Skapa konto
Logga in
18. november 2024
Lilla basbeloppsregeln
Om du är sambo har du säkert lite koll på att vissa regler skiljer sig åt för äkta makar och sambor – basbeloppsregeln är en sådan regel. Här går vi igenom hur den fungerar!
Basbeloppsregeln i korta drag
Basbeloppsregeln blir aktuell om en make eller sambo avlider. Den finns till för att den efterlevande ska få ett ekonomiskt skydd – så att personen inte står helt utan tillgångar. Basbeloppsregeln ser nämligen till så att den efterlevande alltid har rätt att få ut ett visst belopp ur det arv som den avlidne lämnar efter sig.
Basbeloppsregeln delas upp i två olika regler:
- stora basbeloppsregeln som gäller för gifta makar, och
- lilla basbeloppsregeln som gäller för sambor.
I den här artikeln går vi igenom vad som gäller för sambor – det vill säga hur lilla basbeloppsregeln fungerar. Läs mer om stora basbeloppsregeln som gäller för makar.
Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon
För sambor gäller lilla basbeloppsregeln
Precis som stora basbeloppsregeln är lilla basbeloppsregeln ett skydd för en efterlevande sambos ekonomiska situation. Enligt regeln har du som efterlevande sambo rätt att få motsvarande två prisbasbelopp av samboegendomen i en bodelning.
Prisbasbeloppet år 2024 är 57 300 kronor, vilket innebär att två prisbasbelopp är 114 600 kronor.
Lilla basbeloppsregeln tar bara hänsyn till vad den efterlevande sambon fått i bodelningen. Man räknar alltså inte med vad den efterlevande sambon har i enskild egendom eller får i testamente.
Tänk på!
Om du som efterlevande sambo vill använda dig av skyddet som den lilla basbeloppsregeln ger måste du själv begära bodelning. En bodelning kan bara ske om den efterlevande sambon begär det. Begär du ingen bodelning kommer ingen bodelning ske.
Hur fungerar lilla basbeloppsregeln? – Exempel
Linnéa och Klara är sambor. Ingen av dem har barn. Linnéa avlider, och enligt arvsordningen ska hennes föräldrar ärva henne – både hennes del i bodelningen och hennes övriga tillhörigheter.
Klara begär en bodelning. I den ska Linnéas dödsbo och Klara dela lika på sin samboegendom så att de får hälften var. Deras del i bodelningen blir 90 000 kronor var. Enligt lilla basbeloppsregeln saknar Klara 24 600 kronor för att få de 114 600 kronor hon har rätt till. Man hämtar därför de 24 600 kronorna som saknas från Linnéas del i bodelningen. Föräldrarna får alltså ärva lite mindre av Linnéa.
Om det inte finns tillräckligt med samboegendom
I vissa situationer kan det vara omöjligt att tillgodose två prisbasbelopp eftersom samboegendomen helt enkelt är värd för lite. Då får du som efterlevande sambo all samboegendom och får nöja dig med det, trots att två prisbasbelopp inte kan tillgodoses.
Exempel
Ida och Timo är sambor. Ingen av dem har några barn. Ida avlider, och enligt arvsordningen ska hennes föräldrar ärva henne – både hennes del i en bodelning och hennes övriga egendom.
Timo begär bodelning. Samboegendomen de ska dela lika på är inte värd mycket – i bodelningen ska de få 30 000 kronor var. Enligt lilla basbeloppsregeln har Timo rätt till 84 600 kronor till, för att komma upp i två prisbasbelopp på 114 600 kronor. Han kan hämta 30 000 kronor från Idas del i bodelningen (alltså hela Idas del), och får nöja sig med det trots att han bara kommer upp i 60 000 kronor och inte två prisbasbelopp. Idas föräldrar ärver då ingenting från Idas bodelning, men de ärver fortfarande Idas övriga egendom.
Tänk på att lilla basbeloppsregeln bara gäller samboegendomen i en bodelning
På ett bankkonto har Ida 1 000 000 kronor. Enligt lilla basbeloppsregeln kan Timo bara hämta pengar från det som ingår i bodelningen, och i den ingår inte bankkontot. Inga pengar kan alltså hämtas från Idas bankkonto, som helt ärvs av Idas föräldrar.
