Arbetstider

Arbetstider – definition

Begreppet arbetstider refererar till den tid som en anställd förväntas utföra sina arbetsuppgifter. Arbetstider definieras ofta inom ramarna för lagstiftning och kollektivavtal, men kan variera beroende på bransch, yrke och individuella överenskommelser.

Var regleras arbetstider?

I ditt anställningsavtal ska det framgå vilken arbetstid du har. Arbetstiden regleras även i arbetstidslagen om det inte finns något kollektivavtal, i arbetsmiljölagen och föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, samt i arbetstidsavtalen där det finns kollektivavtal.

I arbetstidslagen finns det regler om arbetstidens längd, det vill säga ordinarie arbetstid och övertid. Lagen reglerar även viloperioder, vilket är uppehåll i arbetstiden som paus, rast, dygns- och veckovila.

Ordinarie arbetstid

I Sverige är ordinarie arbetstid högst 40 timmar per vecka. Din arbetsgivare måste föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Totalt får ordinarie tid och övertid vara 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader.

Alla anställda har rätt till minst 11 timmars sammanhängande nattvila varje dygn och minst 36 timmars sammanhängande veckovila varje vecka.

Nattvila

Den så kallade nattvilan, eller dygnsvilan, på 11 timmar varje dygn, inkluderar tiden mellan midnatt och 05.00. Det är i princip ett förbud mot nattarbete – men nattarbete är okej enligt arbetstidslagen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter. Exempel på arbeten som är direktundantagna från nattarbetsförbudet är vissa arbeten inom sjukvård, kollektivtrafik, restaurang och processindustrier.

För övriga arbeten som vill vara undantagna från nattarbetsförbudet, krävs det att förbudet avtalas bort genom kollektivavtal eller att dispens ges av Arbetsmiljöverket. För dispens krävs det särskilda skäl, vilket måste vara mer än bara företagsekonomiska.

Rast

En arbetstagare har rätt till rast efter högst 5 timmars arbete. Arbetstidslagen har ingen bestämmelse om hur lång rasten ska vara, men enligt Arbetsmiljöverket bör rasten vara minst 30 minuter lång.

När du har rast ska du inte stå till arbetsgivarens förfogande, vilket betyder att du får lov att lämna arbetsstället. Under denna tid kan du exempelvis äta och rasten räknas inte in i arbetstiden. Om du har en normal arbetsdag på 8 timmar, betyder det att du är på jobbet i 8,5 timmar.

Paus

Du har även rätt till kortare pauser från arbetet under dagen, vilka räknas in i arbetstiden och du behöver inte arbeta längre om du tagit en kortare paus. Här finns det inte heller någon bestämmelse om hur långa dessa pauser ska vara. Arbetsgivaren måste dock organisera arbetet så att det finns möjlighet för arbetstagaren att ta pauser.

En paus kan vara 10-15 minuter för att fika eller ta en kortare promenad.

Arbetstid enligt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har en föreskrift som heter Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Där finns en paragraf som handlar om arbetstid och av den framgår det att arbetsgivaren ska göra vad som krävs för att arbetstiden inte ska leda till ohälsa hos arbetstagarna.

Arbetstid enligt kollektivavtal

Det finns olika kollektivavtal i olika branscher. I dessa kollektivavtal regleras vad som är ordinarie arbetstid och övertid i branschen samt hur arbete utöver ordinarie arbetstid ska ersättas. Det kan alltså se olika ut beroende på vilken bransch du jobbar i. 

Enligt de flesta kollektivavtal är ordinarie arbetstid dock högst 40 timmar per helgfri vecka, men det är också vanligt med företagsavtal där arbetstiden är kortare.

Övertid

Övertidsarbete är när du jobbar utöver din ordinarie arbetstid. Detta inkluderar alltså pass som inte får schemaläggas. Övertid ska beordras av arbetsgivaren i förväg (räcker med någon timme), och godkännas efterhand. För övertidsarbete ska det finnas särskilda skäl, såsom att något oförutsett har skett som gör att det krävs extra insatser.

Regler om övertidsersättning står i kollektivavtalet, om sådant finns. Om det inte finns något kollektivavtal bör du själv se till att få övertidsersättningen inskriven i anställningsavtalet.

Jourtid

Med jourtid menas att en arbetstagare befinner sig på arbetsplatsen för att vid behov kunna rycka in och utföra arbete. Ett alternativ till jourtid är beredskap, som är tid där du inte behöver vara på arbetsplatsen men är anträffbar för att vid behov infinna dig på arbetsplatsen och utföra arbete. Reglerna kring jourtid kan variera mellan olika kollektivavtal. 

