18. november 2024
Ett barn som bara bor med en av sina föräldrar har rätt att regelbundet umgås med sin andra förälder. Denna rätt kallas umgängesrätt och här går vi igenom lite information om det.
Umgängesrätt är ett begrepp som uppkommer när man pratar om vårdnad, boende och umgänge gällande ett barn. I alla dessa frågor ska barnets bästa stå i fokus och vara avgörande.
Frågan om umgänge uppkommer oftast i samband med en separation eller skilsmässa, när man vill hitta den bästa lösningen för att barnet ska känna sig trygg. Ofta handlar det om att i så stor utsträckning som möjligt låta barnet stanna i sin trygga miljö och exempelvis gå kvar i samma skola.
Vad som är barnets bästa kan skilja sig åt, och eftersom ingen situation är den andra lik ska en prövning göras vid alla beslut som rör barnet. Vad som generellt sett utgör barnets bästa vid frågor om vårdnad, boende och umgänge är att ha en god, nära och regelbunden kontakt med båda föräldrarna.
Ifall man haft gemensam vårdnad om barnet innan separationen eller skilsmässan så fortsätter vårdnaden vara gemensam även efteråt. En av föräldrarna kan få ensam vårdnad genom att föräldrarna kommer överens om det eller genom ett domstolsbeslut. Barnet kan bo hos en av föräldrarna eller hos båda, oavsett om vårdnaden är gemensam eller inte.
Ett barn som endast bor hos den ena föräldern har rätt att träffa sin andra förälder – det är detta som är umgängesrätt. Det är alltså barnets rätt att umgås med föräldern och inte förälderns rätt att umgås med barnet.
Umgänget behöver inte alltid ske genom att barnet träffar föräldern. Det kan även vara genom annan kontakt, exempelvis via telefon eller videosamtal. Det är föräldrarnas gemensamma ansvar att se till att barnet får den kontakt hen behöver med föräldern barnet inte bor tillsammans med.
Det bästa och lättaste sättet att bestämma hur umgänget ska se ut och hur ofta barnet ska umgås med föräldern som hen inte bor hos är genom att föräldrarna kommer överens, ofta fungerar detta utan problem.
Föräldrarna kan skriva avtal som hur umgänget ska se ut hos Familjerätten, som är en avdelning hos kommunen. Detta är om föräldrarna kommer överens men vill ha ett avtal ifall det skulle uppstå problem i framtiden. Tingsrätten kan även fastställa en överenskommelse i en dom.
Skulle det vara så att föräldrarna inte kommer överens om hur umgänget ska se ut kan en talan väckas i tingsrätt där föräldrarna får lämna sina respektive yrkanden och inställningar. Då avgör tingsrätten hur umgänget ska se ut.
Om det åligger domstolen att besluta hur umgänget ska se ut ska beslutet i så hög grad som möjligt tillgodose barnets behov. I de flesta fall ligger det i barnets intresse att kontinuerligt få umgås med båda föräldrarna. Det kan dock ligga i barnets intresse att inte umgås med den ena föräldern. Till exempel om den föräldern har allvarliga missbruksproblem eller om det finns skäl att tro att barnet skulle utsättas för allvarliga övergrepp hos den föräldern.
Likt föräldrarna har mor- och farföräldrar ingen rätt att få träffa sitt barnbarn. Dock har barnet rätt att få träffa sina mor- och farföräldrar. Om föräldrarna inte möjliggör umgänge med mor- och farföräldrarna kan socialtjänsten, på begäran av personen som önskar umgänge med barnet, kontakta vårdnadshavarna och uppmuntra dem att låta barnet umgås med sina släktingar. Om en sådan dialog inte skulle leda någon vart så kan socialtjänsten väcka talan i domstol och framställa yrkanden som domstolen sedan fattar sitt beslut på.