Skapa konto
Logga in
Pris: 399:-
Inkl. moms
Spara 3 900 kr
Jämfört med traditionell jurist
10 min.
I uppskattad tid
Ett omyndigt barn kan alltid ta emot “vanliga” presenter; sådana som ges vid födelsedagar och andra högtider. Gåvor av ovanligt stort värde får barnet bara ta emot om hen anses vara tillräckligt mogen för att förstå gåvans innebörd. Ett barn kan till exempel förstå innebörden av en leksak och vad den är till för, men saknar förståelse för hur aktier fungerar eller hur en större summa pengar ska förvaltas.
Om barnet inte uppnått tillräckligt hög förståelsenivå för en viss gåva måste någon företräda barnet. Fram till 18 års ålder företräds barn av sin förmyndare. Förmyndare är oftast barnets vårdnadshavare, vilket brukar vara föräldrarna, och de ska gemensamt bestämma hur barnets tillgångar ska tas om hand.
Personer under 18 år räknas som barn, och får som huvudregel inte bestämma över sin egendom. Men det finns undantag. Till exempel kan en gåvogivare skriva ett gåvobrev med särskilt villkor om att barnet får råda över gåvan själv.
Att själv råda över sin egendom innebär bland annat att barnet får sälja gåvan. Beroende på barnets uppfostran och livssituation har förmyndare dock rätt att ingripa och ta hand om gåvan om det behövs, trots villkoret om att barnet ska få råda över den själv. Om barnet har fyllt 16 år måste förmyndarna i ett sådant fall först få tillstånd från kommunens överförmyndare för att ta hand om det som barnet har fått i gåva.
Genom ett villkor i gåvobrevet kan det även bestämmas att gåvan ska tas om hand av någon annan än förmyndarna. Den här personen kallas för särskild förvaltare, och kommer fatta beslut åt barnet i frågor som rör gåvan. Den särskilda förvaltaren ska dock följa de instruktioner som lämnats i gåvobrevet.
Om ett barn får en gåva utan särskilda villkor för hur den ska användas har förmyndarna alltid rätt att bestämma över gåvan tills barnet blir myndigt. Detta ska förmyndarna göra omsorgsfullt och med barnets bästa i åtanke.
Om förmyndare vill ge bort något av större värde till sitt barn kan de inte samtidigt företräda barnet som mottagare. Detta gäller bland annat om föräldrar vill ge sitt barn en bostadsrätt eller fastighet. Istället utser kommunens överförmyndare en god man som får företräda barnet.
Överförmyndaren är en kommunal myndighet som bland annat granskar förmyndare och god man. En god man är en person som bevakar en annan persons, i detta fall barnets, intressen.
Vill du som är förmyndare sätta in pengar på ett bankkonto i gåva till ditt barn behöver inte en god man utses. Istället anses banken företräda barnet.
När en förälder ger en gåva av större värde till sitt barn anses gåvan som utgångspunkt vara förskott på arv. Om du som gåvogivare vill att gåvan inte ska vara förskott på arv måste det uttryckligen stå som villkor i ett gåvobrev.
När du gift dig med någon som har barn från tidigare förhållanden är dessa barn dina styvbarn. Om du vill ge ett styvbarn gåvor av större värde kan det vara bra att känna till vad som gäller enligt lagen. Styvbarn ärver nämligen inte från dig. Ändå räknas gåvor till styvbarn i huvudregel som förskott på arv.
När ett styvbarns biologiska förälder, som gåvogivaren är gift med, avlider kommer gåvans värde istället att räknas bort från barnets arv från sin förälder, som alltså är styvföräldern och gåvogivarens make/maka.
Regeln om att gåvor till styvbarn ska ses som förskott på arv från deras biologiska förälder gäller endast gåvor som ges när båda makarna fortfarande är i livet, av makarnas gemensamma giftorättsgods. Om styvföräldern ger en gåva av sin enskilda egendom kommer gåvan inte att uppfattas som ett förskott på arv av den biologiska föräldern.
För att vara på den säkra sidan och tydliggöra sin önskan kan en gåvogivare (styvföräldern) som vill ge sitt styvbarn en gåva skriva ett gåvobrev. Där kan det exempelvis skrivas ett villkor om att gåvan inte ska utgöra förskott på arv.
