Turordningsregler 

Vad är turordningsreglerna? 

Lagen om anställningsskydd, eller LAS, finns till för att skydda arbetstagare och reglerar bland annat så kallade turordningsregler. Det är regler som bestämmer vem eller vilka som ska sägas upp när en verksamhet tvingas gå ner i personalstyrka.

Turordningsreglerna träder i kraft när uppsägning sker på grund av arbetsbrist. Uttrycket arbetsbrist används för att beskriva alla typer av uppsägningar som inte har att göra med arbetstagaren personligen. Inför kommande uppsägningar måste det därför upprättas en eller flera turordningskretsar, med en turordningslista för varje krets. 

På turordningslistan ordnas alla arbetstagare efter sammanlagd arbetstid. Den arbetstagare med längst sammanlagd tid hamnar högst upp på listan, och längst bort från uppsägning. Om flera arbetstagare har samma arbetstid får de som är äldst företräda och hamna högst upp. Som utgångspunkt gäller helt enkelt en sist-in-först-ut-princip. Ju längre tid en person har varit anställd, desto bättre skydd från uppsägning. 

En turordningskrets utgörs av arbetstagare inom ett visst kollektivavtalsområde på arbetsplatsen. För en stor industrikoncern med en fabrik räknas fabriksarbetarna till ett och samma turordningskrets. Saknas kollektivavtal på arbetsplatsen är alla arbetstagare i samma turordningskrets.

Vilka arbetstagare ska ingå i turordningen? 

Turordningslistan omfattar alla uppsägningsbara arbetstagare som omfattas av lagen om anställningsskydd. Arbetstagare som inte omfattas av lagen och turordningslistan:

• Arbetstagare som har företagsledande ställning.
• Arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. Hit räknas make/maka/sambo, släktingar i rakt upp- och nedstigande led och mer avlägsna släktingar om de bor tillsammans med arbetsgivaren. 
• Arbetstagare som är anställda för att utföra arbete i arbetsgivarens hushåll.
• Arbetstagare som är anställda med särskild anställningsstöd, som till exempel introduktionsjobb för långtidsarbetslösa.
• Arbetstagare som är anställda i gymnasial lärlingsanställning.

Utöver de personer som inte omfattas av lagen ska inte heller arbetstagare som har fyllt 69 år ingå i turordningen. Dessa ska i princip sägas upp i första hand. Andra arbetstagare som inte omfattas av lagen, till exempel någon som är barn till arbetsgivaren, ska inte tas med i turordningslistan utan får stanna kvar på arbetsplatsen och riskerar inte att bli uppsagd på grund av turordningen. 

Undantag före turordningen

Innan turordningen fastställs får en arbetsgivare undanta tre arbetstagare som får stanna kvar oavsett turordningen. Beslutet ska baseras på arbetsgivarens bedömning att personerna är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten, men det är inte obligatoriskt att undanta någon. Det kan till exempel vara onödigt att undanta någon som har en så pass bra plats på turordningslistan att hen inte riskerar sägas upp oavsett. Även här faller de som fyllt 69 år utanför och kan inte undantas turordningslistan hos arbetsgivaren. 

Om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen kan turordningsreglerna se annorlunda ut gällande turordningskretsar och om undantag över huvud taget får ske. 

Vad händer om man inte följer turordningsreglerna? 

Att inte följa turordningsreglerna är ett brott som kan leda till att arbetsgivaren blir skyldig att betala skadestånd till den som sagts upp oriktigt.

Skadeståndet består av två olika delar. Dels behöver arbetsgivaren betala ett allmänt skadestånd till fackförbundet då arbetsgivaren brutit mot arbetsrättsliga regler, det så kallade ideella skadeståndet. Dessutom har den drabbade arbetstagaren rätt till ekonomiskt skadestånd om uppsägningen har orsakat skada. Förlorad inkomst anses utgöra en sådan skada.