Skapa konto
Logga in
Pris: 1 749:-
exkl. reg. avgifter & moms
Prisvärt
Jämfört med traditionell jurist
10 min.
I uppskattad tid
Att starta eget kommer med en hel del pappersarbete, väntan och frågetecken. Bland annat behöver du hålla reda på skillnaden mellan privata och publika aktiebolag. Med Jurio blir vägen till egenföretagande lite rakare! Vi ger dig en rivstart på företagsresan genom att sköta såväl det juridiska och det administrativa.
Aktiebolag kan vara antingen privata eller publika. Ett publikt aktiebolag har möjlighet att sälja sina aktier på den öppna marknaden medan andra aktiebolag – det vill säga de som inte erbjuder aktier på den öppna marknaden – kallas privata.
När du startar ditt aktiebolag, genom att köpa ett lagerbolag till exempel, får du själv välja om det ska vara publikt eller privat. Sedan kan bolagsstämman bestämma om detta ska ändras i framtiden.
Här kan du läsa om skillnaderna mellan enskild firma och aktiebolag.
Publika aktiebolag är företag som får annonsera ut sina aktier till försäljning till allmänheten. Det kan de göra genom att ha noterat sina aktier på en börs. På grund av detta har publika bolag strikta regler att följa för att säkerställa skyddet för bolagets investerare. Publika aktiebolag är vanligtvis stora företag som ägs av flertalet aktieägare.
Privata bolag får inte annonsera sina aktier till allmänheten. De får endast sälja sina aktier till en sluten krets och de kan därmed inte vara noterade på någon börs.
För aktiebolag finns många övergripande regler som gäller alla aktiebolag. Men det finns några viktiga skillnader som är bra att ha koll på när det gäller publika och privata bolag. Här under har vi samlat det allra viktigaste!
Den kanske viktigaste skillnaden mellan publika och privata aktiebolag är hur försäljningen av bolagets aktier får ske.
Publika aktiebolag får annonsera om försäljning av aktier till allmänheten. Ett aktiebolag som är publikt har därmed möjlighet att erbjuda sina aktier till försäljning på en börs eller annan öppen marknad för aktier. Det är bara publika aktiebolag som har denna möjlighet, medan privata aktiebolag inte kan sälja sina aktier på detta sätt.
Privata bolag får inte annonsera om försäljning av aktier till allmänheten. Försäljning av aktier i privata bolag sker vanligtvis på en privat marknad mellan investerare eller genom överenskommelse mellan säljare och köpare. Det finns ingen offentlig marknad för handel med aktier i privata bolag. Det är också vanligt att det finns begränsningar på när och till vem en aktie från ett privat bolag kan säljas. Det regleras ofta genom ett aktieägaravtal eller i företagets bolagsordning.
När ett aktiebolag startas ska ägarna till bolaget skjuta till tillgångar till bolaget. När aktieägarna gjort det får de aktier tillbaka vilka bevisar ägarskapet i bolaget. Aktiekapital behöver inte vara pengar, utan kan också vara annan egendom av värde, till exempel en viktig maskin för verksamheten eller en upphovsrätt av värde. Om man använder annan egendom än just kapital som aktiekapital kallas den egendomen för apportegendom.
Aktiekapitalet är bundet kapital och kan därmed inte delas ut i form av utdelning till ägarna – bolaget måste ha kvar sitt aktiekapital.
För att starta ett publikt aktiebolag måste företaget som minst ha 500 000 kronor i aktiekapital vid starten.
Privata aktiebolag ska ha minst 25 000 kronor i aktiekapital när bolaget startas.
Beroende på om företaget är ett publikt eller privat bolag finns vissa restriktioner i vad företaget får kallas.
Om företagsnamnet inte tydligt visar att företaget är publikt måste det inkluderas i bolagsordningen att företaget är ett publikt aktiebolag genom att använda beteckningen "publ". Publika aktiebolag får inte ha order ‘privat’ i företagsnamnet.
Privata aktiebolag får inte ha med ordet “publikt” i namnet. Detta är för att inte riskera att misstas för just ett publikt aktiebolag.
En stark ledning är viktigt i alla företag. I aktiebolag är det vanligt att man har både en styrelse och en VD, men vilken sammansättning som krävs beror på om bolaget är privat eller publikt. Här kan du läsa mer om styrelsens uppgift i aktiebolag.
För publika aktiebolag finns det särskilda regler som handlar om bolagets ledning. Bolaget måste ha minst tre styrelseledamöter, varav mer än hälften ska utses på bolagsstämman. Dessutom måste det finnas en VD som inte innehar posten som styrelseordförande. Det är möjligt att ha en eller flera vice VD, men även de kan inte samtidigt inneha posten som styrelseordförande. En annan viktig regel är att ett publikt aktiebolag alltid måste ha en revisor som kontrollerar företagets redovisning.
Privata aktiebolag ska ha en styrelse, som kan bestå av en eller flera ledamöter beroende på bolagets storlek och komplexitet. Om styrelsen har färre än tre medlemmar krävs minst en suppleant för att säkerställa en kontinuerlig ledning. Om styrelsen har fler än en ledamot, ska en styrelseordförande utses. Ett privat aktiebolag behöver inte ha en VD, men kan välja att ha det om bolaget vill. Det finns inte samma krav på revisor i privata bolag som i publika. I stället avgör företagets storlek om en revisor krävs. Aktiebolag kräver en revisor om de uppfyller ett av följande kriterier för de två senaste räkenskapsåren:
Ytterligare krav på revisor kan finnas för företag som driver sin verksamhet i särskilda branscher, som exempelvis för advokataktiebolag eller för aktiebolag som ägs av kommuner.