Tänk på: Om gåvan är en bostad eller en fastighet så måste ett gåvobrev alltid skrivas, annars blir gåvan inte juridiskt giltig. Det kan du läsa mer om här.
Om exempelvis en farmor vill ge en gåva till sitt barnbarn så gäller olika regler beroende på vad som ges bort, och hur väl barnet förstår gåvans innebörd.
Du kan alltid ge bort en födelsedagspresent eller andra gåvor av mindre värde till någon annans barn. Men när det handlar om gåvor som till exempel aktier eller en större summa pengar kan särskilda regler börja gälla för att gåvan ska anses giltig. När ett barn inte förstår innebörden av en gåva ska barnets förmyndare, eller en annan ställföreträdare, bestämma om gåvan ska accepteras. Därefter tar hen emot gåvan för barnets räkning.
Hur avgör man då vilka gåvor som ska räknas som förskott på arv? Ska varje cykel, inredningsdetalj och mobil räknas med och dras av? Det enkla svaret är nej. Så kallade vardagsgåvor brukar inte räknas som förskott på arv. Med vardagsgåvor menas högtidspresenter som födelsedags- och studentpresenter, och annat en förälder kan tänkas ge till sitt barn, så länge gåvan inte är av ovanligt stort värde.
Det finns ingen specifik summa som avgör ifall en gåva ska räknas som vardagsgåva eller förskott på arv. Det är snarare gåvogivarens ekonomi och det värde som gåvorna inom familjen brukar ha som avgör. För att vara på den säkra sidan är det bäst att förtydliga avsikten med gåvan i ett gåvobrev.
Här kan du läsa mer om att registrera gåvor mellan makar hos Skatteverket.
När en förälder bara ger några av sina bröstarvingar förskott på arv innebär det att arvsandelen (det bröstarvingarna ska ärva) minskar med lika stort värde som gåvan de fått.
Exempel: När Johan avlider är hans kvarlåtenskap värd 90 000 kronor. Johan har tre barn, Anja, Beata och Christian, som ska få ärva en tredjedel av kvarlåtenskapen var – det vill säga 30 000 kronor. Det visar sig dock att döttrarna Anja och Beata redan har fått 45 000 kronor vardera i förskott från Johan, vilket måste räknas med i arvskiftet.
När kvarlåtenskapens värde slås ihop med Anjas och Beatas förskott blir det 180 000 kronor totalt (90 000 + 45 000 + 45 000). Den här summan delat på tre visar att varje syskon borde få 60 000 kronor i arvslott. Johans kvarlåtenskap på 90 000 kronor räcker alltså inte till för att betala ut alla syskonens arvslotter på 60 000 kronor vardera. Eftersom Anja och Beata redan fått 45 000 kronor i förskott blir deras arvslott 60 000 - 45 000 = 15 000 kronor. Det innebär att Anja och Beata får 15 000 kronor vardera medan Christian får hela sin arvslott på 60 000 kronor.
Alla gåvor som ges till ett barn från en förälder räknas inte som förskott på arv. Du kan läsa mer om vilka gåvor som kommer vara förskott på arv här.
När alla syskon har fått förskott på arv av olika värde ska detta tas med i beräkningen i arvskiftet.
Exempel: När Agneta avlider är hennes kvarlåtenskap 300 000 kronor. Agneta har tre söner, Björn, Carl och Daniel. Sönerna kommer få ärva en tredjedel av kvarlåtenskapen var – det vill säga 100 000 kronor. Det visar sig dock att alla söner fått olika stora gåvor som ska ses som förskott på arv. Björn fick ekonomisk hjälp av Agneta med en renovering för 25 000 kronor. Carl fick hjälp att köpa en ny bil för 50 000 kronor och Daniel fick hjälp med att köpa sin första lägenhet för 75 000 kronor.
När kvarlåtenskapens värde slås ihop med förskotten (gåvorna på 25 000, 50 000 och 75 000 kronor) blir kvarlåtenskapen istället 450 000 kronor. Den här summan delat på tre visar att varje syskon borde få 150 000 kronor i arvslott, vilket Agnetas kvarlåtenskap på 300 000 inte räcker till. Eftersom syskonen fått olika mycket i gåva beräknas deras arvslotter individuellt. Björn har redan fått 25 000 kronor. Därför ska han få 125 000 kronor (150 000 - 25 000) i arvslott. Carl får ärva 100 000 kronor (150 000 - 50 000) och Daniel ärver 75 000 kronor (150 000 - 75 000). Alla sönerna får på så vis ut lika mycket i slutändan.
