Legatarie och legat

En person som ärver och tar emot ett specifikt föremål, egendom eller förmån genom testamente kallas för legatarie. Föremålet eller förmånen som mottas kallas för legat.

Exempel: 

Karins kusin Lisa har avlidit och lämnar egendom efter sig. Lisa hade en önskan om att Karin skulle få en viss summa pengar och en byrå. Eftersom kusiner inte kan ärva av varandra har Lisa skrivit ett testamente med sin önskan. Karin har alltså genom testamentet blivit legatarie.

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon

Legatarie eller universell testamentstagare

En legatarie är inte samma sak som en universell testamentstagare. Båda får ärva genom testamente, men en legatarie få en särskild egendom eller summa pengar medan den universella testamentstagaren får en viss andel av den totala kvarlåtenskapen – exempelvis en femtedel. 

När arvet delas ut

När man går bort kallas de tillgångar och skulder man lämnar efter sig för dödsbo som sköts av dödsbodelägarna, alltså bröstarvingar, arvingar (som make eller annan släkt) och universella testamentstagare. 

Arvingar och universella testamentstagare behöver vanligen vänta på arvskiftet för att få sin del av arvet. I arvskiftet fördelas egendomen mellan arvtagare och det är det sista som görs innan dödsboet upplöses. 

En legatarie räknas inte som dödsbodelägare och behöver inte invänta arvskiftet för att få ut sitt arv. Genom testamentet blir det tydligt vad som ska ges till legatarien.

Legatet ges ut först

Hur arvet fördelas skiljer sig åt beroende på om du är legatarie, arvinge eller universell testamentstagare. Innan arvet fördelas mellan arvingar och universella testamentstagare ska legatet i testamentet ges ut till eventuella legatarier.

Vid beräkningen av arvet och andelarna som varje arvinge och universell testamentstagare ska få del av kommer ingen hänsyn tas till legatet eftersom det ges ut först.

Exempel: 

Alice har skrivit i sitt testamente att hennes granne ska få en antik byrå, värd 75 000 kronor. Alice har även en syster i livet men inga barn eller andra släktingar. Alice syster anses alltså vara enda arvinge och grannen klassificeras som legatarie. När Alice avlider har hon en kvarlåtenskap på 1 000 000 kronor, inklusive den antika byrån värd 75 000 kr. Legatarien får ut byrån och sedan ska arvskiftet göras. 

Arvskiftet görs först efter att vissa krav är uppfyllda. Bland annat ska testamentet vunnit laga kraft vilket innebär att ingen motsätter sig testamentets giltighet samt att en eventuell bodelning skett. Efter att grannen har fått byrån återstår 925 000 kronor av Alices kvarlåtenskap. En del av det kommer användas för att betala av eventuella skulder som Alice hade. Det som blir över går till Alice syster.

När upphör rätten till legat?

En legatarie har 10 år på sig efter testatorns död att kräva att få legatet. Efter det kommer rätten till legatet att upphöra.

Om en legatarie är okänd eller inte går att kontakta under bouppteckning ska dödsbodelägarna anmäla detta till Skatteverket. Efter anmälan kan det dröja 5 år för en legatarie att tillvarata sin rätt till legatet. Därefter går rätten till legatet förlorad. 

Skriv ditt testamente med Jurio

Att skriva ett testamente har aldrig varit enklare. Med Jurio kan du komma igång direkt! Vårt formulär leder dig säkert genom processen, så att du får ett testamente som täcker dina behov och önskemål. 

Skapa enkelt och snabbt ett testamente med Jurio och spara dessutom tusenlappar jämfört med en traditionell advokat.

Observera!

Jurios testamente kan inte användas för att skriva legat till privatpersoner, utan kan bara användas för att testamentera andelar av sin kvarlåtenskap. Däremot går det bra att testamentera en bestämd summa pengar till en välgörande organisation.