Skapa konto
Logga in
02. juli 2024
Tredje man
Det kan vara svårt att hålla reda på alla de olika termer som man stöter på när man ger sig in i juridikens värld. Det gäller exempelvis begreppet “tredje man”, som är bra att känna till om man skriver under ett avtal – och särskilt vid upprättandet av en fullmakt.
Vad (vem) är tredje man?
Tredje man är en fysisk eller juridisk person som berörs av ett avtal eller tvist utan att själv vara en part i avtalet eller tvisten. Du har kanske hört talas om en tredjemansskada, vilket är indirekta konsekvenser av en skadehandling som påverkar en tredje part.
Karl kastar en kruka från sin balkong som landar på Olles huvud. Detta gör att Olle inte kan jobba. Olles arbetsgivare går därmed miste om inkomster som Olles arbete skulle inbringat. I detta fall utsätts Olles arbetsgivare för en tredjemansskada.
Huvudregeln är att den som har orsakat skadan inte ska ersätta tredjemansskador, men det finns undantag till regeln.
Tredje man vid fullmakt
Vid skapandet av en fullmakt finns det två parter: fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren. Fullmaktsgivaren är den som ger ut fullmakten, och fullmaktshavaren är den som tar emot den.
Karin har sett en bil på Blocket som hon gärna vill köpa. Hon ska dock åka på semester och kan därmed inte köpa den själv. Hon upprättar därför en fullmakt där hon skriver att Anna får lov att köpa bilen för hennes räkning. I detta exempel är Karin fullmaktsgivare och Anna fullmaktshavare.
Anna möter upp bilförsäljaren Lucas och ingår ett avtal om att köpa bilen. Avtalet ingås mellan Lucas och Karin. Lucas är i detta fall tredje man, i förhållande till den fullmakt som skrivits mellan Karin och Anna.
Befogenhet, behörighet och tredje man
Befogenhet och behörighet är två begrepp man stöter på när man pratar om fullmakt, som även kan påverka tredje man. Enkelt förklarat är behörigheten vad fullmaktshavaren kan göra, och befogenheten vad fullmaktshavaren får göra.
Vanligtvis framgår fullmaktshavarens behörighet av innehållet i en skriftlig fullmakt. Befogenheten framgår istället av de instruktioner fullmaktsgivaren lämnar, till exempel muntligen direkt till fullmaktshavaren, utan att dessa skrivs in i själva fullmakten.
I sin fullmakt skriver Karin att Anna får köpa en bil för hennes räkning. Anna har alltså behörighet att köpa en bil för Karins räkning. När Karin överlämnar den skriftliga fullmakten till Anna säger hon till Anna att bilen får kosta max 100 000 kronor. Denna muntliga instruktion anger Annas befogenhet.
Om fullmaktshavaren går utöver behörigheten eller befogenheten
Utgångspunkten är att de avtal som fullmaktshavaren ingår med tredje man blir bindande mellan fullmaktsgivaren och tredje man. Men vad händer om fullmaktshavaren inte följer behörigheten eller befogenheten?
Om fullmaktshavaren skulle gå utöver behörigheten – om Anna exempelvis skulle köpa en båt istället för en bil – är avtalet inte bindande mellan fullmaktsgivaren och tredje man.
Om fullmaktshavaren går utöver sin befogenhet – om Anna exempelvis skulle köpa bilen för 120 000 och maxtaket är 100 000 – är avtalet fortfarande bindande mellan fullmaktsgivaren och tredje man om tredje man är i god tro. Med god tro avses att tredje man inte vet om att fullmaktshavaren går utanför sin befogenhet.
Anna har fått fullmakten från Karin där det framgår att hon får köpa en bil för Karins räkning. Karin säger även till Anna att hon får betala max 100 000 kronor för bilen. Anna möter upp bilförsäljaren Lucas, som säger att Anna kan få bilen för 120 000 kronor. Anna tänker att 20 000 kronor mer än vad Karin sa inte är så mycket mer och godtar Lucas anbud.
När Karin kommer hem från semestern blir hon rasande när hon förstår att Anna köpt bilen för 120 000 kronor istället för 100 000. Karin kontaktar Lucas och säger att köpet måste hävas, eftersom Anna inte fick köpa den för 120 000 kronor. Men Lucas hade ingen aning om vad Karin och Anna har kommit överens om – han är i god tro. Eftersom Anna inte har brutit mot hennes behörighet, men endast sin befogenhet, samtidigt som Lucas är i god tro, kan inte Karin häva avtalet. Karin kan istället kräva skadestånd från Anna.
Ett avtal är alltså fortfarande bindande mellan fullmaktsgivaren och tredje man trots att fullmaktshavaren inte har gjort helt rätt – alltså har gått utöver sin befogenhet. Då blir det istället en skadeståndsfråga mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren.
Skulle fullmaktshavaren däremot gå utöver behörigheten – till exempel om Anna skulle köpt en båt istället för en bil för Karins räkning, blir avtalet inte bindande mellan fullmaktsgivaren och tredje man.
