Arvslott
Har du någon gång funderat på vem som egentligen kommer att ärva dig? Då har du säkerligen stött på begreppen arvslott och laglott. Vi förklarar vad dessa begrepp innebär och hur arvet fördelas enligt lag.
Pris: 495:-
Inkl. moms
Spara 4 000 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 - 15 min.
I uppskattad tid
När en person dör blir allt hen lämnar efter sig – ägodelar, pengar och skulder, del av det så kallade dödsboet. Först används tillgångarna i dödsboet till att betala av eventuella skulder. När skulder är betalda kan det finnas egendom över. Den egendomen kallas för kvarlåtenskap och den del av kvarlåtenskapen som en arvinge får ut kallas för arvslott. Men vem är det som ärver, och hur ska allt fördelas?
Arvslott är det arv som en arvinge ärver enligt lag. Arvslottens storlek beror på hur många arvingar den avlidne har. Om den avlidne har tre arvingar får vardera arvinge en tredjedel av kvarlåtenskapen, vilket utgör arvslotten.
Det är den avlidnes bröstarvingar som delar lika på kvarlåtenskapen. Med bröstarvingar menas anhöriga till en avliden, i rakt nedstigande led. Det vill säga barn, sedan barnbarn och barnbarnsbarn. Ett barnbarn räknas bara som bröstarvinge om barnbarnets förälder inte är vid liv.
Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och ska i första hand ärva den avlidne om hen inte skrivit ett testamente som säger annorlunda. Om den avlidne skulle testamentera bort hela eller stora delar av sin kvarlåtenskap har bröstarvingarna alltid rätt till sin laglott som är hälften av arvslotten. Läs mer om laglott.
Om en förälder har lämnat två barn efter sig så blir varje barns arvslott 50% av den totala kvarlåtenskapen. Om det däremot bara finns ett barn så blir arvslotten 100% av kvarlåtenskapen, det vill säga allt som den avlidne föräldern lämnar efter sig.
Hur mycket man ärver beror på om det finns makar, barn, testamente och äktenskapsförord. Reglerna om arv och arvsordning finns reglerade i lag, närmare bestämt i ärvdabalken.
Som huvudregel ska en efterlevande make ärva hela kvarlåtenskapen. Maken får då fri förfoganderätt, vilket innebär att hen nu räknas som den nya ägaren och därför får göra vad hen vill med kvarlåtenskapen, inklusive att sälja den. Det finns dock två begränsningar:
Begränsningarna finns till för att den efterlevande maken/makan inte ska kunna minska arvet på ett otillåtet sätt. Fri förfoganderätt gör att bröstarvingarnas efterarv är säkrat.
Rätten för en efterlevande make/maka att ärva före barn gäller bara om makarna hade gemensamma barn. Det innebär att de gemensamma barnen får vänta på efterarv. Efterarv betyder att gemensamma barn ärver först efter att båda föräldrarna har avlidit.
Särkullbarn har däremot alltid rätt att få ut hela sin arvslott direkt och måste inte vänta på något efterarv, till skillnad från barn inom äktenskapet. Läs mer om särkullbarn och deras arvsrättigheter.
Att skriva ett testamente har aldrig varit enklare. Med Jurio kan du komma igång direkt. Vårt formulär leder dig säkert genom processen, så att du får ett testamente som uppfyller just dina behov och önskemål.