Jourtid ingår inte i den ordinarie arbetstiden och får bara tas ut om det är absolut nödvändigt för företagets verksamhet. 

Ersättning för jourtid regleras i kollektivavtal eller i ditt anställningsavtal. 

Obekväm arbetstid

Obekväm arbetstid, eller OB som det oftast kallas, innefattar arbete under tider som är “obekväma” för arbetstagaren. Det innebär att din ordinarie arbetstid helt eller delvis är schemalagd på kvällar och helger.

Om du arbetar obekväma arbetstider kan du enligt ditt kollektivavtal ha rätt till OB-tillägg, vilket är en extra ersättning som betalas ut för arbete under kvällar, nätter och helger.

Arbetstid utan kollektivavtal

Om din arbetsplats saknar kollektivavtal borde du komma överens med din arbetsgivare om längden på din normala arbetsdag, helst innan du skriver på anställningsavtalet. Ni borde även komma överens om eventuell övertidsersättning, ersättning för jourtid och OB-tillägg.

Arbetstider för minderåriga

Inom arbetsrätten delar man upp minderåriga i yngre och äldre barn, samt ungdomar i olika kategorier. 

Om en minderårig har olika arbetsgivare ska den totala arbetstiden hos samtliga arbetsgivare räknas samman. Det innebär att när du räknar ut en minderårigs arbetstid måste du dra av tiden som hen har arbetat hos någon annan. 

Minderåriga får aldrig arbeta mellan midnatt och 05.00. En minderårig ska ha en sammanhängande rast på minst 30 minuter efter max 4,5 timmes arbete. Även minderåriga har rätt till pauser från arbetet, såsom fikapauser.

Precis som vanliga arbetstagare ska minderåriga ha en sammanhängande veckovila som inte får understiga 36 timmar.

Arbetstider för yngre och äldre barn

Yngre och äldre barn får inte arbeta mellan 20.00 och 06.00 och ska ha en sammanhängande dygnsvila på minst 14 timmar.

Yngre och äldre barn får inte arbeta mer än 2 timmar per skoldag eller 7 timmar per skolfri dag. Under en hel skolvecka får ett barn inte arbeta mer än 12 timmar.

Under lov som är minst en vecka får yngre och äldre barn arbeta högst 7 timmar per dag och högst 35 timmar per vecka.

Om ett yngre barn arbetar för den närmsta familjen är det föräldrarna som bestämmer arbetstiden. 

Veckovilan för yngre och äldre barn ska ske på en tid som är fri från schemalagd undervisning, oftast helgen.

Både yngre och äldre barn ska ha minst 4 veckors sammanhängande ledighet från arbetet per kalenderår. Denna ledighet ska vara under en tid som är fri från schemalagd undervisning. Det innebär att om sommarlovet är 10 veckor får yngre och äldre barn endast arbeta 6 veckor.

Arbetstider för ungdomar

För ungdomar gäller det att arbetstiden inte får hindra skolgången eller möjligheten att ta sig till skolundervisningen.

Ungdomar får arbeta högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka. Undantag kan göras från regeln med hänsyn till arbetsuppgifterna och övriga arbetsförhållanden. Undantaget är att ungdomar får arbeta 8 timmar per dag i genomsnitt på en sjudagarsperiod – då får veckoarbetstiden vara 40 timmar per vecka i genomsnitt under en fyraveckorsperiod. Det innebär att en ungdom kan arbeta 10 timmar en dag och 6 timmar en annan dag.

Ungdomar har rätt till minst 12 timmar sammanhängande dygnsvila. Mellan 22.00 och 06.00 eller 23.00 och 07.00 ska arbetet inte ske. Dygnsvilan kan minskas till 11 timmar om arbetspasset slutar mellan 22.00 och 24.00 eller börjar mellan 05.00 och 07.00. Om ungdomen har flera korta arbetspass (max 4 timmar) under ett dygn, kan dygnsvilan också vara 11 timmar. Flera arbetspass per dag bör dock undvikas. En förkortad nattvila kräver en kompensationsvila direkt efter arbetet.

Ungdomar ska ha minst två dagars veckovila, helst sammanhängande och på helgen. Veckovilan ska vara minst 36 timmar lång. 

Fackföreningar kan hjälpa

Om din arbetsplats är knutet till ett kollektivavtal är du även knuten till en fackförening, där du kan få hjälp med rådgivning, lönesamtal eller om du skulle hamna i en tvist med din arbetsgivare. Om det inte finns något kollektivavtal på din arbetsplats kan det vara en god idé att ansluta dig till ett fackförening. Skulle det vara så att du inte är nöjd med dina arbetstider och jobbar alldeles för mycket får du hjälp att ta reda och ta vara på dina rättigheter.