Vem får gå in i ett dödsbo?

Dödsboet: vem har tillträde?

När en person går bort står de anhöriga inför en rad känslosamma och praktiska frågor, såsom vem som egentligen har rätt att gå in i dödsboet. Det finns nämligen en uppsättning regler som styr hanteringen av den avlidnes tillgångar. För att kunna lösa de praktiska frågor som uppstår är det avgörande att förstå dessa regler.

Ett dödsbo är mer än bara bostaden

När man pratar om ett dödsbo är det vanligt att man syftar på den avlidnes bostad. Men faktum är att ett dödsbo är mycket mer än själva huset eller lägenheten. Ett dödsbo består nämligen av den avlidnes alla tillgångar och skulder. Med andra ord är ett dödsbo inte bara bostaden, utan också bankkonton, fordon, lån och så vidare. 

Dödsboet räknas som en egen juridisk person. Det innebär att dödsboet kan äga tillgångar och ha skulder, trots att det inte är en faktisk fysisk person. Det är således viktigt att dessa tillgångar och skulder är tydligt framställda.

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon

Bouppteckningen är viktig!

Bouppteckningen är en handling där dödsboets tillgångar och skulder redogörs så som de var vid dödsdagen. Den ska också ange vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar. Bouppteckningen ska upprättas av dödsbodelägarna och det är första steget man tar när man ska börja avveckla dödsboet.

Om det finns fler än en dödsbodelägare så krävs det enighet mellan dem. Om dödsbodelägarna inte skulle komma överens, så kan det vara relevant att ansökan om en boutredningsman hos tingsrätten. 

När ska bouppteckningen göras?

När en person har avlidit ska det bestämmas tid och plats för bouppteckningsförrättning senast tre månader efter bortgången. Samtliga dödsbodelägare och efterarvingar, samt eventuell make eller sambo, behöver bjudas in till förrättningen. Däremot finns det inget krav på att faktiskt närvara. 

Bouppteckningen ska vara färdigställd och inskickad till Skatteverket senast en månad efter förrättningsmötet, med andra ord inom fyra månader från dödsdatumet. 

Vem får gå in i den avlidnes bostad?

1. Dödsbodelägare

Ett dödsbo styrs (ägs och förvaltas) av de som ska ärva den avlidne. De kallas för dödsbodelägare, och de har rätt att gå in i bostaden.

Om den avlidne har en efterlevande make och gemensamma barn med denne blir den personen i regel ensam dödsbodelägare. Finns det ingen efterlevande make är det den avlidnes barn som tillsammans är dödsbodelägare.

Om den avlidne skrivit ett testamente och angett att någon ska ärva en viss del av hela förmögenheten (till exempel en fjärdedel), blir den personen också dödsbodelägare. 

Läs mer om dödsbodelägare.

Tänk på! Om ni är flera dödsbodelägare behöver ni vara överens om allt ni gör. Det inkluderar också att gå in i bostaden. Brådskande åtgärder som riskerar att orsaka skador om de inte vidtas, kan man alltid genomföra. Om det exempelvis är så att en kran med vatten står på eller soporna inte tömts, kan man hantera det. 

2. Boutredningsmän

Om dödsbodelägarna inte kommer överens kan någon av dem vända sig till tingsrätten för att få en boutredningsman utsedd. En boutredningsman har rätt att företräda dödsboet. Hen ska ta hand om dödsboet och reda ut det, och se till att arvskifte kan ske.

Om ni anlitar en boutredningsman företräder och utreder denne dödsboet. Även boutredningsmän har rätt att gå in i den avlidnes bostad.

3. Testamentsexekutorer

En testamentsexekutor är en person som har blivit utvald av den avlidna i testamentet för att administrera arvet. En testamentsexekutor har rätt att gå in i dödsboet för att inventera tillgångarna och vidta nödvändiga åtgärder för att fördela arvet.

Vad får man göra i bostaden?

Om ni är flera dödsbodelägare behöver ni vara överens om åtgärder i dödsboet. Ni bör därför stämma av med de övriga dödsbodelägarna innan ni går in i den avlidnes bostad. Väl inne bör ni se till att bostaden hålls i bra skick, till exempel genom att:

• Slänga sopor
• Tömma kylskåpet
• Stänga fönster och dörrar
• Vattna blommor och klippa gräs