När det kommer till arv är begreppen “arvslott” och “laglott” centrala. I Sverige kan man inte göra sina barn helt arvlösa, eftersom de alltid har rätt till sin laglott. Här förklarar vi vad arvslott och laglott betyder, och hur de påverkar fördelningen av arv.
Bara 495:-
Inkl. moms
Spara 4 000 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 - 15 min.
I uppskattad tid
Testamente
Säkra hur arvet efter dig fördelas
Snabbt och enkelt, online
Skräddarsytt efter dina önskemål
Kvalitetssäkrat av jurist
Gör arvet till enskild egendom
Guidning genom hela processen
100% nöjdhetsgaranti eller pengarna tillbaka
Jurio används av över 275 000 företag, egenföretagare och privatpersoner i Norden!
Bara 495:-
Inkl. moms
Spara 4 000 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 - 15 min.
I uppskattad tid
Testamente
Säkra hur arvet efter dig fördelas
Snabbt och enkelt, online
Skräddarsytt efter dina önskemål
Kvalitetssäkrat av jurist
Gör arvet till enskild egendom
Guidning genom hela processen
100% nöjdhetsgaranti eller pengarna tillbaka
Arvslott är den del av kvarlåtenskapen som en arvinge ska ärva enligt lag. När en person dör blir allt hen lämnar efter sig – ägodelar, pengar och skulder, del av det så kallade dödsboet och efter att alla skulder är betalda, utgör det kvarlåtenskapen. Arvslottens storlek beror på hur många arvingar den avlidne har.
I ett testamente kan man justera vem som ska ärva en, och hur arvet ska fördelas. Du kan alltså frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente som säger annat. Men bröstarvingar (barn eller barnbarn) får aldrig göras helt arvlösa. En laglott är den del av arvet som bröstarvingar alltid har rätt till, enligt lag.
Laglotten är hälften av arvslotten. För en avliden med tre barn innebär detta att respektive barn har rätt till åtminstone en sjättedel var av kvarlåtenskapen.
Arvslotten är som sagt det som arvingen ärver, oavsett om det är genom testamente eller släktskap. Laglotten är det lägsta belopp som en bröstarvinge alltid har rätt att ärva, vilket utgör hälften av arvslotten. Endast bröstarvingar har rätt till laglott.
Det är den avlidnes bröstarvingar som delar lika på kvarlåtenskapen. Med bröstarvingar avses den avlidnes släktingar, i rakt nedstigande led. Det vill säga barn, sedan barnbarn och barnbarnsbarn. Ett barnbarn betraktas endast som en bröstarvinge om barnbarnets förälder inte är i livet.
Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och ska i första hand ärva den avlidne, såvida hen inte skrivit ett testamente som anger något annat. Om den avlidne testamenterar bort hela, eller stora delar, av sin kvarlåtenskap har bröstarvingarna alltid rätt till sin laglott – som är hälften av arvslotten.
Om en förälder efterlämnar två barn och inte har någon make, utgör varje barns arvslott 50 procent av den totala kvarlåtenskapen. Om det däremot bara finns ett barn är arvslotten 100 procent av kvarlåtenskapen, det vill säga allt som den avlidne föräldern lämnar efter sig. Hur mycket du ärver beror på om det finns en efterlevande make, antal barn, testamente och äktenskapsförord.
Reglerna om arv och arvsordning är fastställda i lag, närmare bestämt i ärvdabalken.
Anna-Maria avlider och efterlämnar tre barn. Hennes kvarlåtenskap uppgår till 300 000 kronor, vilket ska fördelas i arv. Beroende på om hon har skrivit ett testamente eller inte blir fördelningen av arvslotten och laglotten olika.
Utan testamente: Barnen ärver hela kvarlåtenskapen och får 100 000 kronor vardera
Med testamente: Barnen har rätt till minst 50 000 kronor vardera och Anna-Maria kan testamentera resten till någon annan.
Om någon har arvsrätt enligt andra eller tredje arvsklassen, går testamentet före deras arvsrätt – men inte helt framför de i första arvsklassen. Laglottens funktion gör att inga bröstarvingar kan göras arvlösa.
Om en förälder har upprättat ett testamente som ignorerar en bröstarvinges rätt till laglott har bröstarvningen rätt att begära jämkning av testamentet och kräva att få ut sin laglott. Samma sak gäller om två sambor har testamenterat att de ska ärva varandra istället för bröstarvingarna. Jämkningen måste göras inom sex månader från det att du har fått ta del av testamentet efter den avlidnes bortgång.
Även om en förälder skulle vilja göra sitt barn arvslöst, går det alltså inte. Laglotten finns till som ett skydd för barnet. Men, om barnet på något sätt orsakar sin förälders bortgång, så bortfaller rätten att ärva. Detta är det enda undantaget som finns, annars är rätten till laglotten ovillkorlig.
Under vissa förutsättningar kan du även kräva din laglott ur gåvor som den avlidne har gett bort före sin bortgång. Om den avlidne har skänkt bort så mycket av sina tillgångar när denne levde att det har påverkat rätten till din laglott, kan du under vissa omständigheter kräva ersättning av den som mottagit gåvan.
💡Läs mer om det förstärkta laglottskyddet.
Att skriva ett testamente har aldrig varit enklare. Med Jurio kan du komma igång direkt! Vårt digitala formulär leder dig säkert genom processen, så att du får ett testamente som täcker dina behov och önskemål. Skapa enkelt och snabbt ett testamente med Jurio och spara dessutom tusenlappar jämfört med en traditionell jurist. Du kan även som tillägg se till att ditt testamente är i tryggt förvar!
Arvslott är den del av kvarlåtenskapen som en arvinge kommer att ärva. Detta kan antingen ske enligt ett testamente eller enligt den legala arvsordningen.
Arvslottens storlek beror på hur många som är arvsberättigade och hur stor kvarlåtenskapen är. Arvslotten är dock detsamma för personer i samma arvsklass.
Laglott är den del av kvarlåtenskapen som en bröstarvinge alltid har rätt att ärva. Bröstarvinge är den arvsberättigade som är släkt med arvlåtaren i rakt nedstigande led; barn, barnbarn och så vidare.
Laglotten är hälften av arvslotten. Om det exempelvis finns två bröstarvingar, utgör deras respektive laglott ¼ av kvarlåtenskapen.
Huvudregeln är att testamente går före en arvinges arvsrätt enligt den legala arvsordningen. Detta gäller dock inte laglotten eller den stora basbeloppsregeln, som är till skydd för den efterlevande maken.
Det förstärkta laglottsskydet är när du under vissa förutsättningar kan kräva din laglott från gåvor som den avlidne gav bort innan sin död. Om den avlidne gav bort så mycket att det påverkat din rätt till laglotten, kan du i vissa fall kräva ersättning från den som tog emot gåvan.