18. november 2024
Genom dold samäganderätt kan makar eller sambor bli gemensamma ägare till viss egendom, trots att endast en av er formellt sett står som ägare.
Lagen om samäganderätt – eller samäganderättslagen som den ofta kallas – är en lag som reglerar situationer där flera personer äger något tillsammans. Den reglerar personernas ansvar och rättigheter gentemot varandra och är särskilt viktig när det gäller gemensamt ägande av fastigheter, som exempelvis sommarstugor.
När flera personer äger något tillsammans kan det uppstå juridiska frågor och problem. Exempelvis kan det bli oenighet om användningen av egendomen eller om egendomens försäljning. Syftet med samäganderättslagen är att ge riktlinjer för hur sådana situationer ska hanteras.
Samäganderättslagen grundar sig på principen att varje delägare har lika stor ägarandel i den gemensamma egendomen, om det inte finns specifika avtal som säger något annat. Om det föreligger ojämlikt ägande kan detta förtydligas genom ett samäganderättsavtal, som specificerar varje ägares exakta ägarandel.
Samäganderättslagen tillämpas på både fast egendom, som till exempel hus, och på lös egendom, såsom en bil. Läs mer om lös och fast egendom.
Om flera personer äger något tillsammans, äger de andelar i egendomen och inte specifika delar av den. Om exempelvis du och ditt syskon ärvde en sommarstuga av era föräldrar, äger ni varsin andel av fastigheten och inte varsin våning i huset.
Samma princip gäller om du och din partner delar ägandet av en bil – ni äger hälften var, men det betyder inte att du äger baksätet och din partner framsätet. Ni äger varsin andel av hela bilen.
Samägare blir man när egendomen ägs gemensamt. Det kan inträffa när ni köper något tillsammans, som när två sambor köper en bil. Det kan även hända om ni blir ägare till egendomen på andra sätt, såsom att ett syskonpar ärver eller får en sommarstuga som gåva.
I Sverige finns det flera rättsliga principer som inte är nedskrivna i någon lag, men som ändå är lika giltiga som våra faktiska lagar. Dold samäganderätt är en sådan princip. Den fastställer att makar och sambor i vissa fall kan bli gemensamma ägare till egendom, även om de "officiella ägarförhållandena" antyder något annat.
Sambor och gifta par äger i regel en hel del egendom tillsammans. Förr eller senare köps till exempel en bostad, nya möbler eller en bil. Den här typen av egendom används av båda parter, och därför känns det som att den tillhör båda – även ifall en av er har stått för hela köpet. Men att egendomen köptes för gemensamt bruk ändrar inte det faktum att den rent juridiskt tillhör en av er.
Om relationen tar slut ska paret dela upp all egendom mellan sig. Exakt hur det ska gå till beror på huruvida man varit gifta eller sambor, och om ett äktenskapsförord eller samboavtal har skrivits. Men oavsett hur egendomen ska fördelas i slutändan är det först viktigt att känna till vem som äger vad. Här kan dold samäganderätt spela en stor roll.
Om din make eller sambo köper något som ska användas av er båda och du bidrar med en summa pengar till köpet kan du räknas som en dold samägare. Utåt sett kan det se ut som om hela egendomen tillhör din make, men som dold samägare är du faktiskt också ägare till egendomen.
Till exempel har du inte dold samäganderätt för din sambos dyra klocka, om den inte specifikt köptes med syftet att ni båda skulle använda den.
Det som är avgörande är vad som hände vid köptillfället, inte vad ni har betalat i efterhand. Om din sambo köper klockan för er båda och ni kommer överens om att han betalar för klockan medan du betalar för alla framtida reparationer, så anses du inte ha dold samäganderätt.
Om du swishar din sambo för klockan i syfte att göra den gemensam, måste det framgå för sambon att du hade för avsikt att ni skulle äga den tillsammans. Det är därmed viktigt att du exempelvis märker din swish, eller att du tydligt meddelar din sambo att pengarna är till för att ni ska äga klockan tillsammans. Om din sambo aldrig insåg att det du swishat var till för att ni skulle dela på klockan, anses du inte ha dold samäganderätt.
Vid en separation ska er egendom delas upp, och för att fördelningen ska vara rättvis måste ni veta vem som äger vad. Om din partner står som ensam ägare för något du har varit med och finansierat måste detta förtydligas. Annars finns risken att du går miste om din ägarandel.
Du har nämligen ingen rätt till egendomen förrän du framställer ett krav om att bli öppen ägare. Du kan bli öppen ägare genom att din partner skriver ett överlåtelseavtal och därmed överför ägandeskapet till dig, eller genom att domstolen fastställer att du har samäganderätt.