Skiftesman

Vad är en skiftesman?

En skiftesman är en person som utses av domstolen för att se till att arvskiftet kommer till stånd. Skiftesmannen blir enbart inkopplad om dödsbodelägarna är oense om hur arvet ska fördelas. Skiftesmannen ansvarar i första hand för att få dödsbodelägarna att komma överens. 

Vad händer med den avlidnes tillgångar och skulder?

När någon avlider är det inte helt ovanligt att hen lämnar tillgångar och skulder efter sig. När skulderna är betalda ska i sin tur kvarlåtenskapen fördelas till arvingarna. För att kunna få ut arvet är det därför viktigt att fastställa vilka tillgångar och eventuella skulder som finns och vem som ska ärva vad.

Den avlidnes tillgångar och skulder samlas i ett dödsbo

Den avlidnes tillgångar och skulder skapar automatiskt ett dödsbo. Ett dödsbo är en juridisk person, vilket kortfattat innebär att dödsboet kan ingå avtal och ådra sig skulder.

Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna, det vill säga de som har rätt att ärva den avlidne. Vanligtvis är en eller flera familjemedlemmar dödsbodelägare, men om ett testamente upprättats kan kretsen av dödsbodelägare vara bredare. 

Dödsboet ska lösas upp

Huvudtanken är att dödsboet ska lösas upp, vilket sker genom att arvet fördelas bland arvingarna. Arvskiftet kan variera beroende på huruvida det finns ett testamente samt hur den avlidnes släktskap ser ut. Om inget testamente finns, eller om en del av kvarlåtenskapen återstår efter det att testamentet har upprättats, sker arvskiftet enligt den svenska arvsordningen.

Problem när arvet ska fördelas

Vid första anblick kan arvskiftet verka oproblematiskt, men i praktiken uppkommer ofta svårlösta situationer. Arvskiftet kan nämligen endast ske när (och om) samtliga dödsbodelägare är överens. Om det endast finns en dödsbodelägare är det inget bekymmer, men om det finns flera måste alla vara överens om vem som ska ärva vad.

När behövs en skiftesman?

I de fall dödsbodelägare inte kommer överens om arvet kan det bli aktuellt att utse en skiftesman. På så vis kan en skiftesman användas i syfte att minska risken för att tvister uppstår, vilket ju kan vara skönt att slippa för dödsbodelägarna när en närstående går bort.

Skillnaden mellan boutredningsman och skiftesman

Man ska inte blanda ihop skiftesman och boutredningsman. En boutredningsman är den som förordnas av tingsrätten när det råder skiljaktigheter mellan dödsbodelägarna redan i förvaltningen av dödsboet, medan en skiftesman förordnas specifikt för att genomföra arvskiftet. Om man däremot haft en boutredningsman eller testamentsexekutor, blir denne ofta skiftesman.

Tvångsskifte

Om en skiftesman inte lyckas få dödsbodelägarna att enas om ett arvskifte, kan hen besluta om ett tvångsskifte. Skiftesmannen skriver då under skifteshandlingen och delger den sedan till dödsbodelägarna som också ska skriva under. 

Klandra tvångsskiftet

Om någon dödsbodelägare inte är nöjd med beslutet, kan hen välja att klandra tvångsskiftet i domstol inom fyra veckor från delgivningen. 

Hur förordnas en skiftesman?

En dödsbodelägare kan ansöka om att få en skiftesman förordnad hos tingsrätten. Man ska vända sig till domstolen i det område där den avlidne var folkbokförd. Endast en dödsbodelägare kan ansöka om en skiftesman och det är inte ett krav att alla gör det. Det är inte heller nödvändigt att alla samtycker – skiftesmannen utses även om någon motsätter sig ansökan.  

Kostar en skiftesman? 

En skiftesman är inte gratis. Bland annat måste du betala en ansökningsavgift när du ansöker om en skiftesman hos domstolen. När skiftesmannen har slutfört sitt uppdrag, det vill säga när arvskiftet har ägt rum, har hen också rätt till skälig ersättning. Ersättningen brukar beräknas utifrån en timtaxa och betalas från dödsboets tillgångar.

En bouppteckning ska upprättas

Innan arvet kan delas ut ansvarar dödsbodelägarna för att en bouppteckning upprättas. Den ska kort sagt innehålla uppgifter om den avlidnes tillgångar, skulder och släktskap. En bouppteckning är en redogörelse över kvarlåtenskapen och vem eller vilka som är arvsberättigade. Den ska göras utifrån förhållandena som de var vid dödsdagen.

Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet och skickas in en månad därefter till Skatteverket. Om dödsbodelägarna inte kommer överens så kan det vara aktuellt med en boutredningsman eller om testamentsexekutor har blivit föreskrivet i testamentet. Då är det boutredningsmannen som ska göra bouppteckningen.