Kvarlåtenskap

Vad betyder kvarlåtenskap?

Kvarlåtenskap är all egendom som en avliden person efterlämnar, och som arvingarna i sin tur ärver. Med det sagt kan kvarlåtenskap vara allt från pengar på banken till en bil eller möbel.

Innan kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingarna ska den användas för att betala av eventuella skulder som den avlidne hade. Det som blir över fördelas sedan enligt den svenska arvsordningen eller genom testamente. Den del av kvarlåtenskapen som en arvinge erhåller eller ska erhålla kallas för arvslott.

Kvarlåtenskapen fördelas olika

Fördelningen av kvarlåtenskapen, det vill säga arvskiftet, kan först komma till stånd när bouppteckningen är färdigställd och inskickad. Om den avlidne inte har skrivit ett testamente kommer kvarlåtenskapen att fördelas mellan de efterlevande släktingarna enligt den legala arvsordningen. 

Släktingar delas in i olika grupper, så kallade arvsklasser, och det är arvsklasserna som i sin tur styr vem som har rätt att ärva den avlidne. Kort sagt ärver de närmaste släktingarna den avlidne i en bestämd turordning, medan vänner och annan släkt inte ärver alls. Exempelvis har kusiner ingen arvsrätt enligt arvsordningen.

Arvsrätten för den efterlevande maken

Även om ni inte har skrivit något testamente är den efterlevande maken skyddad, eftersom hen ‘’sitter kvar i orubbat bo’’. Det betyder att efterlevande make får hälften av giftorättsgodset genom bodelning samt ärver den avlidne makens del plus resten av hens kvarlåtenskap , med full äganderätt respektive fri förfoganderätt. Arvingar från den första avlidna maken får istället vänta på sitt arv och har rätt till efterarv när den efterlevande makan avlider.

De enda arvingarna som kan ärva direkt trots att det finns en make kvar i livet är särkullbarn, som har rätt att få ut sitt arv direkt från deras avlidne förälder. För särkullbarn finns dock en regel som kan medföra att barnet inte kan begära ut sin del av arvet direkt, vilket kallas stora basbeloppsregeln. 

Regeln är ett minimiskydd för den efterlevande maken och innebär att hen har rätt att få ut egendom motsvarande fyra prisbasbelopp oavsett hur mycket som finns kvar efter den avlidne maken. För år 2025 motsvarar denna summa totalt 235 200 kronor. 

Efterlevande sambos arvsrätt utan testamente

Sambor ärver aldrig varandra enligt lag, utan måste skriva ett testamente om man vill ärva varandra. Men inte ens ett testamente ger sambor ett fullgott skydd - både gemensamma barn och särkullbarn kan få ut sina laglotter om de vill. Om en bodelning sker vid den ena sambons bortgång har den efterlevande sambon rätt att få ut tillgångar motsvarande två prisbasbelopp. Denna regel liknar regeln som gäller för makar och kallas därför lilla basbeloppsregeln. Det är dock bara samboegendom som kan ingå i bodelningen. 

Lilla basbeloppsregeln kan inte användas om förhållandet upphört innan dödsfallet eller om paret inte sågs som sambor vid dödsfallet, exempelvis om de inte bott ihop mer än en väldigt kort tid. 

Fördela kvarlåtenskapen enligt testamente

Det enda sättet att kringgå den legala arvsordningen är genom att skriva ett testamente. Det finns dock vissa skyddsregler man måste ha i åtanke när man skriver testamentet, annars riskeras testamentet att inte bli gällande i dess helhet. När du fördelar kvarlåtenskapen enligt ett testamente måste du respektera barnens eller barnbarnens laglott. Du kan inte heller inskränka den basbeloppsregeln som gäller för den efterlevande maken. 

Det kan vara så att man är nöjd med arvsfördelningen enligt arvsordningen, men det finns fortfarande skäl att skriva ett testamente. I testamentet behöver du inte bara besluta om vem ska ärva din kvarlåtenskap, utan även om arvet ska vara förenat med några villkor såsom enskild egendom. Enskild egendom försäkrar att arvtagaren kommer att behålla egendomen efter en eventuell skilsmässa.

Att skriva testamente

För att ett testamente ska vara giltigt måste det vara skriftligt, undertecknat av den som skrivit det samt bevittnat av två personer. Det finns ett undantag när dessa tre formkrav inte måste vara uppfyllda, vilket är när ett nödtestamente upprättas istället för ett vanligt testamente. 

Nödtestamente kan bara skrivas om man inte har möjlighet att upprätta ett vanligt testamente, till exempel om man befinner sig i livsfara eller ligger på sin dödsbädd. Det vill säga, en person som är frisk och inte följer de vanliga reglerna för testamente, kan inte upprätta ett giltigt nödtestamente och strunta i formkraven.

Kvarlåtenskapen redovisas i bouppteckningen

För att veta vad kvarlåtenskapen uppgår till krävs det att tillgångarna och skulderna är väl sammanställda, vilket görs genom en bouppteckning som förrättas innan arvskiftet. En bouppteckning ska vara färdigställd och lämnas in till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. 

Vem ansvarar för tillgångarna och skulderna?

De tillgångar och skulder som den bortgångne efterlämnar blir automatiskt ett dödsbo, som kortfattat är en juridisk person. Att dödsboet är en juridisk person innebär att det kan ingå avtal, ta på sig skulder med mera. 

Det är i första hand dödsbodelägarna som ansvarar för förvaltningen av dödsboet innan ett arvskifte. Huvudregeln är att dödsbodelägare endast får vidta åtgärder med samtliga dödsbodelägares samtycke, såsom betala räkningar eller liknande.

Om en av dödsbodelägarna ska sköta alla åtgärder som tillkommer dödsboet behöver hen en fullmakt från de resterande dödsbodelägarna för att kunna göra detta. Om dödsbodelägarna är oeniga om hur dödsboet ska förvaltas, eller hur arvskiftet ska gå till, kan det vara aktuellt att ansöka om en boutredningsman eller skiftesman hos tingsrätten.

Skapa ett testamente med Jurio

Att fördela din framtida kvarlåtenskap har aldrig varit enklare med Jurios testamente! I vårt formulär kan du bestämma vem som ska ärva dig, vad de ska ärva och om arvet ska förenas med något villkor. Du sparar både tid och pengar när du upprättar ditt testamente genom Jurio, samtidigt som du kan vara säker på att ditt arv fördelas precis som du vill!