Kompanjonavtal

Vad är ett kompanjonsavtal? 

Ett kompanjonsavtal är ett avtal som tecknas mellan personer som äger en verksamhet tillsammans. Det är ett samlingsbegrepp för avtal mellan delägare – oavsett bolagsform. Kompanjonsavtal brukar även benämnas som ägaravtal. I aktiebolag kallas kompansjonavtal för aktieägaravtal och i handelsbolag kallas det handelsbolagsavtal – men det gäller huvudsakligen samma typ av avtal.

Kompanjonsavtal skrivs för att få en överblick över hur bolaget ska drivas. I avtalet skriver ni in sådant som är viktigt för er verksamhet och det finns stor möjlighet att anpassa avtalet utifrån er situation och era omständigheter. Till skillnad från bolagsordningen, som varje företag måste ha, är kompanjonsavtalet helt frivilligt att skriva.

Syftet med ett kompanjonsavtal är att reglera förhållanden er ägare emellan, till exempel vad som händer om någon av er i framtiden skulle vilja sälja sin ägarandel. Avtalet kan också reglera hur eventuella konflikter ska lösas eller hur vinstfördelningen i bolaget ska fungera. 

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon

Varför behöver vi ett kompanjonsavtal? 

Enkelt att lösa tvister

När det kommer till att driva en verksamhet vet man aldrig hur framtiden ser ut. Därför är det bra att ha ett avtal som ställer upp lösningar för hur eventuella tvister ska redas ut. När ni skriver ett kompanjonsavtal får ni bland annat själva välja vilken slutlig tvistlösningsmetod ni vill använda – skiljeförfarande eller allmän domstol. 

Ni kan också skriva in att alla oenigheter ska lösas genom medling innan det går vidare till rättegång, vilket kan vara bra om ni först vill försöka prata igenom det ni inte kommer överens om.

Förutsebarhet 

Genom att ha ett kompanjonsavtal vet ni på förhand hur viktiga frågor och eventuella tvister ska lösas, till exempel om ni är oense eller om en av delägarna går bort. Avtalet medför en extra trygghet mellan er delägare, och de bästa förutsättningarna för att slippa onödiga problem. 

Vad ska finnas med i kompanjonavtalet?

Alla kompanjonsavtal ser olika ut eftersom de ska vara skräddarsydda, men det finns ett par punkter ni alltid bör fundera över och ta med i avtalet:

1. Bolaget 

Här fyller ni i vad bolaget heter och bolagets organisationsnummer. 

2. Parterna 

Här skriver ni in hur många aktieägare som ska ingå avtalet och om aktieägaren är privatperson eller en organisation/bolag, sedan skriver ni in namnet på varje aktieägaren. Om ni skapar ert kompanjonsavtal med Jurio kan ni välja att ha upp till 10 delägare. 

3. Bolagets ledning

Här anger ni om ni vill att någon av parterna till avtalet ska få utse styrelseordförande, VD eller ordförande. Ni kan välja att ingen delägare får utse dessa personer – då ska de istället väljas utifrån aktiebolagslagens regler. Ni får också ange hur många styrelseledamöter och styrelsesuppleanter de olika aktieägarna får utse. 

4. Beslut

Ni ska också skriva in hur beslut om vinstutdelning ska fattas av aktieägarna. Besluten kan fattas antingen: 

• enligt reglerna i aktiebolagslagen – aktieägarna är fria att rösta som de vill om vinstutdelning 
• konservativt – aktieägarna får bara rösta för en vinstutdelning om vinsten inte behövs för att användas i bolaget 
• i enighet – aktieägarna får bara rösta för en vinstutdelning om de är överens om och hur de vill plocka ut vinst 
• annat – ni kan också välja att själva bestämma hur vinstutdelning ska hanteras, exempelvis att “Bolaget ska dela ut så mycket som möjligt varje år”. 

Ni får också välja att skriva in att andra frågor ska kräva enighet. Det kan vara aktuellt till exempel vid ändringar i bolagsordningen, ändring av bolagets aktiekapital, ersättning till parterna och styrelsen eller försäljning av bolagets verksamhet. 

5. Överlåtelse av aktier

Här får ni välja om ni vill lägga till vissa begränsningar vid överlåtande av aktier och ha en viss kontroll i ägandekretsen av bolaget. I Jurios kompanjonsavtal kan ni lägga till: 

• hembudsförbehåll – bolagets aktieägare kan köpa tillbaka aktier som en delägare har sålt till någon utomstående 
• förköpsrätt – den som vill sälja sina aktier måste först erbjuda andra aktieägare att köpa aktierna, innan de säljs till någon utomstående 
• överlåtelserätt – när en eller flera aktieägare vill sälja sina aktier till en utomstående köpare får även de kvarvarande delägarna rätt att sälja sina aktier på samma villkor 
• överlåtelseskyldighet – om en eller flera aktieägare vill sälja sina aktier (och de tillsammans representerar en viss procent av bolagets aktier) kan de tvinga övriga delägare att också sälja sina aktier till samma köpare.

6. Inlösen av aktier

Ibland kan något inträffa som gör det svårt, olämpligt eller omöjligt för en aktieägare att fortsätta vara med och driva företaget. Då kan ni skriva in att ni ger varandra rätt att lösa in en aktieägares aktier (köpa ut aktieägaren) om en omständighet skulle inträffa. En sådan omständighet kan exempelvis vara vid dödsfall, avtalsbrott eller om ägaren gått i konkurs. 

7. Värdering

Här skriver ni in vilka värderingsprinciper ni vill utgå ifrån när exempelvis en aktieägares aktier ska lösas in. Ni kan utgå från allmänt accepterade principer eller skriva in era egna värderingsprinciper. 

8. Konkurrens och sekretess

Ni kan välja att använda er av ett konkurrensförbud. Det innebär att aktieägarna inte får arbeta med konkurrerande verksamhet. Ni ska också bestämma om ni vill att delägarna ska vara bundna av sekretess, för exempelvis företagshemligheter, och hur länge sekretessen ska gälla. 

9. Enskild egendom

För att förhindra att aktier i bolaget får en ny och kanske oönskad ägare kan ni bestämma att varje part till aktieägaravtalet ska skriva ett äktenskapsförord och ange att aktierna hen äger i bolaget ska vara enskild egendom. Utan ett villkor om enskild egendom riskerar en delägare att förlora en del av sitt aktieinnehav till sin partner i händelse av skilsmässa. Äktenskapsförordet försäkrar att aktierna är och förblir den enskilda aktieägarens.

10. Övriga villkor

Under övriga villkor kan ni skriva in att en aktieägare får betala vite om hen bryter mot aktieägaravtalet. Här skriver ni också in hur mycket vite som ska betalas. Här får ni också skriva in hur länge aktieägaravtalet ska gälla samt hur eventuella tvister ska lösas – i allmän domstol eller genom skiljeförfarande. 

Skriv ett Aktieägaravtal med Jurio 

Om du driver ett aktiebolag kan du enkelt skapa ett kompanjonsavtal – ett aktieägaravtal – med Jurio. Vi har tagit fram ett smart formulär där du får svara på frågor, samtidigt som vi guidar dig genom hela processen. 

Sedan skapas avtalet helt anpassat efter dig och ditt bolag, så att du slipper lägga onödig tid och pengar hos en traditionell advokat. Smidigare än så kan det inte bli! Ditt aktieägaravtal blir klart på några få minuter och sedan får du välja om du vill signera det med BankID eller för hand. Visst låter det bra? Klicka på ‘Skapa Aktieägaravtal’ nu för att komma igång!