Vad är en bouppteckning och varför är den viktig? 

När en individ avlider, uppstår en rad frågor kring fördelningen av tillgångar, skulder och arv. En bouppteckning är en formell sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen fastställer också vilka som ska ärva den som gått bort. 

Anledningen till att det finns krav på att upprätta en bouppteckning är för att man ska säkerställa att ingen arvinge glöms bort eller luras. Bouppteckningen ligger också till grund för den kommande fördelningen av arvet. 

Se hur Jurio funkar! Artikeln fortsätter under videon

Varför ska man göra en bouppteckning?

Bouppteckningen har flera viktiga funktioner. Dels blir den ett underlag inför arvskiftet eftersom alla tillgångar och skulder samlas och värderas. Om bouppteckningen går rätt till kan dödsbodelägarna förhoppningsvis minska risken för onödiga tvister i dödsboet.

Ett annat syfte med bouppteckningen är att kartlägga och fastställa vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar. Skatteverket kontrollerar att rätt personer involverats, så att man inte går vidare och fördelar arvet utan att alla som ska vara med har varit det. 

För dödsbodelägarna blir bouppteckningen också en form av legitimation, då det framgår av bouppteckningen att de är just dödsbodelägare.

Hur gör man en bouppteckning? 

En bouppteckning ska göras efter varje person som går bort. Bouppteckningen ska göras även om den avlidne var omyndig eller en utländsk medborgare bosatt i Sverige. Bouppteckningen görs av dödsbodelägarna. De kan välja att göra bouppteckningen på egen hand eller med hjälp av juridiskt ombud. Om dödsbodelägarna väljer att ta hjälp med bouppteckningen, så kan dödsboet stå för kostnaderna.

Bouppteckningsförrättning

Under en bouppteckningsförrättning samlas arvingarna för att gå igenom de tillgångar och skulder som den avlidne har lämnat efter sig. Tillgångar och skulderna sammanställs i ett dokument som kallas för bouppteckning. Mötet man håller kallas för förrättningsmöte eller för bouppteckningsförrättning. Detta möte måste hållas inom tre månader efter dödsfallet. 

Förättningsman 

På förrättningsmötet ska utöver arvingarna minst en så kallad förrättningsman närvara. En förrättningsman är en person som ska kontrollera att informationen som lämnas i bouppteckningen är korrekt och att all information som behövs finns med. 

Man kan likna förrättningsmannen vid ett vittne. Dödsbodelägarna och efterarvingarna själva kan inte vara förrättningsmän. 

Man brukar istället vända sig till en annan närstående eller bekant, till exempel en make eller vän. Totalt ska två stycken förrättningsmän skriva under bouppteckningen och därigenom intyga att den lämnade informationen är korrekt så vitt man kunnat avgöra, men endast en av förrättningsmännen behöver närvara vid själva förrättningsmötet. Den andra kan granska bouppteckningen i efterhand. 

Bouppgivare 

Under förrättningsmötet ska en person agera så kallad bouppgivare. Det är den person som går igenom den avlidnes skulder och tillgångar. 

Enligt lagen ska bouppgivaren vara den person som har bäst koll på den avlidnes tillgångar och skulder. Det är därför ofta en efterlevande make eller ett barn till den avlidne som agerar bouppgivare.

Bouppgivare kan vara, och är ofta, en dödsbodelägare eller efterarvinge. När bouppteckningen är färdig ska bouppgivaren skriva under den. Genom det intygar bouppgivaren att uppgifterna är riktiga.

När ska bouppteckningen skickas in? 

Bouppteckningen ska vara färdigställd och skickas till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Väl hos Skatteverket granskas och registreras bouppteckningen för att kontrollera att allt har gått rätt till vid upprättandet.

Bouppteckningen ska lämnas in i original med en bestyrkt kopia, det vill säga en kopia där någon har skrivit under och intygat att kopian överensstämmer med originalet. Vidimerade eller vanliga kopior av vissa handlingar, såsom eventuellt testamente eller äktenskapsförord, behöver också biläggas bouppteckningen när den sänds in. 

Om en dödsbodelägare vill överklaga bouppteckningen så måste hen göra det senast tre veckor efter den har registrerats hos Skatteverket. 

När behövs inte en bouppteckning?

Om den avlidne inte hade några tillgångar, eller bara så pass mycket att det endast räcker till att betala begravningskostnader och hen inte ägde någon fastighet eller tomträtt, behöver inte en bouppteckning upprättas. Då räcker det att göra en så kallad dödsboanmälan hos kommunen i samband med dödsfallet.

En dödsboanmälan innehåller den avlidnes fullständiga namn, personnummer, adress och dödsdag. Kontakta kommunen den avlidne bodde i för mer information.