Bouppteckning och dödsbo

Vad är ett dödsbo?

När någon går bort brukar det finnas tillgångar och skulder kvar. Dessa tillfaller dödsboet, som bildas samma dag som någon avlider. Dödsboet räknas som en egen juridisk person och kan alltså äga tillgångar, ha skulder, ingå avtal och bli stämd i domstol. Dödsboet innehåller och administrerar allt som finns kvar efter den avlidne, inklusive hyror, räkningar och lån. 

De som ärver den avlidne enligt lag eller testamente blir dödsbodelägare. Det kan vara en efterlevande sambo, make, arvingar enligt lag eller universella testamentstagare. En universell testamentstagare är någon som genom testamente ska få en viss andel eller överskottet av den avlidnes egendom. Innan dödsboets tillgångar kan fördelas mellan dödsbodelägarna behöver tillgångar och skulder kartläggas, vilket görs i en bouppteckning. 

Dödsboet upphör när de eventuella tillgångarna har delats upp mellan arvingarna, antingen enligt svensk arvslag eller enligt ett testamente. Här kan du läsa mer om tömning av dödsboet innan bouppteckningen. 

Vad är en bouppteckning?

Skulder och tillgångar som finns i dödsboet ska sammanställas i en bouppteckning. Man kan säga att bouppteckningen är ett slags bokslut över den avlidnes ekonomi, såsom den såg ut på dödsdagen. I bouppteckningen ska det även framgå vilka som ska ärva den avlidne. En bouppteckning måste nästan alltid göras när någon går bort, men om den avlidne varken har tillgångar eller skulder kvar är det inte ett krav. 

Dödsbodelägarna ansvarar för att bouppteckningen blir korrekt upprättad och det gör de genom att gå igenom den avlidnes tillgångar och skulder. Vid bouppteckningen ska alla som har rätt att närvara ha blivit kallade, vilket är:

• Dödsbodelägare (arvingar och universella testamentstagare om det finns)
• Efterlevande make eller sambo
• Efterarvingar

Hur går processen till?

Efter att alla arvtagare blivit kallade med möjlighet att delta träffas man vid ett frivilligt möte och går igenom eventuella tillgångar och skulder. Här utses även bouppgivare, alltså den eller de som ska företräda dödsboet. 

Bouppgivaren ansvarar för att alla tillgångar och skulder tas upp och att de är korrekta, vilket spelar stor roll när arvet sedan ska fördelas. Därefter ska ni skicka in bouppteckningen till Skatteverket. 

När ska bouppteckningen göras?

Bouppteckningen ska göras inom tre månader från dödsdagen, och senast lämnas in till Skatteverket fyra månader från dödsdagen. Det är bouppgivaren som ansvarar för att bouppteckningen kommer in till Skatteverket i tid. 

Skickas den inte in i tid kan Skatteverket utfärda ett vitesföreläggande – en typ av böter. Skickas bouppteckningen inte in efter detta kommer man att behöva betala vitet.

Vad ska en bouppteckning innehålla?

En bouppteckning ska utöver uppgifter om den avlidne samt dennes skulder och tillgångar innehålla en del annat. Exempelvis:

• Uppgifter om den avlidne
• Uppgifter om eventuella dokument såsom testamente, äktenskapsförord eller samboavtal
• Uppgifter om den avlidnes eventuella tillgångar och skulder

Det är viktigt att bouppteckningen innehåller korrekt information, annars kan den inte godkännas av Skatteverket.

När behöver man inte göra en bouppteckning?

Om den avlidne saknar tillgångar eller om tillgångarna enbart räcker till att betala begravningskostnader behövs ingen bouppteckning. Då räcker det med att man gör en dödsboanmälan som man lämnar in till Skatteverket. 

Dödsboanmälan ska innehålla den avlidnes namn, personnummer, adress och uppgift om dödsdag. Man räknar inte upp några tillgångar i en dödsboanmälan.