Immateriella rättigheter

Vad är immaterialrätt? 

Lite förenklat kan vi dela upp saker i materiella och immateriella ting. Materiella ting är sådant vi kan ta på fysiskt, som en bok, en stol eller en blomma. Immateriella ting är intellektuella skapelser som man inte kan ta på fysiskt. Till exempel en berättelse, en uppfinning eller litterära och konstnärliga verk. Reglering av dessa kallas immaterialrätt.

När du köper en bok köper du den fysiska boken, men du köper inte själva berättelsen som skrivs i boken. Rätten till berättelsen är en immateriell rätt som författaren äger. Det finns ett antal lagar som skyddar det en person skapar, de skyddar personens rättigheter till skapelsen.

Lagarna förbjuder att någon annan än skaparen ska kunna tjäna pengar på en skapelse. Som ägare till immateriella tillgångar har man också ideélla rättigheter, exempelvis kan det innebära rätten att bli namngiven när någon använder verket. 

Den person som är “skapare” kallas för upphovsman. I Sverige består immaterialrätt huvudsakligen av fyra övergripande lagar: 

• Upphovsrättslagen
• Patentlagen
• Varumärkeslagen 
• Mönsterskyddslagen

Upphovsrätt

Upphovsrättslagen innebär ett skydd av immateriella tillgångar – såsom musikaliska, litterära och konstnärliga verk. Även datorprogram skyddas. Det krävs att verket är originellt och uppnår verkshöjd. 

Verket uppnår verkshöjd om det till viss nivå märks att verket är skapat självständigt och oberoende från andra verk och att det uttrycker individualitet. Att ett verk, till exempel en bok har upphovsrätt betyder att ingen kan använda historien utan tillåtelse från upphovsmannen. Man får till exempel inte göra en film eller en bok av berättelsen. 

Du behöver inte ansöka om upphovsrätt, den uppkommer automatiskt när ett verk skapas. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död, men efter det är det tillåtet att till exempel göra film av en bok utan tillåtelse. 

Patent

Enkelt kan man beskriva patent som ett skydd för en uppfinning eller en teknisk lösning på ett problem. Uppfinningen ska vara något som kan “tillgodogöras industriellt.” Den måste kunna utövas upprepat med i princip samma resultat. 

En uppfinning kan inte vara något som enbart är en upptäckt, en vetenskaplig teori eller en matematisk metod. Det kan inte heller vara en konstnärlig skapelse eller enbart en presentation av information. Man kan inte heller få patent på en uppfinning vars användning skulle strida mot allmän ordning eller goda seder. Det får helt enkelt inte vara etiskt förkastligt. Ett exempel på en etiskt förkastlig uppfinning är något som skulle göra det möjligt att ändra den genetiska identiteten hos människor eller en uppfinning som innebär användande av mänskliga embryon. 

Ansök om patent

Du behöver själv ansöka om patent för de länder du vill att patentet ska gälla. I Sverige ansöker du om patent hos Patent och registreringsverket (PRV). Om du vill ansöka om patent i andra länder måste du göra det hos respektive lands motsvarande organ. I exempelvis USA ansöker du hos United States Patent and Trademark Office och i Storbritannien ansöker du hos Intellectual Property Office.  

Varumärke

Ett varumärkesskydd är ett skydd för sådant som kännetecknar ett företag, en produkt eller en tjänst. Det kan exempelvis vara slogans, ord, figurer, personer eller en speciell färgkombination. 

Du har säkert sett McDonalds “I’m lovin it”-slogan, den lilla Michelin-gubben eller IKEAs blågula skylt. Alla dessa kännetecken är varumärkesskyddade och får därför inte användas av något annat företag. Även ljud och namn kan varumärkesskyddas. Melodin till hemglass och namnet Carolina Klüft är sådana exempel.

För att kunna få ett varumärkesskydd måste det vara tillräckligt unikt för att det ska gå att särskilja det från andra liknande varor eller tjänster. Varumärkesskydd är, precis som patent, ett skydd du aktivt behöver ansöka om i varje land där du vill ha ensamrätt till varumärket. Detta skiljer sig från upphovsrättsskydd som uppstår direkt när verket skapas och där ansökan inte behövs. 

Ansök om varumärkesskydd

Du kan exempelvis ansöka om varumärkesskydd inom Sverige, EU eller Internationellt. I Sverige ansöker du om varumärkesregistrering hos Patent och registreringsverket (PRV) och för att registrera ditt varumärke i EU ansöker du hos European Union Intellectual Property Office (EUIPO). 

Om du vill registrera ditt varumärke internationellt kan du också göra det hos PRV, men då måste du först ha lämnat in en svensk varumärkesansökan eller redan ha ett registrerat varumärke hos PRV. När du lämnar in en internationell varumärkesansökan hos PRV kan du få varumärkesskydd i alla de länder som är del av det så kallade Madridprotokollet, idag gäller det i 129 länder. 

Ett varumärkesskydd gäller i tio år och kan sedan förlängas med 10 år i taget, hur många gånger som helst. 

Mönsterskydd

Mönsterskydd, eller designskydd som det också kallas är skydd för utseende och form på en produkt. Däremot inte själva funktionen eller den bakomliggande idéen. För att få mönsterrätt måste designen vara ny och särpräglad, den får inte likna något mönster som redan finnas. 

Ett mönsterskydd gäller i max 25 år och skyddet uppkommer genom en ansökan i de länder du vill att skyddet ska vara giltigt. 

Vad händer om man bryter mot någons immateriella rättigheter? 

När man bryter mot immaterialrätten kallas det intrång. Skyddet gäller bland annat om någon använder ditt upphovsrättsskyddade verk, din uppfinning, ditt varumärke eller din design som är mönsterskyddad. 

Upphovsrättsintrång

Ett upphovsrättsintrång kan vara att någon använder ditt verk utan din tillåtelse, till exempel att någon skriver en uppföljare till en bok du har skrivit utan att ha ditt samtycke till det. Om någon begår patentintrång kan det exempelvis röra sig om att någon använder din uppfinning utan att du har sagt att det är okej, eller att någon säljer en sak som måste användas tillsammans med din patenterade uppfinning. 

Varumärkesintrång

Ett varumärkesintrång kan vara när någon använder ett varumärke som är väldigt likt ditt varumärke för samma typer av tjänster, eller om någon skapar ett nytt varumärke som skadar ditt varumärke. Mönsterintrång kan ske när någon använder din produkts design eller en design som är väldigt lik din produkt utan din tillåtelse.

Vad gör jag om någon begått ett intrång?

Om någon har begått ett intrång har det ofta skett av misstag och på grund av den andre personens okunskap. Då är det bäst om du kontaktar den som har gjort ett intrång och ber den att upphöra med det. Du kan förklara att det är du som har ensamrätten och att intrånget inte har godkänts av dig.

Om intrånget är medvetet kan du vända dig till Polisen, eftersom intrång faktiskt är ett brott. Du kan även själv vända dig till Patent- och marknadsdomstolen (PMD) om du anser att någon har gjort intrång i din immaterialrätt.