Stora basbeloppsregeln

Vad är egentligen basbeloppsregeln? 

Basbeloppsregeln blir gällande när en make/maka eller sambo går bort. Den ställer kort och gott upp ett ekonomiskt skydd så att den efterlevande inte ska stå helt utan pengar. Enligt basbeloppsregeln har den efterlevande alltid rätt att få ett visst belopp ur det arv som den avlidne lämnar efter sig. Basbeloppsregeln delas upp i två olika regler: 

• Stora basbeloppsregeln som gäller för gifta 
• Lilla basbeloppsregeln som gäller för sambor 

I den här artikeln går vi igenom vad som gäller för gifta par – det vill säga hur stora basbeloppsregeln fungerar.

För gifta makar – stora basbeloppsregeln

Enligt regeln har den efterlevande maken rätt att efter bodelningen få ett belopp som motsvarar fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet år 2024 är 57 300 kronor, vilket innebär att fyra prisbasbelopp i år är 229 200 kronor. 

Kom ihåg! Prisbasbeloppet ändras varje år och prisbasbeloppet som gällde det år maken gick bort är det belopp som ska användas när man räknar ut hur mycket man ska “komma upp i” för att stora basbeloppsregeln ska vara tillgodosedd. 

Vad räknas in? 

Det här räknas in när man ska se om stora basbeloppsregeln är tillgodosedd: 

• Vad den efterlevande maken får i bodelningen (som man gör efter att en make avlidit)
• Den efterlevande makens enskilda egendom
• Vad den efterlevande maken får enligt arvsföljden
• Vad den efterlevande maken får från den avlidne makens testamente

Det innebär att tillgångarna ovan räknas samman och om de når upp till fyra prisbasbelopp (det vill säga 229 200 kronor år 2024) så är stora basbeloppsregeln tillgodosedd. 

Stora basbeloppsregeln är tillgodosedd om en make till exempel skulle få mindre än fyra prisbasbelopp i bodelningen, men når upp till fyra prisbasbelopp när man lägger till vad den enskilda egendomen är värd. Om kategorierna i punktlistan inte når upp till fyra prisbasbelopp är stora basbeloppsregeln inte tillgodosedd. Det betyder att man i så fall får hämta summan som saknas ur den avlidne makens arv.

Om regeln inte tillgodoses och den avlidne maken har egna barn

Basbeloppsregeln går före särkullbarns rätt att få ut sitt arv direkt. Om det saknas pengar för att tillgodose fyra prisbasbelopp efter bodelningen hämtar man i första hand de pengarna ur särkullbarnens arv. Särkullbarnen får då efterärva det man hämtat, det vill säga ärva när bonusföräldern gått bort. Det hämtade beloppet ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt.

Exempel

Magnus och Karin är gifta. De har inga gemensamma barn, men Magnus har en dotter från en tidigare relation. De har ingen enskild egendom och ingen av dem har skrivit ett testamente. 

Magnus avlider och en bodelning görs. I bodelningen får Magnus och Karin 180 000 kronor var. Magnus del i bodelningen ska ärvas av hans dotter (Karins särkullbarn). Karin får 180 000 kronor i bodelningen, vilket innebär att hon saknar 49 200 för att komma upp i basbeloppsregelns 229 200 kronor som hon har rätt till. Man hämtar därför de 49 200 kronor som saknas ur särkullbarnets arv och ger till Karin. Särkullbarnet har sedan rätt till efterarv när Karin har gått bort, enligt reglerna om efterarv. Resten av särkullbarnets arv – 130 800 kronor – kan särkullbarnet ärva direkt.

Om regeln inte tillgodoses och din make har skrivit ett testamente

Basbeloppsregeln går också före det man skrivit in i ett testamente. Om man inte kan tillgodose basbeloppsregeln tar man de pengar man saknar från de pengar som ska fördelas enligt testamentet. Den som skulle fått pengarna enligt testamentet får nöja sig med att få mindre (eller inget alls).

Exempel

Lars och Henrik är gifta, och Lars avlider. Efter bodelningen lämnar Lars efter sig 180 000 kronor, som han har testamenterat till den nära vännen Astrid. Henriks andel i bodelningen är 180 000 kronor, vilket innebär att det saknas 49 200 kronor för att basbeloppsregeln ska vara tillgodosedd. De pengarna tas från Astrids arv enligt testamentet. Astrid får alltså nöja sig med att få 130 800 kronor enligt testamentet. Astrid kommer inte ”få tillbaka” pengarna i efterarv av Henrik. Hon går alltså miste om pengarna.

Om det inte finns tillräckligt med pengar i boet

I vissa situationer kan det vara omöjligt att tillgodose fyra prisbasbelopp eftersom kvarlåtenskapen helt enkelt är värd för lite. Då får den efterlevande maken hela den totala kvarlåtenskapen men inget utöver det, eftersom det inte finns något kvar i boet.