Vad är äktenskapsbalken?

Äktenskapsbalken bestämmer vad som gäller för personer som vill gifta sig eller är gifta. Bland annat är det äktenskapsbalkens regler som gäller när gifta par väljer att skiljas, och en bodelning ska göras.

Att ingå ett äktenskap

För det första säger äktenskapsbalken att ett äktenskap ska bestå av två personer oavsett kön, och att det inte är möjligt att vara gift med mer än en person åt gången.  För att ingå ett äktenskap krävs en vigsel med minst två släktingar eller andra vittnen närvarande. De som ingår äktenskapet måste båda två närvara vid vigseln samtidigt och samtycka till äktenskapet. Därefter ska vigselförrättaren förklara att de är makar. Samtycket till äktenskapet måste lämnas med fri vilja och får inte vara förenat med några villkor. 

Vem som får vara vigselförrättare

Den som förrättar en vigsel måste enligt äktenskapsbalkens regler vara behörig att göra detta. Annars är vigseln ogiltig. De som enligt lagen är behöriga att vara vigselförrättare är: 

• En präst eller annan befattningshavare i ett trossamfund 
• En person som förordnats av länsstyrelsen.

Vem som helst kan ansöka om att bli vigselförrättare hos länsstyrelsen, men en vigselförrättare behöver ha särskild kunskap om tillämplig lagstiftning gällande hur en vigsel ska gå till, hindersprövning och vilka dokument som ska upprättas och skickas in efter vigseln. Länsstyrelsen prövar om den som ansöker har de kunskaper och kvalifikationer som krävs. 

Äktenskapshinder

Innan två personer kan vigas ska det prövas om det finns något hinder mot äktenskapet. De två personerna som vill gifta sig ska gemensamt begära hindersprövningen. Det är Skatteverket som gör denna prövning och de tittar bland annat på om de båda personerna är över 18 år gamla och inte är släkt i upp-eller nedstigande led, alltså barn och förälder. Två helsyskon kan inte heller gifta sig med varandra, och halvsyskon måste få ett tillstånd för att ingå äktenskap. Under prövningen om äktenskapshinder kontrolleras även att ingen av personerna som vill gifta sig redan är gift med någon annan.

Bodelning

Ett finare ord för alla de saker som en person kan äga är egendom. När ett äktenskap avslutas ska, enligt äktenskapsbalkens regler, en bodelning göras för att dela upp makarnas egendom. Äktenskapet kan avslutas genom skilsmässa eller dödsfall. Bodelningen ser annorlunda ut beroende på vad det var som upplöste äktenskapet.

Giftorättsgods

Som utgångspunkt är all egendom som makarna äger giftorättsgods. Vid en bodelning har makarna rätt till hälften av giftorättsgodset. Detta kallas giftorätt. Det spelar ingen roll vem som betalade, eller om egendomen köptes före äktenskapet. Till exempel är aktier och pengar på en makes privata sparkonto giftorättsgods.

Enskild egendom

Motsatsen till giftorättsgods är enskild egendom och det delas inte upp om äktenskapet skulle avslutas. För att någonting ska bli enskild egendom kräver äktenskapsbalkens regler antingen att makarna skriver i ett äktenskapsförord där de anger att viss eller all egendom ska vara enskild egendom, eller att det finns ett gåvobrev eller testamente med villkor om att egendomen ifråga ska anses vara ena partens enskilda egendom.

Äktenskapsförord

Enligt äktenskapsbalken ska all egendom som inte gjort till enskild egendom, även sådant som makarna ägde före äktenskapet, kategoriseras som giftorättsgods och delas lika i en bodelning. För vissa makar kan detta kännas orättvist. Makar som vill bortse från äktenskapsbalken och själva bestämma hur deras gemensamma och privata egendom ska fördelas kan skriva ett äktenskapsförord. 

Enligt äktenskapsbalkens regler ska äktenskapsförordet formuleras skriftligen, dateras och undertecknas av båda makarna. Sedan ska äktenskapsförordet registreras hos Skatteverket.

Skriv ett äktenskapsförord med Jurio

Att skriva ett äktenskapsförord har aldrig varit enklare. Med Jurio kan du komma igång direkt. Vårt formulär leder dig säkert genom processen, så att du får ett personligt anpassat äktenskapsförord som täcker just dina behov och önskemål.