Räkenskapsår – förklarat

Ett aktiebolag måste hålla koll på sina finanser. Inkomster och utgifter ska bokföras löpande, så att aktiebolaget varje år kan upprätta och lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket. Årsredovisningen täcker en viss period – ett så kallat räkenskapsår.

Ett räkenskapsår ska omfatta 12 månader och det är vanligt att företag låter räkenskapsåret vara detsamma som kalenderåret. Det betyder att räkenskapsåret är precis så som ett år i kalendern: från 1 januari till 31 december.

Hur vet jag vilket räkenskapsår jag har?

När du startade ditt bolag fick du välja räkenskapsår. Om du har glömt vilket räkenskapsår du har kan du titta i bolagsordningen. Där står det nämligen vilket räkenskapsår som gäller för bolaget.

Brutet räkenskapsår istället?

Att räkenskapsåret ska motsvara ett kalenderår passar inte riktigt alla företag. Vissa bolag tillämpar därför ett brutet räkenskapsår. Det är ett räkenskapsår som inte följer kalenderåret. Ett brutet räkenskapsår ska fortfarande vara 12 månader långt, från första dagen i en kalendermånad till sista dagen i en kalendermånad.

Vanliga datum för brutet räkenskapsår är:

• 1 maj till 30 april
• 1 juli till 30 juni
• 1 september till 31 augusti

Annorlunda för nystartade aktiebolag

När ett aktiebolag bildas får du välja vilken räkenskapsperiod du vill att bolaget ska ha. Men när bolaget registreras hos Bolagsverket börjar dess räkenskapsår automatiskt på registreringsdagen. 

Det innebär att ett nybildat aktiebolag får ett lite avigt räkenskapsår den första perioden, innan det kommer i fas med räkenskapsperioden du vill ha. Det första räkenskapsåret får vara hur kort som helst (förkortat räkenskapsår) och upp till 18 månader långt (förlängt räkenskapsår).

Får räkenskapsåret ändras?

Om du har brutet räkenskapsår och vill ändra till kalenderår kan du göra det utan problem. Om du däremot har kalenderår och vill byta till brutet räkenskapsår, eller om du vill byta från ett brutet räkenskapsår till ett annat, behöver du ansöka om tillstånd hos Skatteverket. Tillstånd ges bara om du har starka skäl för att ändra räkenskapsåret, till exempel att säsongsvariationer påverkar arbetssituationen under årets olika delar.

För att genomföra ett byte räkenskapsår behöver du ändra bolagsordningen. I den måste det nämligen enligt lag stå vilket räkenskapsår som gäller för bolaget. Det innebär också att du behöver hålla bolagsstämma där ändringen ska röstas igenom och att du måste registrera ändringen hos Bolagsverket.

Vad ska jag tänka på när jag väljer mitt räkenskapsår?

När räkenskapsåret läggs, styr när du kommer behöva arbeta med årsredovisningen. När hela räkenskapsåret har gått har du sju månader på dig att lämna in en färdig och godkänd årsredovisning till Bolagsverket. När du väljer räkenskapsår kan det därför vara smart att fundera över om bolaget kommer ha vissa intensiva och arbetstunga perioder. Du kan spara mycket arbete genom att lägga räkenskapsåret så att arbetet med årsredovisningen hamnar i en lugnare period.

Ingår bolaget i en koncern? Då måste alla bolag ha samma räkenskapsår enligt lag. Välj därför rätt räkenskapsår redan från början.

Räkenskapsåret när du köper lagerbolag 

En väg att gå för att starta ett eget bolag är att köpa ett lagerbolag. Det innebär att man köper ett redan färdigregistrerat bolag som ligger på lager och som skapats i syfte att säljas vidare. Med Jurio kan du starta bolag genom att köpa ett lagerbolag av oss. Här kan du läsa mer.

Lagerbolagen som säljs av Jurio kommer ha ett räkenskapsår som motsvarar kalenderåret, det vill säga 1 januari till 31 december.