Arvsavstående

Vad innebär arvsavstående?

Som arvtagare kan du välja att avstå arvet efter arvlåtarens (den avlidnes) död. Du kan avstå hela eller en del av ditt arv, och då kommer den delen gå vidare till dina arvingar. Om du väljer att avstå ditt arv gör du alltså det till förmån för någon annan.

Så fungerar arvsrätten i Sverige

Arvsavstående kan bli aktuellt om du är arvtagare till en person som har gått bort. Vem som har rätt till arvet bestäms av ärvdabalken, som delar in arvingar i olika arvsklasser. 

Arvet går i första hand till den första arvsklassen, och om det inte finns någon arvtagare går arvet vidare till den andra arvsklassen och därefter till den tredje arvsklassen. 

Det är också möjligt att frångå arvsordningen genom att upprätta ett testamente, där man själv kan bestämma vem som ska ärva ens kvarlåtenskap.

Skapa ett Testamente

Varför vill man göra ett arvsavstående?

Förr i tiden, när det fortfarande fanns skatt på arv, brukade arvsavstående ske på grund av att det kunde sänka arvsskatten. Men idag är arvsskatten och gåvoskatten borta och då kan man, istället för att avstå arvet, lika gärna ge bort arvet i gåva efter att arvskiftet genomförts. 

Numera görs arvsavstående om man av någon anledning vill att andra, exempelvis gemensamma barn, ska vara dödsbodelägare.

En annan anledning till att göra ett arvsavstående är att man vill ha mer tid för att avveckla dödsboet. Att avstå arv kan göra att antalet dödsbodelägare ökar. Om det bara finns en dödsbodelägare kommer dödsboet att skiftas redan vid registrering av bouppteckningen, men inte när det är flera dödsbodelägare.

Avstå eller avsäga sig arv?

Det går att neka sitt arv på olika sätt, och det leder till olika konsekvenser. Avstående av arv och avsägande av arv är inte samma sak.

Vid arvsavstående väljer man att avstå från sitt arv, och detta sker när arvlåtaren har gått bort.

Arvsavsägelse innebär istället att arvtagaren kan välja att avsäga sig sitt framtida arv, vilket oftast sker innan arvlåtaren går bort. I detta fall mister arvtagarens barn sin rätt till efterarv, om inget annat bestämts. 

Arvet fördelas som om arvtagaren avlidit

Om en arvtagare väljer att avstå sitt arv kommer arvet fördelas som om arvtagaren gått bort, i enlighet med den legala arvsordningen. Alltså är det i första hand arvtagarens barn som kommer att få arvet.

Exempel

Kan jag avstå en del av arvet?

Om en arvtagare avstår hela sitt arv, kallas det för ett fullständigt arvsavstående. Genom ett fullständigt arvsavstående är arvtagaren inte längre dödsbodelägare. Om arvtagaren istället avstår från en del eller andel av sitt arv är det ett partiellt arvsavstående. 

När en arvtagare avstår från en del av sitt arv ska ett belopp anges i arvsavståendet. De som får den resterande delen ses som legatarier och den som avstår är fortfarande dödsbodelägare. Legatarierna blir inte dödsbodelägare. I bouppteckningen ska en anteckning göras om att arvsavstående gjorts.

Vill arvtagaren istället avstå från en andel av sitt arv, exempelvis 50 procent, ska hen skriva detta. De som får de 50 procenten ses då som universella testamentstagare och blir dödsbodelägare. Även här ska en anteckning om att arvsavstående gjorts tas med i bouppteckningen.

Testamentstagare kan göra arvsavstående

Om du har ärvt genom testamente och är universell testamentstagare finns det även här möjlighet att göra arvsavstående. Det finns egentligen ingen särskild anledning att göra ett arvsavstående som testamentstagare. Istället kan testamentstagaren välja att ge bort arvet som gåva efter arvsfördelningen, vilket sker genom arvsöverlåtelse.

Hur ser ett arvsavstående ut?

För att ett arvsavstående ska vara giltigt behöver det vara skriftligt och lämnas i samband med att bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Arvsavståendet behöver även signeras av arvtagaren som vill avstå arvet och det ska ske efter att arvlåtaren gått bort. Arvsavståendet måste bifogas när bouppteckningen lämnas för registrering. 

Exempel på ett arvsavstående

I första fallet avstår Sonja från en del av sitt arv. Hon står kvar som dödsbodelägare. Hennes barn blir legatarier men inte dödsbodelägare.

I andra fallet avstår hon från en andel av sitt arv. Både hon och hennes barn blir dödsbodelägare.

I tredje fallet avstår Sonja från hela sitt arv. Då är hon inte längre dödsbodelägare, men hennes barn blir det i hennes ställe.

Särkullbarn kan avstå sitt arv

Om den som avlider har ett särkullbarn (barn från tidigare förhållande), kan särkullbarnet välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Detta arvsavstående har inte samma betydelse som det vi har gått igenom i denna artikel. Att ett särkullbarn avstår från sitt arv innebär endast att särkullbarnet väntar på sitt arv tills den efterlevande maken/maken också avlidit. 

Genom att ett särkullbarn väntar på sitt arv kan det exempelvis möjliggöra att den efterlevande maken har råd att fortsätta bo kvar i den gemensamma bostaden.