En bolagsstämma är enkelt sagt ett årsmöte för aktieägarna där viktiga beslut fattas. Styrelsen i aktiebolaget är skyldig att bjuda in aktieägarna till stämman genom en kallelse. Styrelsen ska följa det sätt som anges i bolagsordningen för hur kallelsen ska skickas ut, men utöver det finns det några fler regler som styr hur kallelsen ska skickas ut. Beroende på om bolaget är privat eller publikt kan sättet att kalla till bolagsstämma skilja sig åt. Här kan du läsa mer om kallelse till bolagsstämma.
För publika bolag gäller olika regler för om bolaget är noterat på en reglerad marknad eller inte.
Bolag som inte är noterade på en reglerad marknad ska publicera sin kallelse offentligt i Post- och Inrikes tidningar och i minst en rikstäckande dagstidning, vilken eller vilka tidningar som ska användas ska anges i bolagsordningen.
I vissa fall ska kallelsen även skickas ut med post. Det gäller om något av följande planeras:
Publika bolag som inte är noterade på en reglerad marknad har möjlighet att i sin bolagsordning skriva in att de ska kalla till bolagsstämma på samma sätt som publika aktiebolag som är noterade på en reglerad marknad. Om företaget väljer att göra detta måste de dock även följa de bestämmelser och regler som gäller för noterade företag, inklusive att tillhandahålla handlingar innan bolagsstämman och andra kallelsebestämmelser.
Om företaget har valt att kalla som ett publikt aktiebolag på en reglerad marknad, måste företaget även följa reglerna för de noterade företagen om att tillhandahålla handlingar innan årsstämman och andra bestämmelser för kallelsen.
Publika aktiebolag som är noterade på en reglerad marknad har särskilda krav på var kallelsen till bolagsstämman ska publiceras. Dessutom kan företagets bolagsordning innehålla ytterligare bestämmelser.
Kallelsen ska publiceras offentligt. För att uppfylla kraven på offentlig publicering måste kallelsen publiceras i Post- och Inrikes Tidningar, på företagets webbplats och i minst en av de fem rikstäckande dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen och Dagens Industri.
Kallelsen i dagstidningarna kan vara mer kortfattad, men måste innehålla företagets namn, organisationsnummer, vilken typ av bolagsstämma som ska hållas, tid och plats för stämman och information om att aktieägarna har rätt att delta.
Den publicerade kallelsen måste också innehålla information om var en fullständig kallelse kan hittas, vanligtvis på företagets webbplats och att en kallelse kan skickas ut till den som begär det. Om vissa specifika ärenden ska behandlas på stämman (om bolagsordningen ska ändras eller beslut om likvidation) måste detta också framgå av kallelsen.
I vissa fall krävs det också att kallelsen skickas ut med post. Detta gäller om stämman ska hållas tidigare eller senare än vad som anges i bolagsordningen.
Styrelsen ska skicka ut kallelsen på det sätt som anges i bolagsordningen. Kallelsen ska skickas med post om något av följande planeras:
Här får du en snabb sammanfattning över likheterna och skillnaderna i privata och publika aktiebolag!
|
Privata bolag |
Publika bolag |
|
|
Aktiernas försäljning |
Aktier får ej säljas på börs eller öppen marknad. |
Aktier kan säljas på börs eller annan öppen marknad. |
|
Aktiekapital |
Aktiekapital på minst 25 000 kronor. |
Aktiekapital på minst 500 000 kronor. |
|
Företagsnamnet |
Får inte ha ‘publ’ i namnet. |
Måste inkludera ‘publ’ om det inte tydligt framgår att bolaget är publikt i namnet. Får inte ha ‘privat’ i namnet. |
|
Bolagets ledning |
Måste ha styrelse, men måste inte ha en VD. I vissa fall krävs ej revisor. |
Måste ha styrelse med minst tre ledamöter, måste ha en VD, måste alltid ha revisor. |
|
Kallelse till bolagsstämma |
Bolagsordningen anger sättet att kalla till stämman. Krav på att skicka kallelsen med post om vissa särskilda beslut ska fattas. |
Bolagsordningen anger sättet att kalla till stämman. Utöver det finns olika regler för hur kallelse ska ske beroende på om bolaget är noterat på en reglerad marknad eller ej. |
Det kan vara krångligt att skapa ett aktiebolag helt på egen hand – därför har vi på Jurio tagit fram en enkel lösning. Hos oss kan du köpa ett Lagerbolag – ett helt vanligt aktiebolag som har skapats för att säljas vidare. När du köper ett lagerbolag från Jurio får du hjälp med all kontakt med Bolagsverket och vi kan även hjälpa till med registrering för F-skatt och verklig huvudman – sådant som tar tid och energi när du ska starta ett aktiebolag själv.
Med Jurios lagerbolag kan du smidigt skräddarsy ditt bolag precis som du vill – du får bland annat välja vilket namn bolaget ska ha, vilka som ska vara aktieägare och hur styrelsen ska se ut. Det är även en klok idé att ha ett registrerat aktiebolag innan årsskiftet eftersom du kan då utnyttja de förmånliga skattereglerna för 2024.
