Juridisk person

Fysiska och juridiska personer 

I juridiska sammanhang stöter man ofta på begreppen juridisk och fysisk person. Du kanske till exempel har hört att din enskilda firma inte blir en juridisk person när du påbörjar processen att starta eget. Och i samband med en anhörigs bortgång och bouppteckningen kan någon ha sagt att dödsboet är en juridisk person. Så vad betyder begreppen egentligen?

Vad är en fysisk person? 

En fysisk person är helt enkelt en människa – krångligare än så är det inte. Som fysisk person har du vissa rättigheter och skyldigheter. Du kan äga tillgångar, ha skulder och ingå avtal. 

Vad är en juridisk person? 

En juridisk person är en organisation eller en sammanslutning som har rättskapacitet. Precis som fysiska personer kan juridiska personer ingå avtal, äga egendom, ha skulder eller vara part i domstol. Att dra på sig rättigheter och skyldigheter kallas att ha rättskapacitet. 

Här är några exempel på organisationer som är juridiska personer: 

• Aktiebolag 
• Handelsbolag 
• Föreningar 
• Dödsbon
• Kommuner
• Konkursbon
• Stiftelser 
• Trossamfund 
• Svenska staten 
• Regioner 

Kom ihåg! En enskild firma räknas inte som juridisk person.

Olika typer av juridiska personer

De ovan angivna exemplen har skilda syften beroende på vilken typ av juridisk person det rör sig om. Enklast kan man dela in dessa i vinstdrivande och icke-vinstdrivande. Aktiebolag har ett vinstdrivande syfte – målet med ett aktiebolag är att driva en ekonomisk verksamhet. Samma sak gäller ekonomiska föreningar. 

Med icke-vinstdrivande juridiska personer avses bland annat dödsbon. Dödsbo är en juridisk person som uppstår i samband med någons bortgång, och innefattar den avlidnes tillgångar. Med ideella föreningar brukar typexemplet vara välgörenhetsorganisationer. Det är inte ovanligt att folk väljer att testamentera till ideella föreningar eller andra juridiska personer för den delen. Det går helt utmärkt eftersom en juridisk person har rättskapacitet. Och i det här fallet övertar den juridiska personen rätten till egendom som testamenteras till den. 

Fysiska personer står bakom juridiska personer

En juridisk person kan själv stå på kontrakt och ägarbevis. Det säger dock sig självt att ett aktiebolag, en förening eller ett dödsbo, inte själv kan hålla i pennan och skriva under dokument. En juridisk person drivs alltid ytterst av fysiska personer som företräder den juridiska personen.

En juridisk person skyddar de fysiska personerna

Det kanske känns överflödigt att ha koll på vad en juridisk person är, men sanningen är att begreppet är ganska viktigt inom den svenska rätten. Anledningen till att vi gör skillnad på fysiska och juridiska personer är för att skydda just de fysiska personerna bakom en juridisk person. 

När en juridisk person drar på sig skyldigheter överförs skyldigheten i regel inte på de som står bakom den juridiska personen. De som till exempel driver ett aktiebolag blir som huvudregel inte personligt skyldiga att betala tillbaka ett lån som aktiebolaget tagit. Det är aktiebolaget som ska betala med sina medel, inte ägarna som ska betala med sin privata plånbok.

Vi tar ett exempel! 

Företaget Godisregn AB är ett aktiebolag som säljer sötsaker. Godisregn AB är därmed en juridisk person. Ebba är VD för Godisregn AB och eftersom Ebba är en människa är hon en fysisk person. Som juridisk person får Godisregn AB bland annat ingå avtal med underleverantörer, ha tillgångar i sitt lager och skulder gentemot sin bank. Ebba får också ingå avtal, ha tillgångar och skulder eftersom hon är en fysisk person. 

Tänk dig att Godisregn AB bestämmer sig för att utöka sin verksamhet och köpa en ny lokal i Gränna. Ebba som är VD har kontakt med mäklaren, bestämmer villkoren för köpet och skriver sedan under köpekontraktet. Trots det är det inte Ebba som har köpt lokalen, utan själva företaget. När allt är färdigt är det Godisregn AB som äger lokalen och inte Ebba. 

Tänk dig sedan att Godisregn ABs nya verksamhet i Gränna inte går riktigt som det var tänkt. Det slutar med att Godisregn AB går i konkurs. Kvar finns dock stora skulder till Karamellbank, den bank Godisregn AB lånade pengar från för att köpa lokalen. Karamellbank vill ha tillbaka sina pengar, men Godisregn AB har ju gått i konkurs och pengarna är slut. Karamellbank bestämmer sig för att gå till domstolen och kräva Ebba på de pengarna de saknar. 

Då är det tur för Ebba att begreppen juridisk och fysisk person finns – för Karamellbank kan nämligen som huvudregel inte stämma Ebba, det var ju inte hon som köpte lokalen och inte heller hon som tog lånet. På så vis är skillnaden mellan juridiska och fysiska personer viktig.