Vinstutdelning i aktiebolag

Vad är aktieutdelning?

Den som äger aktier i ett aktiebolag har bestämmanderätt i bolaget, bland annat över vad som ska hända med bolagets vinst. Utdelning från aktiebolag, eller aktieutdelning och vinstutdelning som det också kallas, innebär att vinsten betalas ut till aktieägarna, vanligtvis genom att varje aktieägare får en viss summa per aktie utbetald till sitt konto.

Beslut om vinstutdelning fattas på bolagsstämman 

Att plocka ut vinst från bolaget är inte som att plocka ut pengar från ett bankkonto. Utdelning från aktiebolag kan bara hanteras av bolagets högst beslutande organ, bolagsstämman. Det måste läggas förslag om aktieutdelning och bolagets aktieägare måste rösta ja till förslaget. Så här fungerar det:

1. Lägg först förslag om vilket belopp som ska delas ut

Någon måste ta initiativ till att vinst ska delas ut. I regel är det styrelsens uppgift, men enskilda aktieägare kan också ta ett sådant initiativ. Oavsett om det är styrelsen eller en enskild aktieägare som lägger förslaget så måste styrelsen komma med ett motiverat yttrande om utdelningen är försvarbar med hänsyn till försiktighetsregeln. Den kan du läsa mer om längre ner på sidan.

2. Bolagsstämman röstar och tar beslut om utdelning

Endast bolagsstämman kan fatta beslut om vinstutdelning – aldrig styrelsen, VD:n eller en enskild aktieägare. För att beslutet ska gå igenom krävs enkel majoritet. Det betyder att mer än hälften av alla röster som lämnas i frågan måste stödja förslaget för att det ska gå igenom. Man tar alltså inte hänsyn till hur många röster som finns i aktiebolaget totalt, utan bara till de röster som läggs när frågan tas upp.

När kan man besluta om vinstutdelning?

Vinstutdelning får inte ske om det sätter bolagets ekonomi på spel. Det följer inte bara av rimlighet, utan också av lag. I aktiebolagslagen finns två regler som hindrar farliga vinstutdelningar: beloppsspärren och försiktighetsregeln. En utdelning får bara göras om den är tillåten enligt både beloppsspärren och försiktighetsregeln.

Utdelning får inte ske från det bundna egna kapitalet

Ett bolags förmögenhet (det vill säga dess tillgångar efter att man dragit av skulder) kallas för eget kapital. Det delar man upp i två kategorier: bundet eget kapital och fritt eget kapital. 

Bundet eget kapital utgörs huvudsakligen av bolagets aktiekapital, reservfond och uppskrivningsfond, och är förmögenhet som är bunden till bolaget och som inte fritt kan delas ut till aktieägarna. Det beror på beloppsspärren.

Enligt beloppsspärren måste det finnas full täckning för bolagets egna kapital för att en vinstutdelning ska kunna ske. Kort och gott innebär det att utdelningen är otillåten enligt beloppsspärren om det fria kapitalet skulle understiga det bundna egna kapitalet efter en vinstutdelning. 

Utdelningen måste också vara försvarlig

Även om det finns fritt eget kapital att dela ut enligt beloppsspärren kan utdelningen vara otillåten enligt försiktighetsregeln. Enligt denna regel får vinstutdelning endast ske om det är försvarbart med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på det egna kapitalet. 

Exempelvis bör ett företag som har en konjunkturberoende verksamhet, såsom en glassbutik, behålla mycket kapital i verksamheten så att bolaget klarar sig genom vintersäsongen. Likaså bör verksamheter som anses vara riskfyllda behålla större reserver.

Lön eller aktieutdelning?

Om du själv är anställd i ditt aktiebolag kan du välja mellan att ta lön eller aktieutdelning från det. Tänk dock på att lön och utdelning från aktiebolag beskattas på olika sätt.