Om ett förskott på arv visar sig vara större än själva arvslotten finns ingen återbäringsskyldighet. Ett barn som har fått en för stor gåva tvingas inte betala tillbaka något.
Med Jurio kan du enkelt, snabbt och prisvärt skapa ett gåvobrev som uppfyller alla dina behov. Gåvobrevet skapar du genom att svara på några frågor i vårt smarta formulär. Efter att alla frågor besvarats kan gåvobrevet signeras digitalt med Mobilt BankID.
I de allra flesta fall kan barn motta gåvor trots att de är omyndiga. Skulle det vara en gåva av ett större värde brukar man säga att barnet kan ta emot gåvan om hen förstår gåvans innebörd. I vissa fall krävs dock att en god man förordnas som kan företräda det omyndiga barnet och ta emot gåvan för dennes räkning.
Ja, det går bra. Men när en större summa pengar ges är det en bra idé att upprätta ett gåvobrev. Med gåvobrevet säkerställer du att pengarna som getts bort inte längre tillhör dig.
Är du barnets förmyndare kan du sätta in pengarna på barnets bankkonto och låsa det, förmyndaren kan därmed inte få tillgång till pengarna igen och barnet får tillgång till bankkontot när hen har fyllt 18 år. Om barnet inte är ditt barn behöver barnets förmyndare (oftast föräldrarna) underteckna gåvobrevet.
I ett gåvobrev kan man ställa villkor om särskild överförmyndarkontroll, vilket innebär att pengarna placeras på ett överförmyndarspärrat bankkonto. Det är endast med samtycke från överförmyndaren som pengarna får tas ut eller placeras annorlunda.
För gåvor som överstiger åtta prisbasbelopp, alltså 458 400 kronor (ett prisbasbelopp år 2024 är 57 300 kronor), är det obligatoriskt med en överförmyndarspärr.
Ja, men då finns det vissa krav som måste vara uppfyllda, bland annat måste ett gåvobrev upprättas. När någon annan än barnets förmyndare ger gåvan krävs överförmyndarens samtycke för att barnets föräldrar ska få ta emot gåvan i barnets ställe. Om gåvan är hela eller delar av en fastighet ser gåvobrevet lite annorlunda ut eftersom lagen ställer lite högre krav på sådana gåvor.
Om det är förmyndaren som ger gåvan måste en god man förordnas, som företräder barnet och tar emot gåvan för barnets räkning.
Här kan du läsa mer om vad som gäller vid gåva av en fastighet.
Om du vill ge bort aktier till ett barn får barnet i regel inte ta emot gåvan själv. Barnets förmyndare måste underteckna gåvobrevet och ta emot aktierna i ett investeringssparkonto eller aktiekonto i sitt eller den minderårigas namn.
Det är barnets förmyndare som förfogar över barnets aktiekonto. Först när barnet fyllt 18 år får hen tillgång till det.
Det finns ingen beloppsgräns på hur stort värde en gåva till ett barn får ha. Däremot är det viktigt att tänka på att en gåva av större värde kan aktualisera andra regler, till exempel regeln om förskott på arv.
I Sverige är gåvor skattefria, vilket betyder att du inte behöver oroa dig för att varken du eller gåvotagaren ska få några skattekonsekvenser för gåvan. Det är dock viktigt att gåvan faktiskt är en gåva och inte förenad med någon slags motprestation.
När du ger ditt barn eller barnbarn en gåva räknas det typiskt sätt som förskott på arv. En gåva till en bröstarvinge räknas inte som förskott på arv om:
Ja, du kan välja att ge en gåva till ett av dina barn. Men då kommer gåvan räknas som förskott på arv och barnet kommer inte att få ut lika mycket i arv när du går bort. Om du inte vill att gåvan ska räknas som förskott på arv behöver du fastställa det i ett gåvobrev.
Om du ger bort en gåva av större värde eller som har sentimentalt värde kan det vara en klok idé att i ett gåvobrev ställa upp ett villkor att gåvan ska vara barnets enskilda egendom. Om du inte gör det finns det en risk att barnet behöver dela på gåvan med sin make/maka i en framtida skilsmässa.
