Lön vid sjukdom

Vad är sjuklön?

När en anställd är frånvarande på grund av sjukdom betalar arbetsgivaren ut en sjuklön i ersättning. Sjuklönen motsvarar 80 procent av den lön och eventuella förmåner som den anställda brukar ha. Om den anställda inte har en fast lön utan till exempel timlön, beräknas sjuklönen för de timmar som hen skulle ha arbetat men fick ställa in. 

Arbetsgivaren betalar sjuklön i högst 14 dagar. Om sjukdomen varar längre än så får den anställda ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan istället. 

Vem har rätt till sjuklön?

Från och med första dagen på anställningen har den anställda rätt till sjuklön. De två krav som ska vara uppfyllda för rätten till sjuklön är att den anställda: 

• Helt eller delvis har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.
• Har påbörjat sin anställning 

Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad gäller rätten till sjuklön endast om den anställda redan har arbetat minst 14 dagar. Uppdragstagare och egna företagare som driver enskild firma eller handelsbolag har inte rätt till sjuklön. De kan istället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. 

Vad är nedsatt arbetsförmåga?

Att en anställd blir sjuk innebär inte per automatik att hen har rätt till sjuklön. Sjukdomen måste nämligen leda till en nedsatt arbetsförmåga. Det räcker att en anställd inte kan arbeta under en del av sin ordinarie arbetstid. Arbetsförmågan behöver alltså inte vara fullt nedsatt för att den anställda ska ha rätt till sjuklön.

Vad räknas som sjukdom? 

Det är arbetsgivaren som bedömer om den anställda har nedsatt arbetsförmåga på grund av sin åkomma. Det kan handla om både fysiska och psykiska sjukdomar, eller till exempel en operation.

Alla fysiska eller psykiska tillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen kan räknas som sjukdom. Detta innebär att förändringar som sker på grund av det naturliga åldrandet eller på grund av en graviditet eller barnafödande inte brukar räknas som sjukdom. Graviditet räknas alltså inte i sig som en sjukdom, men den gravida kan ändå ha rätt till sjuklön om hon får nedsatt arbetsförmåga på grund av graviditeten. Detta gäller oavsett hur lång tid det är kvar till den beräknade förlossningen. 

Sjuklöneperiod 

Arbetsgivare betalar sjuklön från dag 1 då den anställda är frånvarande på grund av sjukdom, fram till dag 14. Denna period kallas för sjuklöneperioden. De 14 sjukdagarna ska inkludera arbetsfria dagar, men sjuklönen ska bara betalas ut för de dagar under perioden som den anställda skulle ha arbetat. 

Efter den sjunde dagen, det vill säga halva sjuklöneperioden, måste den anställda lämna ett läkarintyg för att fortsätta få sjuklön från arbetsgivaren. Läkarintyget behöver inte innehålla närmare uppgifter om vilken sjukdom medarbetaren har. Om den anställda insjuknar igen inom fem dagar efter den senaste sjukfrånvaron anses det enligt lag vara en fortsättning på samma sjuklöneperiod. 

Sjuklöneperioden kan bara börja på en dag när arbetstagaren skulle ha arbetat. Om en anställd blir sjuk på en dag när hen inte skulle ha arbetet börjar sjuklöneperioden alltså först den dag då hen skulle ha arbetat.

Karensavdrag

Från sjuklönen görs ett karensavdrag, tidigare kallat karensdag. Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön den anställde beräknas få under en kalendervecka, motsvarande det antal timmar den anställde vanligtvis arbetar. För den som arbetar heltid blir karensavdraget lika mycket som en dags sjuklön. För den som arbetar deltid eller oregelbundna arbetstider tar man hänsyn till antal arbetade timmar per vecka och räknar ut karensavdraget utifrån det.