt lag en absolut rätt till laglott. De ärver varken mer eller mindre än en annan bröstarvinge om det inte finns ett testamente.
Exempel:
Aaron och Bodil är gifta och har två gemensamma barn, Carl och Daniel. Aaron har dessutom ett barn från ett tidigare äktenskap som heter Erika.
När Aaron går bort görs en bodelning för Aaron och Bodils tillgångar. Aaron hade egendom till ett värde av 200 000 kronor. Bodil har egendom värd 400 000 kronor. Någon enskild egendom finns inte.
Det sammanlagda giftorättsgodset blir 600 000 kronor.
Giftorättsandelen är hälften – 300 000 kronor för vardera make.
Kvarlåtenskapen efter Aaron, 300 000 kronor, delas mellan hans tre barn. De ska alltså ärva en tredjedel vardera enligt den legala arvsordningen. Den efterlevande maken Bodil ärver dock före de gemensamma barnen. De kommer först få ut sitt arv när båda föräldrarna är avlidna, vilket kallas efterarv.
Bara Erika, som är särkullbarn, har rätt till sina 100 000 kronor direkt, eftersom reglerna om efterarv endast gäller för gemensamma barn.
I Sverige finns speciella arvsregler för personer som är gifta. Makar ärver nämligen varandra fri förfoganderätt. Det innebär att en efterlevande make fritt får spendera och förbruka den avlidna makens egendom – med vissa begränsningar. Exempelvis får du inte hur som helst sälja eller ge bort egendom som du ärvt av din make. Du får inte heller testamentera bort egendomen. När båda makar gått bort ska egendomen nämligen gå vidare till andra arvingar, vilket är efterarv.
De som enligt lag har rätt till efterarv kallas för legala efterarvingar och är vanligtvis makarnas gemensamma barn. Särkullbarn är endast barn till en av makarna. Vad gäller då?
Enligt lag skiljer sig särkullbarns arvsrätt från gemensamma barn. Särkullbarn har nämligen rätt att få ut sitt arv direkt, medan barn inom ett äktenskap behöver vänta tills båda föräldrarna har avlidit.
Att särkullbarn kan ta ut sitt arv direkt kan försätta den efterlevande maken i en besvärlig sits. Exempelvis kan den efterlevande maken behöva sälja tillgångar som ni ägt tillsammans (som bostad, fordon och eventuella fritidshus) för att arvet ska bli möjligt.
Genom att upprätta ett testamente kan en förälder framföra ett önskemål riktat till särkullbarn. Önskemålet är vanligtvis en vädjan till särkullbarn att vänta med att begära ut sin andel tills den efterlevande maken har avlidit. Då kan den efterlevande maken leva kvar i den gemensamma bostaden i lugn och ro.
Denna lösning kan du enkelt få till stånd när du upprättar ditt testamente med hjälp av Jurio.
Särkullbarn har alltid rätt att begära ut sin laglott. Med andra ord kan du inte fullt förhindra särkullbarn från att begära ut halva sitt arv. Däremot brukar det som står i ett testamente väga tungt. Framgår det tydligt att det är din önskan att dina särkullbarn ska vänta på sitt arv, kanske det är vad som får dem att avstå från att begära ut laglotten direkt.
Ett testamente som gör bröstarvingar (inklusive särkullbarn) arvslösa är inte ogiltigt. Däremot kan dina barn begära jämkning av testamentet och kräva att få ut sin laglott. Laglotten är alltid hälften av det man skulle ha fått om det inte fanns ett testamente.
I Carl, Daniel och Erikas fall har de alltid rätt till en laglott på 50 000 kronor, eftersom deras arvslott är 100 000 kronor vardera.
Du kan även i ett testamente skriva att om särkullbarnet inte väntar med att ta ut sin laglott förrän den efterlevande maken gått bort, mister hen sitt efterarv.
Som arvinge har du ett halvår på dig att begära jämkning av testamentet och kräva att få ut din laglott från det att du har tagit del av testamentet. Gör du inte det i tid kommer viljan i testamentet att verkställas även om den kränker din rätt till laglott. Om du inte aktivt gör något åt testamentet riskerar du med andra ord att bli arvlös.
Funderar du på att skriva ett testamente? Det har aldrig varit enklare! Vi på Jurio hjälper dig. Genom att svara på frågor i vårt formulär skapas ett testamente helt anpassat efter dina behov – enkelt, smidigt och prisvärt.
Formuläret håller koll på alla krångliga rättsregler åt dig, så kan du vara säker på att du får ett juridiskt giltigt testamente. Det tar bara några minuter och du sparar tusenlappar jämfört hos traditionella jurister.
Särkullbarn är den juridiska termen för barn från en tidigare relation, även kallade bonusbarn. Det är barn som en person har utanför sin nuvarande relation. När det gäller arvsrätt för särkullbarn gäller särskilda regler.
Hur mycket ett särkullbarn ärver efter en förälders bortgång beror på flera faktorer, främst antalet arvingar och storleken på kvarlåtenskapen. Finns det flera bröstarvingar blir varje arvslott mindre – däribland särkullbarnets arvslott.
Särkullbarn räknas som bröstarvinge till den avlidne, och ärver därför enligt den första arvsklassen. Särkullbarn har dock ett starkare skydd än gemensamma barn, vilket innebär att de alltid kan begära ut sin laglott innan den efterlevande maken har avlidit – vilket gemensamma barn inte kan.
Ifall den avlidne var gift och hade särkullbarn är det i första hand den efterlevande maken som ärver den avlidnes kvarlåtenskap. Ett särkullbarn har dock alltid rätt att begära ut sin laglott direkt, vilket motsvarar hälften av deras arvslott.
Ifall ett särkullbarn och hens syskon avlider innan föräldern, går förälderns arv vidare till barnens barn. Det är under förutsättningen att arvlåtaren är förälder till särkullbarnets syskon. Om inga barn finns, övergår arvet till den andra arvsklassen – i första hand till arvlåtarens föräldrar, såvida det inte finns ett testamente som säger annat.
Om din förälder, i ett testamente, angett att hela arvet ska gå till din styvförälder har du rätt att kräva ut din laglott direkt. Om du däremot väntar med att begära ut ditt arv tills båda makarna har gått bort, får du din del som efterarv samtidigt som de gemensamma barnen.