Karensavdrag

Sjuk från arbetet

Om du har blivit sjuk och inte kan arbeta ska du stanna hemma. Då får du fortfarande betalt fast du inte arbetar. Sjuklönen är 80 procent av din vanliga lön. Dock görs ett karensavdrag från din sjuklön och sjukpenning.

Tidigare hette det karensdag

Den 1 januari 2019 ersattes karensdag med karensavdrag. Det som tidigare kallades karensdag innebar att du inte fick någon sjuklön den första dagen du var hemma från arbetet på grund av sjukdom. 

För dig som är heltidsanställd innebär ändringen ingen praktisk skillnad. Syftet med ändringen var att göra regelverket mer rättvist för dig som arbetar oregelbundna tider.

Vad gäller för karensavdraget?

När du är sjuk och stannar hemma från arbetet ska arbetsgivaren betala sjuklön till dig. Men ett karensavdrag ska göras från sjuklönen. Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön du som anställd beräknas få under en kalendervecka, motsvarande det antal timmar du vanligtvis arbetar.

För den som arbetar heltid motsvarar karensavdraget en dags sjuklön. För den som arbetar deltid eller har oregelbundna arbetstider tar man hänsyn till antalet arbetade timmar per vecka och räknar ut karensavdraget utifrån det.

Det är arbetsgivaren som betalar din sjuklön fram till sjukdag 14. Är du sjuk längre än så ansöker du istället om sjukpenning från Försäkringskassan. Karensavdraget görs även på sjukpenningen.

Exempel

Om jag går hem efter halva dagen

Det kan hända att du känner dig sjuk mitt under arbetsdagen och behöver gå hem tidigare från arbetet. Karensavdraget blir detsamma oavsett vilken dag eller när på dagen du blir sjuk. 

Om du blir sjuk efter halva arbetsdagen dras halva karensavdraget av och om du fortsätter vara sjuk dagen efter dras återstående del tills det blir ett helt karensavdrag. 

Räkna ut ditt karensavdrag

Anställd med månadslön

Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen utifrån din genomsnittliga veckoarbetstid. Det gäller oavsett om du arbetar heltid eller deltid.

Timanställd

Om du är timanställd gör arbetsgivaren karensavdrag på samma sätt som ovan, men utgår från det antal timmar du arbetar under en genomsnittlig vecka.

Behovsanställd

Om du är behovsanställd har du vanligtvis inte rätt till sjuklön. Istället får du sjukpenning från Försäkringskassan när du blir sjuk. Karensavdraget görs då av Försäkringskassan som drar 20 procent av den sjukpenning du beräknas få under en genomsnittlig vecka.

Företagare

Karensavdraget gäller inte om du har en enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag. Istället är det du själv som väljer hur många karensdagar du vill ha om du blir sjuk. De karensdagarna dras sedan av från din sjukpenning om du ansöker om det hos Försäkringskassan.

Om du har ett aktiebolag räknas du som anställd i bolaget, och bolaget är ansvarig för att betala ut sjuklön till dig, bortsett från första dagen på grund av karensavdraget. Från dag 14 kan du sjukanmäla dig till Försäkringskassan och få sjukpenning. Din sjukpenning grundas på lönen du tar ut från ditt bolag. 

Arbetssökande

Även du som är arbetssökande kan få sjukpenning. Men du måste bland annat vara försäkrad i Sverige, och aktivt sökande på Arbetsförmedlingen. Du kan högst få 543 kronor per dag som arbetssökande. Mer om vad som gäller för dig som är arbetssökande kan du läsa på Försäkringskassans hemsida. Karensavdraget gäller även för dig som arbetssökande och motsvarar en dags sjukpenning.

Karensavdrag om du blir sjuk igen

Om du har varit sjuk, börjar arbeta igen och sedan insjuknar på nytt – inom fem kalenderdagar från den första arbetsdagen tillbaka – blir återinsjuknanderegeln aktuell.

Återinsjuknanderegeln innebär att din nya sjuklöneperiod räknas som en fortsättning på din tidigare sjuklöneperiod. Eftersom den nya sjuklöneperioden är en fortsättning på den tidigare ska inte något nytt karensavdrag göras.

En sjuklöneperiod är alltid som mest 14 kalenderdagar och karensavdraget görs bara en gång per period. Det betyder att en anställd kan bli sjuk flera gånger under dessa 14 dagar utan att det förändrar karensavdraget. Om en anställd däremot blir sjuk igen när det har gått mer än fem kalenderdagar börjar en ny sjuklöneperiod och därmed ska ett nytt karensavdrag göras.