Jourtid

Vad är jourtid?

När en arbetstagare är på arbetsplatsen för att vid behov kunna rycka in och utföra arbete kallas det för jourtid. Arbetstagaren står alltså till förfogande och befinner sig på arbetsplatsen, men arbetar inte.

Jourtid får inte utnyttjas för att generellt öka arbetsinsatsen, utan får bara förekomma i verksamheter där det måste finnas personal tillgänglig om det inträffar något oförutsägbart. Jourtid ska vara nödvändigt med tanke på hur verksamheten ser ut. Med andra ord är jourtid vanligt för:

• Sjukvården
• Socialvården
• Kriminalvården
• Brandförsvaret
• Polisen

Jourtid skiljer sig från beredskapstid

Kanske har du hört någon på en middag säga att den har jouren idag? Risken finns att personen har blandat ihop begreppen jourtid och beredskapstid. Jourtid är när arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen, beredd att arbeta. Beredskapstid (som också kallas bakjour) är när arbetstagaren inte behöver vara på arbetsplatsen, men är beredd att ta sig dit för att rycka in efter ett meddelande. Skillnaden är alltså var arbetstagaren befinner sig.

Själva beredskapstiden räknas inte som arbetstid, men det gör tiden som arbete utförs. Det finns ingen begränsning för hur många timmar i veckan som en anställd får stå i beredskap, annat än att beredskapen inte får läggas under de timmar en arbetstagare har laglig rätt till vila.

Vad gäller för jourtid?

Under tiden en arbetstagare är på plats, beredd att arbeta, är det jourtid och arbetstagaren ska ha betalt för det. Om arbetstagaren börjar arbeta under jourtiden räknas arbetstiden som antingen ordinarie arbetstid, övertid eller mertid, beroende på hur personen har arbetat under veckan.

Jourtid är planerad; den ska schemaläggas och arbetsgivaren måste föra anteckningar om jourtiden. En arbetstagare får ha jourtid antingen högst 48 timmar under en period på fyra veckor eller högst 50 timmar under en kalendermånad, men beroende på kollektivavtal kan andra begränsningsregler gälla. Jourtiden får dessutom inte belasta endast en arbetstagare, utan ska portioneras ut över flera personer.

Hur mycket ska betalas för jourtid?

Ersättningen för att arbeta jourtid bestäms i kollektivavtal eller anställningsavtal. I de flesta avtalen är jourtidsersättningen för vardagar månadslönen dividerad med 600, och för lördagar och söndagar månadslönen dividerad med 300.

Exempel

Malin har jourtid en måndag i 5 timmar. Hennes månadslön är 30 000 kronor. Jourtidsersättningen blir 5 timmar x 30 000 kronor / 600 = 250 kronor.

Skulle Malin ha jourtid i 5 timmar på en lördag blir jourtidsersättningen istället 5 timmar x 30 000 kronor / 300 = 500 kronor, utöver ordinarie lön.