14. november 2024
När du lånar pengar tillsammans med andra personer, eller betalar tillbaka pengar å någon annans vägnar finns det ett par saker som är bra att ha koll på. Däribland begreppet regressrätt.
Har du betalat för något som egentligen inte var ditt ansvar att betala? I sådana situationer kan du ha rätt att kräva tillbaka pengar. Denna rättighet kallas regressrätt och gäller exempelvis om du har betalat någon annans skuld.
När man talar om regressrätt gäller det allra oftast lån, specifikt när flera personer har tagit ett gemensamt lån eller om det finns flera borgensmän. Det kan också förekomma i försäkringsfall.
När en eller flera personer tar ett lån uppstår en skuld gentemot långivaren. När flera personer tar ett lån tillsammans kan låntagaren ibland vilja att låntagarna ska vara solidariskt ansvariga för skulden. Det betyder att låntagarna delar lika ansvar för skulden, och att långivaren kan vända sig till en av dem för att återkräva hela skulden.
Om en låntagare betalar hela skulden har hen “lagt ut” pengar för de andra låntagarna. Den här personen har sedan regressrätt gentemot övriga låntagare och kan kräva tillbaka de pengar hen har legat ute med. I slutändan ska alla ha betalat för sin del av skulden – varken mer eller mindre.
Med Jurio kan du skriva ett skräddarsytt skuldebrev på bara 10 minuter, till en bråkdel av priset hos en traditionell jurist.
När någonting du äger skadas behöver du ofta betala en självrisk. Om det inte var du som orsakade skadan kan det kännas orättvist att du ska betala självrisken. Då kommer regressrätten väl till hands! Om skadan har orsakats av någon annan kan du kräva tillbaka summan du betalat för självrisken genom din regressrätt.
Det gör du genom att rikta ett skadeståndskrav mot den som orsakade skadan. Då ska den personen ersätta dig för självrisken du betalade in till försäkringsbolaget.
Skadeståndskravet bör vara skriftligt och innehålla information om dig som kräver tillbaka pengarna. Du ska också specificera vem du kräver pengarna av och vad som hände när skadan uppstod. Beskriv själva skadan och hur mycket du behövde betala i självrisk. Det är även bra att skriva in dina kontaktuppgifter så att den andra parten har möjlighet att besvara kravet.
Om den andra parten inte betalar tillbaka de pengar du har lagt ut för självrisken har du möjlighet att ta ärendet vidare till domstol. Det gör du genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Oftast räcker det dock att rikta skadeståndskravet mot den andra parten. Att ta ett ärende till domstol kan bli både utdraget och kostsamt.
Tänk också på att vissa mål i domstol räknas som småmål. Så är det när värdet det tvistas om understiger ett halvt prisbasbelopp. I småmål kan den vinnande parten inte få ersättning för sina rättegångskostnader. Det innebär att parterna vanligtvis för sin egen talan och inte tar hjälp av juridiska ombud som i vanliga mål.
Inom juridiken pratar man ofta om preskription. Att ett ärende preskriberas innebär att det efter en viss tid, preskriptionstid, inte längre är aktuellt och läggs ner. Det gäller exempelvis för vissa brott – ofredande har en preskriptionstid på 2 år och grov stöld har en preskriptionstid på 10 år.
Även skulder kan preskriberas. Preskriptionstiden vid regress startar samma dag som skulden uppstår och löper vanligtvis ut efter 10 år. Men det kan skilja sig åt beroende på vad regressrätten gäller. En skuld som en konsument har gentemot ett företag preskriberas exempelvis redan efter 3 år.
Den som vill få sin skuld återbetald kan avbryta preskriptionstiden genom att påminna den som är skyldig pengar. Då börjar preskriptionstiden om och löper på nytt efter påminnelsen.