27. mars 2024
Ett konkursbo är en självständig juridisk person som uppstår när en person eller ett företag försätts i konkurs. Konkursboet består av den egendom som finns vid konkursen, som i slutändan ska omvandlas till pengar för att betala skulderna.
När en person eller företag inte längre kan betala sina skulder inom en överskådlig framtid kan tingsrätten besluta om konkurs. Den som försätts i konkurs kallas gäldenär. En ansökan om konkurs kommer oftast från gäldenären själv eller från borgenärerna, vilka är de som gäldenären har skulder till.
Både ett företag och en privatperson kan försättas i konkurs. Läs mer om personlig konkurs här.
När man pratar om konkurs och konkursbo kan man stöta på en del främmande ord:
Ett konkursbo uppstår efter att företaget eller personen har försatts i konkurs. Konkursboet är inte, som det låter på namnet, ett “bo” man kan gå in i. Konkursboet består av gäldenärens egendom som finns kvar efter konkursen. Efter att konkurs har meddelats har gäldenären inte längre tillgång till egendomen – den tillhör numera konkursboet. Gäldenären får alltså inte sälja något eller använda pengarna.
All egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades och eventuell egendom som tillfaller gäldenären under konkursen ska i regel ingå i konkursboet, om egendomen kan utmätas.
Det finns viss egendom som inte ingår i konkursboet. Det brukar vara egendom som gäldenären verkligen behöver eller som har ett personligt värde. Detta kan exempelvis vara:
Om gäldenären har familj ska det även tas hänsyn till vad familjen behöver och detta ska inte heller ingå i konkursboet.
Konkursboet blir en juridisk person och företräds av en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren utses av tingsrätten och granskas av Kronofogden. På så vis kontrollerar Kronofogden att processen sköts på rätt sätt.
Konkursförvaltarens uppgift är att fastställa vilka tillgångar och skulder som egentligen finns, samt omvandla tillgångarna till pengar så att borgenärerna kan få betalt för sina fordringar. Det är vanligt att tillgångarna säljs på auktion.
Konkursen används för att gäldenären inte ska kunna gynna en av borgenärerna framför de andra. Eftersom gäldenären inte får råda över sina tillgångar finns det ingen risk att gäldenären betalar just en borgenärs fordran och att de andra inte får något. Tillgångarna i konkursboet ska istället delas upp mellan borgenärerna. Konkursförvaltaren upprättar ett utdelningsförslag på hur pengarna ska fördelas mellan borgenärerna.
Borgenärerna får betalt i turordning. En borgenär kan ha en fordran med en särskild förmånsrätt som gör att den får betalt först. Borgenärer som har fordringar med allmän förmånsrätt får sedan betalt och sist kommer oprioriterade fordringar. Detta innebär att borgenärer med oprioriterade fordringar ofta blir utan betalning. Om det finns pengar kvar i konkursboet efter att fordringar med särskild och allmän förmånsrätt blivit betalda fördelas de pengarna procentuellt mellan borgenärerna med oprioriterade fordringar.
Skulle det vara så att gäldenären, strax innan konkursen, har betalat en fordran till en borgenär kan en sådan fordran krävas tillbaka till konkursboet – återvinning.
När det gäller företag så upplöses det efter konkursförfarandets slut och företagets skulder försvinner. För privatpersoner finns skulderna fortfarande kvar även efter att konkursen är avslutad. Detta betyder att en personlig konkurs inte sammanfaller med att bli skuldfri. Skuldsanering kan då vara ett alternativ till konkurs.