Arvslott 

I Sverige har vi ett stort regelverk kring arv, vilket också innebär att det finns många kluriga ord och begrepp att ha koll på. Lagen som handlar om arv heter ärvdabalken och gäller när någon går bort. Ärvdabalken ställer upp regler kring vem som ska få ärva och hur mycket de olika arvingarna ska få. 

Den del av arvet som en arvinge har rätt till enligt reglerna i ärvdabalken kallas för arvslott. Det är alltså arvtagarens egen andel av den avlidnes kvarlåtenskap. Tänk dig till exempel att Julian går bort och lämnar kvar egendom värd 100 000 kronor i kvarlåtenskap. Julian har två barn: Mort och Maurice, som enligt lagen har rätt att ärva Julian eftersom de är hans bröstarvingar. Enligt reglerna ska barnen dela på kvarlåtenskapen. Då blir Morts och Maurices arvslott 50 000 kronor vardera.

Laglott

Däremot kan lagen frångås genom att man skriver ett testamente. I testamentet får man själv bestämma vad som ska hända med sina tillgångar och man kan välja att frångå den ordning och den fördelning som lagen ställer upp. Det innebär att man till exempel kan ge bort sitt arv till en vän eller till välgörenhet. 

Men det finns vissa delar i lagen som man inte kan rucka på med ett testamente. Ett exempel på det är reglerna som stadgar att bröstarvingar aldrig kan bli utan arv. Med bröstarvingar menas den avlidnes barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare. 

Bröstarvingarna har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Låter det krångligt? Vi går tillbaka till vårt exempel! Tänk dig precis som ovan att Julian går bort och lämnar efter sig 100 000 kronor. Julian har skapat ett testamente och bestämt sig för att hans vän Alex ska få hela Julians arv. Laglottsregeln sätter stopp för detta. Mort och Maurice är bröstarvingar, och har i minsta fall rätt till sin laglott. För att räkna ut hur mycket de ska få utgår man från deras andel om det inte hade funnits ett testamente. Då hade deras arvslott varit 50 000 kronor vardera. Laglotten är hälften av arvslotten och Mort och Maurice har därmed rätt till 25 000 kronor vardera trots att Julian har testamenterat bort hela sin egendom. Alex får de pengarna som blir kvar när man har tagit hänsyn till barnens laglott, alltså 50 000 kronor. 

Du måste begära jämkning 

För att du som är bröstarvinge ska få ut dina pengar måste du begära jämkning av testamentet. Jämkning är ett juridiskt begrepp som ungefär betyder att man rättar till något som har blivit fel. Det är bara bröstarvingar som kan jämka testamentet och det gäller bara om testamentet är skrivet på ett sätt som kränker din lagstadgade rätt till laglott. 

Som bröstarvinge kan man bara begära jämkning åt sig själv. Det betyder att du inte kan jämka testamentet åt dina syskon. 

För att jämka testamentet informerar du skriftligen de som är testamentstagare om att du begär ut din laglott. De är skyldiga att se till att du får ditt arv. 

Om de som är testamentstagare inte vill ge dig din laglott kan du skicka in en jämkningsansökan till domstolen. Då har du påbörjat en jämkningstalan. När du skickar in ansökan till tingsrätten är det viktigt att du specificerar att din ansökan rör jämkning av testamente och att du begär ut din laglott. 

Du kan bli av med arvet om du inte jämkar 

Tidsfristen för att jämka ett testamente är sex månader från det att du tagit del av testamentet efter testatorns bortgång. Om du inte begär jämkning inom den tiden förlorar du rätten till din laglott. Det är viktigt att du dokumenterar när du begär jämkning, det vill säga när du hör av dig till de andra arvingarna. På så vis kan du bevisa att du har begärt jämkning i tid och därmed inte förlora rätten till ditt arv. 

Du får själv välja om du vill jämka testamentet eller ej. Om du inte vill ha tillgång till din laglott kan du antingen godkänna testamentet utan att begära jämkning, eller låta tiden gå och arvet kommer då att tillfalla den person eller organisation som står inskriven i testamentet.

Jämkning är inte samma sak som att klandra testamentet 

Jämkning innebär att man vill ha en förändring av testamentet, man vill rätta något som blivit fel. Det påverkar därmed inte testamentets giltighet, utan bara testamentets innehåll. I det här fallet gäller det om någon har struntat i att ta hänsyn till laglotten. Då ska testamentet ändras så att laglotten finns med. Det är viktigt att komma ihåg att jämkning är inte samma sak när testatorn själv ändrar sitt testamente.

Klander av testamente tar istället sikte på att få hela testamentet ogiltighetsförklarat. Det kan exempelvis bli aktuellt om testamentet inte har skrivits under eller om det inte funnits vittnen på plats vid underskriften. Här kan du läsa mer om klander av testamente. 

Gör rätt från början! 

Det kan hända att det blir fel när man skriver ett testamente på egen hand. Tänk dig till exempel att Julian skriver ett testamente där han vill att hans arv ska gå till välgörenhetsorganisationen Rädda strandkrabborna. Julian vill självklart även att barnen Mort och Maurice ska få en del av arvet, men glömmer att nämna det i testamentet. Mort och Maurice är upprivna efter Julians död och orkar inte ta tag i arvet förrän året efter Julians bortgång. När de sedan vill ha ut sin laglott har tidsfristen på sex månader redan löpt ut och barnen har inte längre rätt till sitt arv. 

Därför är det bättre att göra rätt från början. Om du skapar ett testamente med Jurio får du själv bestämma hur ditt arv ska fördelas och du kan vara säker på att testamentet är korrekt och giltigt. 

Skapa ett testamente med Jurio 

Att skriva ett testamente har aldrig varit enklare! Med Jurio kan du komma igång direkt. Vårt formulär leder dig säkert genom processen så att du får ett testamente som täcker just dina behov och önskemål.

Skapa enkelt och snabbt ett testamente med Jurio och spara dessutom tusenlappar jämfört med en traditionell advokat.