Skapa konto
Logga in
Pris: 999:-
Exkl. moms
Spara 3 600 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 - 15 min.
I uppskattad tid
I aktiebolagslagen finns ett krav på att alla aktiebolag ska ha en styrelse. Men vad gör egentligen styrelsen? Och hur bestämmer man vilka som ska sitta i styrelsen? Sådana frågor är vanliga att stöta på när man börjar driva sin verksamhet.
Styrelsen är ett ledningsorgan i bolaget och består av personer som tillsammans tar beslut som har med bolaget att göra – styrelseledamöter. Styrelsen ser till att bolagets organisation och förvaltning sker på rätt sätt och att bolaget fungerar som det ska. I vissa bolag finns även en VD – verkställande direktör. Om bolaget har en VD är det denne tillsammans med styrelsen som leder bolaget.
Aktiebolagets styrelse utses av bolagsstämman. Bolagsstämman är också ett ledande organ i bolaget och styrs av bolagets aktieägare. Styrelsen ska följa bolagsstämmans beslut eftersom bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ.
För att få sitta i en styrelse måste man ha fyllt 18 år. Personer som har gått i personlig konkurs eller har en förvaltare får inte sitta i en styrelse. Inte heller personer som har näringsförbud får vara del av styrelsen.
Om ditt aktiebolag har fler än en styrelseledamot måste någon av ledamöterna vara styrelseordförande. Även om ni har en liten styrelse, till exempel med två eller tre personer, måste någon av dem alltså ta på sig rollen som ordförande.
Styrelseordföranden är ansvarig för att leda styrelsens arbete och har ett extra ansvar för att se till att styrelsen sköter sina uppgifter som följer av aktiebolagslagen. Ordföranden brukar ha kontakt med resten av bolagets ledning och har ofta ansvar för att se till att styrelsemöten hålls.
Bolag som har färre än tre styrelseledamöter måste välja minst en styrelsesuppleant. En styrelsesuppleant kan liknas vid en fotbollsspelare på avbytarbänken – när en ordinarie spelare inte kan spela kliver avbytaren in på dennes plats. På samma sätt får en styrelsesuppleant kliva in om en styrelseledamot exempelvis blir sjuk, avlider eller fråntas sitt uppdrag som styrelseledamot. Om bolaget har tre styrelseledamöter eller fler finns inget krav på att välja suppleanter, men man kan välja att använda suppleanter ändå om man vill.
Styrelsesuppleanterna får närvara på styrelsemöten och har i princip samma uppgifter som ordinarie styrelseledamöter – men de inte får rösta om den ordinarie ledamoten är närvarande vid röstningen. Suppleanter får alltså bara rösta om den ordinarie ledamoten är frånvarande, till exempel om denne har blivit sjuk.
Styrelsesuppleanterna väljs, precis som vanliga ledamöter, av bolagsstämman. När ni ska välja suppleanter är det viktigt att ni funderar över de kunskaper och erfarenheter som personerna har. En suppleant måste vara lika lämplig för styrelserollen som en ordinarie ledamot, eftersom de i många fall kommer behöva kliva in i ledamotens ställe.
Tänk också på att personen ni väljer till suppleant måste vara myndig. I övrigt är det fritt fram för bolagsstämman att välja de personer som de tycker passar till suppleanter.
För publika aktiebolag måste en verkställande direktör utses. Privata aktiebolag kan däremot själva välja om de vill ha en VD eller inte. I publika aktiebolag måste det finnas minst tre styrelseledamöter. I privata aktiebolag finns inte samma krav på antal styrelseledamöter. I aktiebolag som har fler än 25 anställda har berörda fackföreningar rätt att välja två personer till styrelsen, löntagarrepresentanter. I publika bolag får inte den verkställande direktören vara styrelseordförande, men i privata aktiebolag kan samma person vara VD och styrelseordförande. Här kan du läsa mer om privata och publika bolag.
Styrelsens roll beror till stor del på vilken typ av verksamhet bolaget driver, hur stort bolaget är och hur många aktieägare bolaget har. I vissa fall har styrelsen en stor inverkan på bolagets arbetssätt och den dagliga driften av bolaget. I andra företag har styrelsen en mer tillbakadragen roll – det beror helt enkelt på hur ditt företag fungerar.
Styrelsen har ansvar för aktiebolagets organisation och förvaltning. Det innebär bland annat att styrelsen ska se över bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ser till att bolaget har ett fungerande system för att bokföringen och bolagets ekonomiska förhållanden sköts och kontrolleras på rätt sätt.
Styrelsen har flera viktiga arbetsuppgifter. Några av de mest centrala är att:
Tillsammans med den verkställande direktören är bolagets styrelse ansvariga för att driva företaget. Styrelsen har ansvar för stora beslut, medan VDn ansvarar för de mer vardagliga besluten och skötseln av företaget. Det är bolagsstämman som väljer styrelsen som i sin tur utser den verkställande direktören.
Styrelsen utses för en viss tid, så kallat mandatperiod. Styrelseledamöternas mandatperiod gäller från det år denne utsågs till och med slutet av nästa årsstämma. Ni kan själva bestämma att mandatperioden ska vara längre, genom att skriva in i aktiebolagets bolagsordning hur lång mandatperioden ska vara.
Mandatperioden kan dock inte vara längre än fyra år – sedan måste ledamöterna väljas om. Det finns dock inget som hindrar att en styrelseledamot sitter flera mandatperioder på raken, så länge denne har valts om på bolagsstämman.
Styrelsen har många ansvarsområden och ibland kan viktiga saker glömmas av. Om du sitter i en styrelse är det därför viktigt att ni dokumenterar era styrelsemöten och noggrant för protokoll över vad som bestäms. I vissa situationer kan styrelsen bli personligt ansvariga för sådant som sker i bolaget och det är därför viktigt att styrelsen ser till att nödvändiga saker blir gjorda.
Vi påminner därför om att betala avgifter i tid och att inte glömma bort att betala skatten för bolaget. Som vi nämnde ovan är styrelsen också ansvarig för att kontinuerligt bedöma bolagets ekonomiska situation. Om bolaget går sämre än tidigare är det därför viktigt att man upprättar en kontrollbalansräkning, då minimerar man risken för konkurs och stämmer av företagets ekonomiska situation.
