Lottläggning

Vad menas med lottläggning?

I juridisk mening är lottläggning en metod för att dela upp tillgångar när man har kommit överens om vem som ska ha vad. Det kan bli aktuellt vid en separation eller även när man ska dela upp ett arv, ett så kallat arvskifte.

Lottläggning vid separation

Enligt huvudregeln ska varje make få sina egna ägodelar på sin lott. Det är dock inte alltid möjligt i praktiken, eftersom man ska få hälften var. Den som äger mest lär alltså behöva "dela med sig" för att båda ska få lika mycket. Efter att tillgångarna har delats upp ska ett bodelningsavtal upprättas. Avtalet bevisar att bodelningen har genomförts och förhindrar att någon kräver en ny bodelning.

Exempel: Måns och Karla ska separera. Efter skuldtäckningen står det klart att Karlas tillgångar är värda 650 000 kronor och Måns tillgångar är värda 270 000 kronor. Allt ska delas lika mellan dem eftersom allt är giftorättsgods. De har då rätt att få ut 460 000 kronor vardera av giftorättsgodset. Måns tillgångar uppgår inte till detta värde, han kommer alltså kunna få ut alla sina saker. Han har dessutom rätt att få egendom till ett värde av 190 000 kronor från Karlas tillgångar på sin lott. 

Lottläggning vid arvskifte

Om lottläggningen sker till följd av ett arv så är huvudregeln att arvet ska fördelas enligt arvtagarnas önskemål i så stor utsträckning det är möjligt. Om man inte kommer överens kan man dela upp arvet genom lottdragning om alla är överens om det. 

Ärver man en sak som är svår att dela, exempelvis en fastighet, är det istället vanligt att man blir samägare till fastigheten istället för att någon ska få den på sin lott.

När sker lottläggning?

Vid skilsmässa

När alla skulder är avdragna så återstår bara att dela upp giftorättsgodset mellan makarna. Det är alltså här i slutskedet av processen lottläggningen sker. 

Vid arvskifte

Lottläggningen är det sista steget i arvskiftesprocessen, därefter upphör dödsboet att existera, om också en sista deklaration genomförts för den avlidnes sista levnadsår.