04. september 2024
När en person har gått bort behöver dennes tillgångar fördelas mellan de som ska ärva. Då spelar ofta både bouppteckning och bodelning en central roll. Här reder vi ut skillnaden mellan begreppen.
När en närstående går bort är det naturligt att fokusera på sig själv och sina närstående och tillsammans bearbeta situationen. Detta till trots finns det vissa juridiska saker som måste hanteras i en sådan situation. Två centrala begrepp som ofta kommer upp i sammanhanget är bouppteckning och bodelning. Båda processerna är viktiga när det kommer till att klargöra den avlidnes ekonomi och fördela tillgångarna till de som ska ärva.
När en person dör ska dennes tillgångar gå i arv. Efter ett dödsfall måste man därför sammanställa den avlidnes tillgångar och skulder och ta reda på vilka som ska ärva. Sammanställningen över skulder, tillgångar och arvingar kallas för en bouppteckning.
Som regel måste man alltid göra en bouppteckning när någon går bort. En bouppteckning ska skickas in till Skatteverket, som registrerar och återsänder den.
Här kan du läsa mer om bouppteckning.
I äktenskap och samboförhållanden byggs ett gemensamt hem upp. När förhållandet tar slut, antingen för att relationen upphör eller för att någon går bort, behöver hemmet delas upp. Det kallas för bodelning – man delar upp boet. En bodelning går till på olika sätt beroende på om det är ett äktenskap eller ett samboförhållande som upphör.
När en person gifter sig blir alla dennes ägodelar – hus, möbler, fordon och bankkonton – giftorättsgods. Vid en bodelning ska makarna dela lika på värdet av deras samlade giftorättsgods. Varje makes giftorättsgods läggs i en pott, efter att varje make gjort avdrag för de skulder hen eventuellt har. Sedan delas potten på hälften mellan makarna. Egendom som makarna har som enskild egendom undantas från bodelningen. Här kan du läsa mer ingående om hur en bodelning mellan makar går till.
Vid bodelning med anledning av dödsfall har den efterlevande maken en möjlighet att begära jämkning av giftorättsgodset. Detta innebär att den efterlevande maken kan bestämma att makarna, istället för att dela på all giftorättsgods, behåller sitt eget giftorättsgods.
I regel måste en bodelning göras när någon av makarna dör, men det finns undantag som innebär att ingen bodelning behöver göras. Det kan du läsa mer om längre ner.
Sambor bodelar bara det som är samboegendom. Det är sådant som en eller båda sambor har köpt för att det ska vara en del av deras gemensamma hem. Bostad, hemutrustning och möbler räknas som samboegendom. Bankkonton, fordon och sommarhus kan aldrig vara samboegendom.
Varje sambos samboegendom läggs i en pott, efter att varje sambo gjort avdrag för skulder som är hänförliga till samboegendomen. Sedan delas potten på hälften mellan samborna. Samboegendom som enligt samboavtal, gåvobrev eller liknande ska undantas från en bodelning ingår inte. Här kan du läsa mer om hur en bodelning mellan sambor går till.
Det är valfritt att göra en bodelning i samboskap. För att en bodelning ska ske måste den efterlevande sambon begära det, senast under bouppteckningsförrättningen.
När någon som var gift eller sambo har avlidit behöver i regel både en bouppteckning och en bodelning genomföras.
Först genomförs en bouppteckning. Genom den klarläggs den avlidnes ekonomi och det blir tydligt vad den avlidne har för tillgångar och skulder. Det är en förutsättning för att kunna genomföra en bodelning. I bodelningen ska ju (delar av) den avlidnes tillgångar ingå.
När bouppteckningen är färdig är det dags för bodelning. Det som blir den avlidnes hälft i bodelningen går sedan i arv. Vem som ärver beror på flera faktorer:
Här kan du läsa mer om arvsordningen.
Vid dödsfall behöver ingen bodelning göras ifall: