Hur fungerar sjukersättning?

Vad är sjukersättning?

Sjukersättning är en ekonomisk ersättning som du kan få om du, på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning, troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid igen. Tanken är att ge personer som inte kan arbeta en större ekonomisk trygghet och göra det möjligt för dem att vara aktiva deltagare i samhället, liksom alla andra.

Vem kan få sjukersättning?

Alla som är mellan 19 och 66 år kan ansöka om sjukersättning. Reglerna är olika för olika åldersgrupper, och varierar även beroende på ens tidigare inkomster.

Om du är 19-30 år 

Från om med juli det år du fyller 19 år kan du få sjukersättning om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning och:

• inte kan arbeta nu eller i framtiden med något arbete på hela arbetsmarknaden, inte heller med anpassade arbeten, såsom  anställningar med lönebidrag
• är försäkrad i Sverige och var försäkrad här när du blev sjuk.

Utgångspunkten är att du är försäkrad i Sverige om du bor och arbetar här. Fastän du bor i ett annat land, så kan du vara försäkrad i Sverige om du har tidigare bott och arbetat i Sverige. Har  du bott eller arbetat i olika länder kan det finnas undantag, även om du nyligen flyttat till Sverige.

Om du har fyllt 30 år

Har du fyllt 30 år så kan du få sjukersättning om:

• du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du kan högst arbeta 75 procent
• sjukdomen eller funktionsnedsättningen kommer varaktigt finnas kvar
• du är försäkrad i Sverige och var det när du blev sjuk.

Om du är yngre än 60 år och 11 månader

Skulle du vara yngre än 60 år och 11 månader så bedöms din arbetsförmåga mot alla arbeten på arbetsmarknaden, till och med anpassade arbeten som  anställningar med lönebidrag.

Om du är 60 år och 11 månader eller äldre

I det fall du är 60 år och 11 månader eller äldre bedöms din arbetsförmåga beroende på hur din arbetslivserfarenhet ser ut.

• Om du har haft ett normalt förekommande arbete (arbeten utan krav på särskild anpassning) under de senaste 15 åren bedöms din arbetsförmåga mot arbeten som du har erfarenhet av under den perioden, eller andra lämpliga arbeten som du blivit erbjuden. 
• Har  du däremot inte haft något normalt förekommande arbete under de senaste 15 åren bedöms arbetsförmågan mot alla arbeten på arbetsmarknaden. 

Hur mycket pengar får jag?

Den ekonomiska ersättningen varierar beroende på dina tidigare inkomster. Om du har arbetat och inte tidigare haft sjukersättning får du 64,7 procent av din genomsnittliga inkomst under de senaste åren. Det finns dock ett tak på 23 171 kronor före skatt per månad år 2024, detta räknas ut efter gällande prisbasbelopp.

Sjukersättningen kan dock bli annorlunda om du redan har sjukersättning och ansöker om högre grad.

Om du har haft låga inkomster eller inga inkomster alls får du istället garantiersättning. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige. Specifika belopp för din ålder kan du läsa mer om på Försäkringskassans hemsida. 

När och hur gör jag en ansökan om sjukersättning?

Man kan ansöka om sjukersättning från och med den månad då du har rätt till ersättningen. Du kan dock inte ansöka för en period som är mer än tre månader innan den månad då du ansöker.

Ansökan om sjukersättning görs på Försäkringskassans hemsida. Det första du ska göra är att fylla i ansökan om sjukersättning. Sedan behöver Försäkringskassan ett läkarutlåtande från din läkare där hen beskriver din sjukdom eller funktionsnedsättning. Oftast skickar din läkare in det själv och då behöver du inte göra något, men om läkaren inte gör det ska du själv skicka in ett läkarutlåtande på 1177. När Försäkringskassan mottagit din ansökan kommer den handläggare som ska sköta ditt ärende kontakta dig, och du får reda på om det behövs ytterligare handlingar eller uppgifter. 

Det kan ta upp till fem månader innan du får besked om du kommer att få sjukpenning eller inte. Om Försäkringskassan inte skulle godkänna din ansökan kan de erbjuda ett möte med Arbetsförmedlingen. Om de däremot godkänner din ansökan kommer sjukersättningen betalas ut den 18:e eller 19:e varje månad.

Sjukersättning får du tills vidare fram till den månad innan du fyller 66 år, om inget händer som påverkar din sjukersättning innan dess.

Du får ett förmånsintyg

I samband med att du får beslutet om sjukersättning från Försäkringskassan får du även ett så kallat förmånsintyg. Med detta förmånsintyg kan du få rabatter från vissa företag som valt att tillämpa det. Förmånsintyget kan du få både digitalt och i pappersformat.

Du kan även ha rätt till bostadstillägg om du har höga bostadskostnader i förhållande till din inkomst.

Kan jag arbeta samtidigt som jag får sjukersättning?

Du kan arbeta om du får sjukersättning – men reglerna ser lite olika ut beroende på när du fick sjukersättning första gången.

Sjukersättning före 1 juli 2008

Om du fick sjukersättning före 1 juli 2008 så kan du arbeta, studera eller arbeta ideellt och samtidigt behålla sjukersättningen.

Om du planerar att börja arbeta och tjäna pengar, eller om du redan arbetar men vill arbeta mer, behöver du ansöka om tillstånd att arbeta om du har sjukersättning. Detta kallas att arbeta med steglös avräkning.

Om du vill studera eller arbeta ideellt, behöver du inte ansöka om något tillstånd. Ideellt arbete kan till exempel vara att du har ett uppdrag i en förening, eller hjälper en vän med något utan att ta betalt för det utförda arbetet.

Sjukersättning efter 1 juli 2008

Efter att du har haft sjukersättning i minst ett år kan du prova att jobba och pausa din ersättning. Det betyder att du fortfarande har rätt till sjukersättning om du skulle bli sjuk igen. När du jobbar får du också ett skattefritt belopp som motsvarar 25 procent av den pausade ersättningen. Du kan pausa sjukersättningen i upp till två år. Du måste ansöka om att pausa ersättningen innan du börjar jobba.

Om du planerar att jobba deltid och ha oregelbundna arbetstider, till exempel jobba olika mycket eller på olika dagar och veckor, måste du kontakta Försäkringskassan i förväg. Då får du veta vad som gäller för dig och hur du kan planera din arbetstid utan att det påverkar din ersättning.