Arbetsgivarens uppsägningsbesked

Vad är ett uppsägningsbesked? 

Ett uppsägningsbesked är den skriftliga handling som en arbetsgivare överlämnar till en anställd vid uppsägning. Uppsägningsbeskedet lämnas personligen och måste innehålla ett antal obligatoriska uppgifter. 

När en arbetstagare säger upp sig, så kan hen också lämna ett skriftligt uppsägningsbesked. Läs mer om arbetstagarens uppsägning här. 

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon.

Hur ska ett uppsägningsbesked överlämnas? 

Först när arbetstagaren har tagit emot uppsägningsbeskedet börjar uppsägningstiden löpa. 

Därför är det viktigt att hålla koll på vilket datum uppsägningen har skett. Normalt ska uppsägningsbeskedet överlämnas personligen, och för dig som är arbetsgivare är det klokt att be den anställde bekräfta mottagandet med sin namnteckning. På så vis har du bevis på att uppsägningsbeskedet har tagits emot. Att arbetstagaren har mottagit och signerat beskedet betyder inte att hen godtar uppsägningen. Detta är en vanlig missuppfattning som kan leda till att den anställde vägrar skriva under. Om så är fallet är det bra att ha en tredje person på plats när beskedet överlämnas, som kan vittna om att mottagandet har skett. 

Om det inte är möjligt att överlämna beskedet personligen måste uppsägningsbeskedet skickas med rekommenderat brev till den anställdes senast uppgivna bostadsadress. För ett sådant besked anses uppsägningen ha skett tio dagar efter det att du lämnade brevet till posten. Ett uppsägningsbesked på mail anses inte giltigt när frågan prövas i arbetsdomstolen. Därför är det viktigt att beskedet skickas med just rekommenderat brev om den anställde arbetar på distans eller av någon annan anledning inte kan ta emot beskedet personligen. 

Vad ska ett uppsägningsbesked innehålla?

För det första ska uppsägningsbeskedet vara skriftligt. Detta är viktigt för att inte riskera missförstånd. Uppsägningsbeskedet ska dessutom innehålla ett antal obligatoriska uppgifter. Dessa är: 

• Uppsägningsgrund – vad uppsägningen beror på (arbetsbrist eller personliga skäl). Detta lämnas på arbetstagarens begäran.
• Fullföljdshänvisning – vad den anställde måste göra om hen anser att uppsägningen är olaglig och vill gå till domstol för att få uppsägningen ogiltigförklarad eller få skadestånd. 
• Företrädesrätt till återanställning – huruvida den anställde har rätt till återanställning eller inte. Om så är fallet ska även uppgifter om hur den anställde ska gå tillväga för att utnyttja sin företrädesrätt. 

Utöver dessa obligatoriska uppgifter kan uppsägningsbeskedet innehålla ytterligare frivilliga uppgifter, exempelvis om anställningens sista dag eller uppsägningstiden. Missar arbetsgivaren att ta med någon av de obligatoriska uppgifterna kan hen bli skyldig att betala skadestånd till den anställde. 

Företrädesrätten

Ett uppsägningsbesked ska som sagt innehålla uppgifter om huruvida arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning. Att ha företrädesrätt innebär att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda den uppsagda arbetstagaren arbete innan någon ny anställs i samma verksamhet. För att ha rätt till företräde måste du ha jobbat i ett visst antal månader under en sammanhängande tid hos din arbetsgivare. Du kan läsa mer om företrädesrätten här.

I uppsägningsbeskedet ska det även finnas information om att arbetstagaren behöver anmäla sitt anspråk om företrädesrätten. Rätten till företräde i återanställning gäller i nio månader från det att arbetstagaren lämnar sitt anspråk. Det kan vara bra att veta att företrädesrätten gäller för de arbeten som arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för.