Förtal

Förtal – ett brott du hör om ofta

I och med utvecklingen av internet och sociala medier är det idag väldigt enkelt att dela uppgifter med ett nästan obegränsat antal människor. Du har kanske hört talas om att personer blivit anmälda för förtal efter att de har pratat eller skrivit om en annan person, till exempel på Instagram eller i en podd. 

En vanlig missuppfattning när det gäller förtal är att det bara är brottsligt om uppgifterna som sprids inte är sanna. Men så är det inte, du kan bli dömd för förtal oavsett om det du säger stämmer eller inte!

Förtal i brottsbalken

Brottet förtal regleras i femte kapitlet, första paragrafen i Brottsbalken (BrB) och lagtexten lyder:

Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

Vad innebär detta?

Förtal innebär att peka ut någon som brottslig eller klandervärd, eller sprida information för att skada deras rykte. Att kalla någon för brottslig är ett tydligt exempel på förtal.

Enligt lagen måste utpekningen göras på ett sätt som kan leda till att personen blir respektlöst behandlad av andra. Uppgiften måste även ha nått andra än den utpekade för att räknas som förtal, eftersom det är viktigt att fastställa att personen faktiskt har utsatts för missaktning. 

För att ett fall ska räknas som förtal måste informationen som sprids vara nedsättande, det vill säga ge en negativ bild av personen eller få den att verka som en “sämre människa”. Bedömningen av vad som anses som nedsättande görs från den utpekades perspektiv.

Att sprida uppgifter är dock inte alltid förtal – det finns undantag som innebär att man får sprida sådana uppgifter utan att bli dömd för förtal. Undantaget gäller när man:

1. är skyldig att sprida uppgifterna eller 
2. om det är försvarligt att lämna uppgifterna. 

Det krävs också att den som lämnat uppgiften hade skälig grund för att sprida uppgifterna, eller att uppgifterna är sanna eller att det finns anledning att tro att de är sanna.

Men även sanna uppgifter kan utgöra förtal. För att det inte ska vara fråga om förtal krävs, förutom att uppgiften är sann, att det är försvarligt att sprida den.

Uppgiften kan avse en bestämd gärning eller omständighet, men även mer allmänna, ärekränkande omdömen. Det är dock ett krav att uppgiften är konkret. Att påstå att någon är pedofil eller alkoholist kan alltså utgöra förtal – men att säga att någon är otrevlig är ett värdeomdöme och utgör inte förtal.

Uppgiften måste spridas

För att falla under brottet förtal måste uppgiften spridas till någon annan än den utpekade. Det räcker inte att uppgiften är tillgänglig för andra – det måste vara styrkt att en utomstående verkligen fått del av den. Det krävs dock inte någon större spridning utan det räcker att åtminstone en utomstående person fått kännedom om uppgiften.

När är det försvarligt att lämna uppgifter?

Som nämnts kan det vara försvarligt att hänga ut en person på detta sätt. Om det finns ett bakomliggande allmänintresse kan det vara okej att sprida information som normalt skulle klassas som förtal. Det är alltså fråga om en avvägning mellan olika intressen.

Om någon till exempel hänger ut en redan dömd våldtäktsman på Instagram kan vissa hävda att det finns ett bakomliggande allmänintresse av att skydda allmänheten från våldtäktsmannen. I Sverige anses detta dock inte vara försvarbart eftersom den dömde personen inte ska utsättas för dubbelbestraffning, hen har redan avtjänat sitt straff och ska inte straffas igen. 

Tänk på! Bedömningen görs från fall till fall och man kan inte säga säkert vad som utgör förtal eller inte.