Om du äger en fastighet tillsammans med någon annan kan det vara bra att ha koll på vad som faktiskt gäller för ert samägande. Samäganderättslagen är från 1904 och kan vara lite klurig att förstå. Här har vi samlat allt som kan vara bra att ha koll på.
Bara 799:-
Inkl. moms
Spara 4 000 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 min.
I uppskattad tid
Samäganderättsavtal
För fastighet och bostadsrätt
Undvik tvångsförsäljning av fastighet
Skräddarsytt på 10 minuter
Tydliggör nyttjanderätten
Villkor om underhåll och förvaltning
Signera med BankID
100% nöjdhetsgaranti eller pengarna tillbaka
Jurio används av över 275 000 företag, egenföretagare och privatpersoner i Norden!
Bara 799:-
Inkl. moms
Spara 4 000 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 min.
I uppskattad tid
Samäganderättsavtal
För fastighet och bostadsrätt
Undvik tvångsförsäljning av fastighet
Skräddarsytt på 10 minuter
Tydliggör nyttjanderätten
Villkor om underhåll och förvaltning
Signera med BankID
100% nöjdhetsgaranti eller pengarna tillbaka
Samäganderättslagen, eller lagen om samäganderätt som den egentligen heter, är en lag som reglerar situationer där personer äger något tillsammans, det vill säga är samägare. Lagen reglerar era förhållanden, skyldigheter och rättigheter sinsemellan. Lagen gäller bland annat för fast egendom och den är extra viktig för er som delar på till exempel en sommarstuga.
När exempelvis äger en bostad tillsammans kan vissa juridiska problem uppstå. Ni kan till exempel bli oeniga om när och av vem huset får användas eller om huset får säljas. Samäganderättslagen finns till för att reglera vad som ska gälla i sådana situationer.
Samäganderättslagen utgår från att varje delägare äger lika stor del av egendomen som ni delar på. Om ni äger olika stora delar kan det förtydligas i ett Samäganderättsavtal. I ert samäganderättsavtal klargörs hur stor andel ni äger av er gemensamma egendom.
Samäganderättslagen gäller både fast egendom, som till exempel ett hus, och lös egendom, som till exempel en bil. Om ni samäger något äger ni andelar i den egendom som ni delar på, och inte särskilda delar av egendomen.
Om du och ditt syskon till exempel har fått ärva en sommarstuga av era föräldrar äger ni varsin andel av sommarstugan, inte varsin våning av huset. Detsamma gäller om du och din partner delar på en bil. Då äger ni hälften av bilen, men det innebär inte att du äger baksätet och din partner framsätet – ni äger varsin andel.
Om du är samägare till en fastighet som du precis köpt, fått i gåva eller ärvt är det viktigt att komma ihåg att ni måste söka lagfart hos Lantmäteriet. Det är ett bevis på att det är ni som äger fastigheten. När ni söker lagfart efter ett köp, ska ni också betala stämpelskatt på fastigheten. Stämpelskatten beräknas på hela fastighetens värde, men delas sedan upp på alla ägarna så att alla får betala en summa som representerar deras ägarandel i fastigheten. Vid arv betalas ingen stämpelskatt, inte heller vid gåva om ingen ersättning för gåvan utgått.
Samägare blir ni när egendomen ägs gemensamt. Det kan ske när ni köper något tillsammans, till exempel om två sambor köper en bil. Det kan även ske om ni blir ägare till egendomen på annat sätt, till exempel om ett syskonpar ärver eller får en sommarstuga som gåva.
Om ni som är delägare inte har avtalat om ert samägande gäller samäganderättslagen. Samäganderättslagen kräver att alla delägare samtycker till hur egendomen ska tas om hand. Om du till exempel vill reparera en trasig trappa i sommarstugan du äger med ditt syskon måste du fråga om lov innan du börjar med det.
I vissa situationer kan det ställa till med problem att bara förlita sig på samäganderättslagen. Med ett samäganderättsavtal kan ni komma runt eventuella problem. Det kan till exempel vara så att ditt syskon bor utomlands och i princip aldrig använder sommarstugan. Då kanske ni vill komma överens om att det är du som ska sköta den löpande förvaltningen av fastigheten utan att behöva samtycke från ditt syskon för allt.
Det kan ni göra i ett samägandeavtal. I avtalet kan ni skriva in att en person sköter den löpande förvaltningen. Utan ett samäganderättsavtal skulle du behöva fråga ditt syskon om lov inför varje reparation som inte är akut.
Samäganderättslagen passar inte alla. Kanske vill ni själva bestämma i vilka fall er fastighet får säljas, eller kanske vill ni komma överens om vilka renovationer som får göras på fastigheten. Då kan det vara bra att ha ett samäganderättsavtal. Ett samäganderättsavtal ersätter samäganderättslagen i de delar som regleras i det och ni kan med hjälp av avtalet välja själva vad ni vill ska gälla för er situation. I ert samäganderättsavtal bestämmer ni vilka skyldigheter och rättigheter som ska gälla för ert samägande.
Att skriva ett samäganderättsavtal har aldrig varit enklare! Med Jurio får ni hjälp att skapa ett samäganderättsavtal som passar er. Ni svarar på frågor i vårt smarta formulär som leder er genom processen. Det går snabbt och smidigt och när ni är färdiga får ni ett samäganderättsavtal som är anpassat efter era behov och önskemål.
Genom ett samäganderättsavtal kan delägarna bestämma hur den gemensamma egendomen ska förvaltas. Det kan vara bra att upprätta ett samäganderättsavtal för att undvika konflikter.
Det finns flera olika saker som bör tas upp och regleras i ett samäganderättsavtal. Till exempel nyttjandet, förvaltningen och bestämmanderätten. Ju fler saker ni har avtalat om desto lättare är det att undvika konflikter.
Det finns inga krav på att samäganderättsavtal måste vara skriftligt, men som med alla avtal är det mycket säkrare att ha det nedskrivet på papper eftersom det annars är ord mot ord vid en eventuell tvist.
En delägare är fri att göra vad hen vill med sin andel, till exempel sälja den utan de andra delägarnas samtycke. Dock har en delägare inte rätt att uppta lån med andelen som säkerhet utan de andra delägarnas samtycke.
Kom dock ihåg att delägarna är fria att avtala om annat.
En delägare får endast vidta åtgärder utan de andra delägarnas samtycke om det gäller väldigt brådskande eller nödvändiga åtgärder. Det står dock fritt för delägarna att komma överens om annat i avtalet.
Nej, ett samägandeavtal ska inte registreras utan är gällande när alla parter skrivit på.