08. juli 2024
Är du mellan 19-29 och begränsad att arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning? Då kan du få aktivitetsersättning – en ersättning som kompenserar dig för de inkomster du förlorar.
Aktivitetsersättning är en form av ekonomisk ersättning som ges för att kompensera personer som är begränsade på arbetsmarknaden. Att vara begränsad på arbetsmarknaden innebär att man inte kan arbeta i samma utsträckning som andra, vilket kan vara orsakat av exempelvis en sjukdom eller funktionsvariation. Aktivitetsersättningen är en typ av socialförsäkringsersättning och varierar i form och omfattning.
Ansökan om aktivitetsersättning görs hos Försäkringskassan.
Du kan ansöka om aktivitetsersättning om:
Aktivitetsersättning kan beviljas i ett till tre år beroende på hur länge din arbetsförmåga är nedsatt.
Du som aldrig kommer kunna arbeta på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan istället ansöka om hel sjukersättning från och med juli det år du fyller 19 år.
Du kan ha aktivitetsersättning på 100 procent, 75 procent, 50 procent och 25 procent beroende på hur pass mycket din arbetsförmåga är nedsatt. Hur stor ersättningen blir beror på vilka inkomster du har haft.
Om du har arbetat och inte har aktivitetsersättning sedan tidigare får du 64,7 procent av din genomsnittliga inkomst under de senaste åren. Det maximala beloppet som du kan få före skatt är 23 171 kronor per månad år 2024, och detta räknas ut efter gällande prisbasbelopp.
Exempel:
Juni är 28 år gammal och har under de senaste åren arbetat som sjuksköterska. I genomsnitt har hon tjänat 27 000 kr per månad. Nu har hon tyvärr blivit förlamad i högra benet och sitter i rullstol. Hon får aktivitetsersättning på heltid, vilket är 64,7 procent av hennes genomsnittliga lön de senaste åren: 27 000 x 0,647 = 17 469 kr i aktivitetsersättning.
Om du redan har en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels aktivitetsersättning och ansöker om en högre grad, beräknas ersättningen på ett annat sätt. Då måste du kontakta Försäkringskassan för att ta reda på vad det nya beloppet skulle bli.
Om du inte tidigare har arbetat eller haft låga inkomster får du garantiersättning istället för aktivitetsersättning. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige. Specifika belopp för din ålder kan du läsa mer om på Försäkringskassans hemsida.
Så här ansöker du om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, om du är under 30 år:
1. Ansök
Du kan tidigast ansöka om aktivitetsersättning i juli det år du fyller 19. Ansökan görs på Försäkringskassans hemsida.
2. Skicka in ett läkarutlåtande
Din läkare skickar oftast ett läkarutlåtande direkt till Försäkringskassan, där din sjukdom eller funktionsnedsättning beskrivs. Om läkaren inte gör det måste du själv skicka in läkarutlåtandet via 1177. Om du inte kan använda 1177 ska du kontakta Försäkringskassan för alternativ.
3. Tilldelning av handläggare
När Försäkringskassan mottagit din ansökan får du en handläggare som ansvarar för ditt ärende. Handläggaren kommer att kontakta dig via brev eller telefon för att meddela om fler uppgifter behövs.
Om du har gett någon annan person fullmakt att hantera ditt ärende, kan handläggaren ändå behöva prata direkt med dig.
4. Beslut
Det tar vanligtvis fyra månader att få ett beslut om aktivitetsersättning. Om nödvändiga handlingar saknas, till exempel läkarutlåtandet, kan det ta längre tid.
5. Utbetalning
Aktivitetsersättningen betalas ut den 18:e eller 19:e varje månad. Om du bor utomlands, skickas ersättningen från Sverige samma dag.
Om du får aktivitetsersättning kan du även ha rätt till bostadstillägg, vilket är en ersättning du kan få om du har kostnader för ditt boende som är tillräckligt höga i förhållande till din inkomst.
Tillsammans med din aktivitetsersättning får du ett förmånsintyg som kan ge dig rabatter från vissa företag.
När du väl har fått aktivitetsersättning ska du, tillsammans med din handläggare, planera vad du ska göra för att kunna börja arbeta eller studera. Om du har möjlighet att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering så gör du det efter din förmåga. Det kan exempelvis vara arbetsträning på en arbetsplats.
Om du vill börja arbeta eller arbeta mer än vad du gör nu ska du kontakta din handläggare på Försäkringskassan innan du börjar. Detta för att se till att du får rätt ersättning.
Du ska alltid kontakta Försäkringskassan om något ändras, exempelvis om du börjar arbeta eller studera, flyttar utomlands eller om din arbetsförmåga förbättras.
Din aktivitetsersättning kommer någon gång att upphöra, eftersom den alltid är tidsbegränsad. Om du är arbetslös när din aktivitetsersättning upphör ska du anmäla dig hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Detta ska du göra för att skydda din rätt att få sjukpenning om du blir sjuk längre fram.
Om du är inskriven hos Arbetsförmedlingen och deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan du ha rätt till rehabiliteringspenning när din aktivitetsersättning upphör.