Arvsskatt i Sverige

Vad är arvsskatt?

Arvsskatt är en skatt på arv som fortfarande finns i flera länder runt om i världen. I Sverige är arvsskatten avskaffad sedan den 1 januari 2005. Redan den 1 januari 2004 avskaffades beskattning av arv till en efterlevande make eller sambo. 

Arvsskatten avskaffades i Sverige tillsammans med gåvoskatten. Fram till avskaffandet hade både arvsskatten och gåvoskatten fått hård kritik, bland annat på grund av att den inte uppfattades som rättvis. Dessutom var arvsskatten kostsam att administrera.

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon.

Så fungerade arvsskatten

I systemet för beräkning av arvsskatt som gällde fram till 2004 delades arvtagarna in i olika skatteklasser med utgångspunkt i släktskapet eller relation till den avlidne. I den första klassen räknades den avlidnes make, sambo, barnbarn, styvbarn, i vissa fall fosterbarn och make eller sambo till barn. 

Till den andra klassen räknades föräldrar, syskon och syskonbarn. Till den tredje och sista klassen räknades bland annat kommuner, stiftelser eller föreningar. Ett avdrag gjordes på beloppet som skulle beskattas, med utgångspunkt i vilken skatteklass arvtagaren räknades i. Avdraget var störst för den första klassen och lägst för den tredje. Efter avdraget gick mellan 10 och 30 % till arvsskatten.  

Hur fungerar arvsfördelning idag?

Idag fördelas arv på två olika sätt. Det första är genom den så kallade legala arvsordningen, dvs när arvet fördelas enligt lag, med utgångspunkt i att man ärver på grund av släktskap. Det andra sättet att ärva är genom ett testamente. 

Om arvlåtaren inte är gift är det dennes släktingar som enligt huvudregel ska ärva den egendom som lämnas kvar. Släktingar delas upp i tre arvsklasser. Den som dör och lämnar arv efter sig kallas för arvlåtare medan den som får något av arvet kallas för arvinge.

De tre arvsklasserna

• Den första arvsklassen består av bröstarvingar, det vill säga arvlåtarens barn. Om det inte finns några barn vid livet träder barnbarn in i sina bortgångna föräldrars ställe. 
• Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar, barn till föräldrar, syskon och syskonbarn. 
• Den tredje arvsklassen består av arvlåtarens far- och morföräldrar samt deras barn. Till skillnad från första och andra arvsklassen, är den tredje arvsklassen vad man kallar sluten. Det innebär att ingen kan träda istället för för de som ingår i arvsklassen, det vill säga barn till mor- och farföräldrars barn. Det betyder därför att kusiner inte kan ärva från varandra. 

Arvsklass 1 har företräde framför arvsklass 2 och arvsklass 2 har företräde framför arvsklass 3. Det innebär alltså att de eller den som ingår i arvsklass 1 ärver först. Finns det inga arvingar i arvsklass 1 ärver arvingarna i arvsklass 2. Först när det inte finns några släktingar i arvsklass 1 eller 2 kan släktingarna i arvsklass 3 ärva.

Vad händer med arvet om det inte finns några släktarvingar? 

Om det inte finns varken någon arvinge i någon av klasserna eller någon testamentstagare, går arvet vidare till den allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden bildades 1928 efter att riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva varandra. 

Istället för att arv från den utan släktarvingar skulle tillfalla staten bestämde man att arvet ska gå till allmännyttiga ändamål. Mottagare för pengar från allmänna arvsfonden har därför kommit att bli barn, ungdomar och personer med funktionsvariationer. Från och med den 1 juli 2021 kan även verksamheter som riktar sig till äldre personer få stöd genom den allmänna arvsfonden.

Makars arvsrätt 

Om arvlåtaren var gift måste det först ske en bodelning, därefter fördelas arvet. En efterlevande make ärver före alla i arvsklasserna, med ett undantag. Om arvlåtaren har barn från ett tidigare äktenskap, så kallade särkullbarn, har dessa rätt att få ut sitt arv direkt. 

Makarnas gemensamma barn har så kallad efterarvsrätt vilket innebär att de ärver från arvlåtaren först efter att den andra föräldern också har gått bort. 

Hur du frångår den legala arvsordningen

Om du inte vill att ditt arv ska fördelas till dina släktingar enligt den legala arvsordningen kan du upprätta ett testamente. Genom att upprätta ett testamente kan du fördela ditt arv nästan hur du vill, men även här finns undantag. 

Dina bröstarvingar har nämligen rätt att till sin laglott vilket är halva deras arvslott. Arvslotten är det en arvinge får ut när arvet delas lika mellan alla bröstarvingar. En förälder kan därför inte göra precis hur som helst med den delen av arvet.